Tankar från gårdagen

Lika bra att erkänna direkt. Det var jag som levererade den sarkastiska kommentaren som en skribent på Syrianskas OFFICIELLA sida www.syrianskafc.com ondgjorde sig över.

Vad min dialekt har med mitt uttalande att göra har jag svårt att förstå. Förutfattade meningar finns uppenbarligen i deras egna organisation också.

Detta inlägg är dock tänkt att så objektivt som möjligt ge en beskrivning av hur jag upplevde matchen och de otrevliga scener som sedan spelades upp.

Matchen var Syrianskas. Inte för att de hade bättre spelare men de hade hjärtat och allra bäst hos dem var Razak Omotoyossi, som för varje HIF:are helt oförklarligt hade placerats bakom Ijeh i en offensiv mittfältsroll eller defensiv anfallsroll. Ni vet, den där som Gerndt och hans agent Per Jonsson, ondgjorde sig så mycket över i matchen mot Mjällby.

Razak tröttnade naturligtvis. Han har inte spelat så många matcher och framför allt inte alla 90 minuterna. Men så länge han orkade var han planens bäste och genom sin placering i defensiven upplevde åtminstone jag det som att han såg till att Gashi och May inte fick det utrymme de brukar ha.

Med andra ord en helt annan Razak än vad vi var vana vid från hans tid i HIF.

HIF har en bra period i första där både Larsson och Holgersson har avslut som räddas på mållinjen. Den ena genom att en motståndare styr bollen med handen ner till målvakten Miller. Dock, Hansson gör rätt, det är inte straff. Oavsiktlig beröring ska inte bestraffas och här var det andra gången på två dagar som domare visat att de förstått att bara avsiktliga handpåläggningar (dvs när händerna används för att ta bollen) ska bestraffas. Även i Mjällby- MFF blev detta rätt. Bra där domare Hansson och Johannesson.

Åter till vår match. Förutom våra chanser i första var det inte någon bra match och fram till vår något överraskande kvittering var Syrianska det bättre laget. Någonstans runt den 80:e matchminuten så har Syrianska ett bra läge där Razak Omotoyossi är nära att nickstyra in 2-1. Pär lyckas dock rädda trots att han halkar till på det hala underlaget. Han sätter snabbt igång spelet och HIF anfaller medan Razak tar sig tillbaka mot mittlinjen. 30 meter därifrån lägger han sig ned och alla undrar vad det handlar om. Han ger inga tecken på att han vill ha in sjukvårdare. Samtidigt har spelet avslutats nere hos Miller. Miller håller i bollen i uppskattningsvis 10 sekunder. Förmodligen ser han inte att Razak ligger ner men HIF-bänken gör den kopplingen och menar då att de haft möjligheten att spela ut bollen själva. Därför fortsätter HIF att spela. Samtidigt reser sig Razak, först till halvsittande med händerna bakom huvudet och sedan till sittande.

Publiken på Södertälje Fotbollsarena reagerar naturligtvis och vill att HIF ska spela ut bollen över sidlinjen. HIF gör dock inte detta utan håller bollen i spel. Syrianska bryter bollen vid ett tillfälle men rensar mer eller mindre rakt upp i banan, i stället för att slå ut bollen över sidlinjen. Då rinner sinnet över för Özdemirok och han sparkar sonika ner Ardian Gashi för att få stopp i spelet. Det är en medveten handling som i regelboken bara kan betyda rött kort.

I samband med utdelandet av det röda kortet så tillfrisknar plötsligt Razak Omotoyossi och rusar trettio meter fram mot Hansson. Det fanns inte mycket annat att göra för Hansson än att ta upp det röda kortet igen.

Jag följde Razaks agerande och kunde inte på något sätt se att han var skadad. Att han inte var allvarligt skadad såg man nästan per omgående och definitivt i samband med utsparken. Min upplevelse (betyder inte att det var så) var att Razak försökte spela på publikens reaktioner (det har vi sett på Olympia några gånger) och låg helt enkelt kvar. Det som talar för detta är hans mirakulösa tillfrisknande.

