Intervjuerna från klubbens ungdomslag fortsätter, den här gången har vi träffat P96 landslagets kapten Elias Andersson, han är sexton år gammal och spelar i klubbens U17 -lag. Till oss berättar han att han strävar efter att bli världens bästa vänsterfot, att hans dröm alltid varit att bli något stort inom fotbollen och att hans spelstil hade gjort sig bra i England i framtiden.
Elias, för de som inte känner dig så väl, vill du berätta lite om vem personen Elias Andersson är?
Jag är en kille på sexton år och kommer från Hässleholm, har precis flyttat hit till staden och bor i en egen lägenhet då jag numera studerar vid Filborna skolan.
När och var startade din fotbollsresa?
Fotboll har jag spelat så länge jag kan minnas, men det hela började i Hässleholms IF, där spelade jag fram till och med 2010 då jag gick över till HIF.
När tog du beslutet att satsa helhjärtat på fotbollen?
Mitt mål har alltid varit att bli något stort inom sport och framförallt fotboll, när jag kom till Helsingborg 2010 så var det lite närmare mitt mål och det var dags att visa att man menade allvar.
Fanns det någon annan sport som du också utövade?
Jag spelade badminton och var rätt så duktig i det. Men eftersom jag mellan 2010 och fram tills flytten hit pendlade till Helsingborg för fotbollen så tog det väldigt mycket tid av mig så jag valde bort badminton och prioriterade fotboll.
Vad var det som fick dig att välja att satsa fullt ut på fotbollen?
Som jag nämnde innan har det alltid varit min dröm att bli något stort inom sport och fotbollen är det som ligger mig närmast så det var självklart att satsa fullt ut på det.
Du är mittfältare, var på mittfältet får man se dig styra och ställa?
Jag är en box till box spelare som figurerar centralt i banan.
Hur skulle du beskriva dina styrkor som spelare?
Mitt passningsspel, skott, ledarskap, min speluppfattning och fasta situationer.
Vad anser du själv att du behöver förbättra som spelare?
Min högerfot och mitt huvudspel, men man får inte glömma bort att man alltid kan bli bättre på de fysiska bitarna, så som kondition och styrka.
Satsar du mest på att förbättra det du är minst bra på eller på att ytterligare utveckla det som redan är din styrka?
Min högerfot nöter jag väldigt mycket, men jag tränar oerhört mycket på passningsspelet och crosspassningarna också. Jag vill bli världens bästa vänsterfot och för det krävs det att öva mycket på de här sakerna.
HIF anses ha en av de bästa plantskolorna inom fotboll i Sverige. Vad gör man för att lyckas så bra?
Där finns en röd tråd genom hela ungdomsverksamheten där man har mycket träningar och framförallt en nivå anpassad sådan för individen. Alla vill att man utvecklas och det är något som visas från klubbens sida hela tiden.
Hur tycker du att klubben har tagit hand om dig under din tid här?
Alla är så måna om en, ibland hör de av sig och frågar hur man har det och hur det går med boendet och allt. Ibland erbjuder de att bjuda på mat och det är väldigt uppskattat, de kan vara allt från mina tränare Ulrik och Martin till Nisse Larsson eller vår sportchef Jonas Ohlander.
Var har du lagt ribban för din ambition? Är det allsvenskan eller landslaget?
Jag vill först och främst upp och spela i allsvenskan här i Helsingborg, men som alla andra drömmer man en dag om att komma ut i Europa och ”pröva sina vingar”.
Du är kapten för P96 landslaget, hur känns det att representera Sverige?
Det känns väldigt bra, det är en stolthet att få representera sitt land. Det har alltid känts fräckt att se landslagen på tv och så och nu är man plötsligt med i ungdomslandslaget, det känns lite overkligt men oerhört hedrande att få vara en del av det.
Hur stor är skillnaderna på landslagsträningarna och de träningar som ni har här i klubben?
Det är lite olika, nu när vi har Bosön läger och så är det mycket att de som man tränar på ska man ta med sig in i match sen, här i klubblaget så är det mer varierande med styrke- och teknikpass.
Vem eller vilka personer har betytt mest för din fotbollsutveckling?
Min pappa, det är alltid han som har stått vid min sida och tränat mig vid sidan och gett mig goda råd. Tränarna som man haft i Hässleholm, Andreas Wester i synnerhet, har jag ännu kontakt med. Här i Helsingborg har Jonas Ohlander och Ulrik Jansson betytt oerhört mycket för mig och min utveckling.
Har du tänkt någonting på framtiden? Om det nu inte skulle bli något med fotbollen det vill säg.
Det har alltid varit fotbollsproffs som varit målet men om jag inte skulle lyckas så skulle det vara intressant och roligt att arbeta som antingen idrottslärare eller personlig tränare.
Är det någon av spelarna i A-laget som du hämtar inspiration ifrån eller som har hjälpt dig i din roll som fotbollsspelare?
May Mahlangu, han springer mycket och kör allt på ett-två tillslag och är en väldigt kreativ spelare.
Följer du något lag mer än Helsingborgs IF (A-laget)?
Real Madrid är mitt favoritlag.
Om du skulle bli proffs i utlandet en dag, vilken liga och land tror du hade passat din spelarstil bäst?
England tror jag skulle passa in väldigt bra, det vore kul att bli proffs där.
Slutligen, vad har du för tips till alla yngre ungdomsspelare som läser det här?
Om ni har en talang så fortsätt att träna, sluta aldrig att tro på det, er chans kommer en dag.
Lämna ett svar