1Helsingborgs IF | 12 | |||
2 | AIK | 12 | ||
3 | Åtvidabergs FF | 11 | ||
4 | Malmö FF | 11 | ||
5 | IF Elfsborg | 10 | ||
6 | Gefle IF | 9 | ||
7 | Djurgårdens IF | 8 | ||
8 | GIF Sundsvall | 8 | ||
9 | IFK Norrköping | 8 | ||
10 | BK Hacken | 7 | ||
11 | Kalmar FF | 7 | ||
12 | Syrianska FC | 7 | ||
13 | Örebro SK | 6 | ||
14 | Mjällby AIF | 5 | ||
15 | IFK Göteborg | 4 | ||
16 | GAIS | 2 |
Om guldet gällde formen skulle HIF redan ha fixat det.
Kolla in tabellen här ovan. Visst ser den trevlig ut. Den visar att HIF går som tåget just nu (nej, inte SJ), trots att spelet inte flyter hundraprocentigt.
Det är alltså en aktuell formtabell över de senaste omgångarna och även om den inte är komplett eftersom MFF har chansen att gå upp i topp, vid bortaseger mot Gais ikväll så gäller det att njuta så länge man kan.
Jag hittade den på Expressens websida och kunde inte låta bli att låna den. När man fortfarande har semester och vädret är som det är (åtminstone här i Enköping, där vi idag har fått höstkänsla) så är det ju kul att leta underhållning.
I dagens Sportbladet hittar jag dessutom statistik över hur det gått för de allsvenska lag som bytt tränare hittills i år, vilka egentligen bara är ÖSK och HIF eftersom Gais ännu inte beslutat vem som ska efterträda Alexander Axén. HIF har sedan Conny och Peo lämnade klubben ökat sitt poängsnitt med en poäng per match, från 1.5 till 2.5. Det är förstås också trevlig läsning även om man inte kan jämföra fyra omgångar med 12. För Örebro, som fick ta över Peo har det också gått bra. De hade fram till skiftet 0.33 poäng i snitt och har med Peo får ihop 1.5 poäng.
När det gäller formtabellen så är jag inte alls säker på att MFF klarar av att besegra Gais borta ikväll. En seger, två förluster och tre oavgjorda hittills är inget bortafacit som imponerar. Förlusten mot Örebro sved säkert.
Att sedan Elfsborg skulle bryta sin taskiga trend och vinna hemma mot Kalmar var ingen stort överraskning. Vad som återstår för serieledarna att bevisa är att de även kan vinna när de spelar på riktigt gräs.
Samtidigt så ställs både HIF och MFF i höst inför utmaningen att besegra Borås-laget på plastgräset.
Men vad jag vill komma till är att allsvenskan inte alls är så avgjord som den såg ut att vara inför EM-uppehållet.
Förra året slog jag vad med en Elfsborgs-supporter i Enköping om en lunch. Vad handlade alltså om vem av oss som skulle få fira SM-guld med vårt lag. Det blev en god lunch.
När jag träffade honom före semestrarna så antydde han att vårt vad förnyats att gälla även i år och att han såg fram emot en lunch på min bekostnad i höst. ”Men vi kan ju vänta några omgångar, det är väl inte helt avgjort än”, erkände han.
Innan jag drog på semester hade Elfsborg gått på sin försmädliga 1-5-förlust mot Åtvidaberg, för vilken jag givetvis hånade honom (kärleksfullt) via ett SMS.
Men form är färskvara och alla lag tappar under en lång serie.
Jag ser fram emot en spännande fortsättning på allsvenskan och kan leva med om det inte avgörs lika tidigt som 2011, så länge vi får en repris på guldfirandet.
Samtidigt hoppas jag innerligt att HIF ska räcka till hela vägen in i Champions League, även om spelet inte gett anledning till sådana förhoppningar.
Det ska bli spännande att se på onsdag vilket lag Åge Hareide mönstrar. Efter rockaderna senast, mot Syrianska, känns det som om man inte vågar ta ut något i förskott. Och det är ju bara positivt.
Själv ser jag dock gärna att anfallsduon som inledde, det vill säga Santos och Sundin, får en chans till mot The Saints. Men jag skulle bli överraskad om skyttekungen Alfred än en gång får starta på bänken.
Däremot tror jag att det är positivt för alla parter om Thomas Sörum får fortsätta att vila ytterligare en period, med förhoppningen att han ska hitta målformen. Sundin känns för tillfället betydligt vassare.
Wallid Atta måste dock vara med från start.
Åge kommer säkert att satsa på gammalt och rutinerat på onsdag för att hålla tätt bakåt. Lindström framför Wahlstedt på högerkanten, Chrisse framför Edman på vänsterkanten, Atta och Hanstveit mittbackar, May och Gashi innermittfältare, Finnbogason och Sundin anfallare.
Tycker gott att du kan jämföra med SJ, når alltid slutmålet förr eller senare och vägen dit är både kaosartad och bedrövlig! 🙂