Helsingborgs IF 1 – 3 Standard Liegé / Publik 6656
HIF hade inför kvällens returmöte mot Belgiska Standard Liegé ett gyllene läge att slå sig in i fotbollens finrum. Med 0-1 i bagaget från första mötet bänkade man sig ikväll på Olympia full av förväntan att få se ett hemmalag som satte full fart framåt från matchminut ett. Av detta blev det just intet, mer än en ordentlig käftsmäll som kommer att göra ont ett bra tag framöver.
Startuppställningen, om än säkerligen vald med en baktanke, såg på förhand tämligen defensiv ut. Erik Sundin hade placerats ensam på topp, med Simon Thern tätt bakom i en fri roll. Men i takt med att Ardian Gashi och May Mahlangu fick större problem än väntat på det centrala mittfältet, blev också ytorna mellan de båda anfallarna allt för stora. Antalet bolltouch för Sundin i den första halvleken var nästintill obefintliga, medan stackars Thern irrade omkring ensam i en yta där varken boll eller medspelare befann sig speciellt ofta. Och de gånger han faktiskt fick röra bollen, så var det inte mycket som stämde för Värnamopågen.
Om belgarna hade gett ett blekt intryck i första matchen, så var det ett helt annat ansikte de visade upp idag. De ställde om snabbt och anföll framgångsrikt och ofta via vänsterkanten, där Erik Edman hade uppenbara problem att hänga med. Mittfältet kontrollerade man stundals så till den grad att HIF:s enda uppspelsalternativ blev långbollar från Marcus Holgerssons fot. Och frustrationen från Ardian Gashi kändes stundtals hela vägen upp på pressläktaren.
När halvleken var över stod det två noll till gästerna. Med totalt samma antal skott på mål. Första målet kom redan i den fjortonde minuten och prickades in av Leye, som iskallt chippade bollen över en utrusande Pär Hansson. En situation som blev omdiskuterad, då May Mahlangu i sekvensen före hade gått i backen till följd av en närkampssituation. Tvåan kom i den 35e matchminuten. Målskytten Berrier kunde från avstånd se sin frispark från vänsterkanten, passera flera spelare i straffområdet, innan den fortsatte hela vägen in i mål.
I den andra halvleken byttes Simon Thern ut till förmån för Jörgen Skjelvik och Rasmus Jönsson flyttades upp i banan. Sundin hann med att träffa ribbans underkant innan HIF reducerade på straff. Målskytt Rasmus Jönsson och det kändes som om hemmalaget, för en kort stund, tände till och anade hopp. Det hopppet släcktes dock ett par minuter senare när gästerna slog in 3-1. Och så var Europaäventyret över för denna gång.
Ställer mig lätt undrandes till varför man inte redan i paus gick ner på en trebackslinje, samt bytte in Sebastian Carlsén för att återerövra mittfältet. Inför matchen hade det talats mycket om full laddning och att det skulle smälla, men när domaren väl blåste i pipan så försvann den inställningen.
Europaäventyret är över för denna gång och med största sannolikhet även Peter Larssons tid i klubben. Frågan är om så hade varit fallet, om vi hade tagit oss vidare i afton, men det kommer vi förmodligen aldrig att få veta. I vart fall vill jag tacka Peter för en gedigen insats och önska honom lycka till i sin framtida karriär.
Frågorna vi ställer oss efter ikväll är:
Rasmus Jönsson – förlorad nu när intäkterna från Europaspelet uteblev?
De två senaste matcherna mot Halmstad och Standard Liegé har genererat en seger och en förlust – men var likväl två riktigt usla insatser. Har det beryktade Augustiraset hunnit i kapp oss till slut, eller lyckas man tända till ånyo, samt motbevisa oss inför söndagens match mot Örebro.
6656 personer på Olympia ikväll. Vad gjorde ni andra?
Publiksiffran var genant. HIF:s uppträdande var genant. S.L. var ett bra lag MEN mötte knappast något motstånd. Sundin, Thern, Jönsson, Edman? Rasmus kvaliteter som internationell spelare har fått sig en rejäl törn dessa 2 matcher. Kanske han stannar i HIF? Lågt passningstempo, omständligt och klena närkamper utmärkte HIF och visade kanske på hur långt vi är ifrån den internationella scenen. MFF:s insats tidigare i veckan var en långt mer rolig och imponernade insats än vad vårt HIF mäktade med denna sorgliga kväll. Lindström, May, Gashi försökte slita och riva men var alldels för ensamma om den inställningen. Oerhört tråkigt.
Vi andra stannade hemma, eftersom inte ens HIF:s spelare var närvarande.
Det började ändå så pass bra att jag inte är orolig för något augustiras denna säsong – första målet är livsviktigt i dessa matcher och när belgarna fick det så verkade alla offensiva intentioner man sett första kvarten hos HIF som bortblåsta…
Gäller att Conny & P-O får rensat alla skallar på negativa tankar (om än kort tid) och se till att skärpa till sig över hela linjen för igår var det få som fick godkännt: Gashi, Lindström & May var dom visade någon j-vla inställning men hade behövts hos så många fler…
En annan observation som dessvärre dök upp igen denna andra Europacupmatch är domarnivån – jag brukar klaga friskt på de allsvenska domarna som ändå skärpt till sig senaste säsongerna men igår hade jag gladeligen accepterat Anders Frisk !! Den situation där May blir nedgjord innan deras första mål och som domaren inte fann straffbar – senare i matchen vinner May boll på samma sätt men då blåser domaren? Och alla belgarnas “förstärkningar” var ju stundtals pinsamma men då är frågan om inte HIF ska köra med samma smutsiga spel om än P-O förbjudit dom – sen hade vi alla gånger de sparkade undan bollen som inte blev ens noterat av domaren & med den mest extrema situationen efter straffen där Liegés målis dänger iväg bollen till mittplan…
Men till syvende & sist var vi för dåliga igår & Standard för bra – om än att de fick hjälp av ett väldigt tafatt HIF och domare med fabless för filmningar…