Nåväl, fortsättningen känner ni till. Två röda kort och en uppvisad ledare. En ledare som kraftigt överreagerar och vars reaktion blir än mer stark när PO Ljung agerar kylskåp och vägrar att gå in i svaromål.

Här tycker jag att Syrianska missar lite. De borde sett till att Özcan inte talade i intervjuerna. Inte för att hans åsikt kanske har förändrats men i den affektion han var i hade det sannolikt varit bättre om någon annan tagit presskonferensen.

En presskonferens som fått sitt efterspel på deras egna officiella hemsida där jag tydligen fått klä skott för spott och spe för en kommentar jag fällde när jag kom in i pressrummet. Notera PRESSRUMMET.

Jag förväntar mig att de som befinner sig där är tränare, moderator och pressfolk samt säkerhetsansvariga. De flesta från pressen var rörande överens om att Razak var orsaken till det hela med sin simulerade skada (eller i alla fall uppenbart lätta skada i förhållande till tiden han låg).

När jag kom in där så skanderades det om “hora” mm nedanför läktaren, på utsidan om densamma. Jag sa bara att “är det Razak de är arga på”? Detta väckte en näst intill otäck reaktion från en av de som av någon outgrundlig anledning befann sig i pressrummet. Jag sa då till honom att lugna ner sig och sa att det var min uppfattning att det var Razak som var orsaken och att det inte var elakt menat på något sätt.

Uppenbarligen ägnar sig Syrianska, eller deras skribent Jan Grigo, åt att idiotförklara folk vilket jag kan tycka är lite bisarrt på en officiell sida. “Vilken stjärna” var tydligen omdömet. Utan att med ett ord kommentera hur de officiella representanterna för Syrianska betedde sig.

Om jag sagt något som sårat någon ber jag om ursäkt för det. Dock behåller jag mig rätten att göra min bedömning om vad som hände på plan.

Jag är inte säker på att HIF-spelarna kände sig trygga i att spela vidare vilket bollrullandet på mittfältet indikerade. Dock står jag helt bakom det beslut man tog då Razak med önskvärd tydlighet visade att han inte var skadad fast han låg ner i närmare tre minuter.

Jag står också helt bakom delar i Syrianskas organisation där bland annat speakern gjorde ett mycket bra arbete för att kyla ner de överhettade supportrarna men förstår inte publiken som kastar in godis, pengar och flaskor. Det är min andra match på Södertälje Fotbollsarena och vid båda matcherna har det slängts in flaskor på plan (förra gången Syrianska- HIF i svenska cupen 2009). Inte heller de som bankade och slog i pressläktaren har eller får någon förståelse från min sida.

Det finns två klubbar i allsvenskan som odlar myten att alla är emot dem och det är AIK och Syrianska. Visst har andra klubbar, även vi, supporters som hävdar detta men i dessa två klubbar känns det som om myten rotats i respektive ledning och inte i supporterleden. Det är trist. Inte minst då jag själv har en positiv uppfattning om såväl Syrianska som AIK på ungdomssidan där jag dömt lagen åtskilliga gånger. Här jobbar i alla fall Syrianska stenhårt och det är en fröjd att döma deras ungdomslag.

Avslutningsvis är det trist att supporters ges tillfällen att besöka presskonferenser, framför allt efter en sådan här match. Det kommer att leda till att vi som försöker göra ett seriöst arbete med webbsidor troligtvis inte kommer att få tillgång till denna möjlighet. Igår fick PO ledas ut en annan väg för att inte komma förbi denna grupp av supporters. Så pass illa var det. Att tala om hotbild är kanske överdrivet men det var infekterat efter att Özcan rusat ut från presskonferensen.

En kort sammanfattning är att HIF inte kändes bekvämt i beslutet att spela vidare men att med facit i hand så gjorde PO en klockren analys av läget. Samtidigt vill jag passa på att än en gång be om ursäkt för det sarkastiska jag sade i samband med ingången i pressrummet.

Vilken stjärna, kanske ska ta det positivt?

Tillägg: Syrianska skulle ha haft straff när Peter Larsson gör ner Peter Ijeh, men den är lättare att se från läktaren är från domarnas position på plan. Där hade vi tur.