Årets tävlingspremiär är avklarad. Och även om det inte gick som “planerat” för HIF, så finns det ingen anledning till att få panik, till att skandera än det ena och än det andra. Som Timbuktu sjunger; “Det löser sig!”
Årets upplaga av Svenska Cupen innebär ett gruppspel istället för som normalt ren utslagning. HIF hamnade i bekant i en grupp med Assyriska (Superettan), Varberg (Superettan) och Gefle (Allsvenskan).
På förhand, en lätt grupp. Och med “lätt” baserar jag det på de kraven som HIF har (på sig själv, och från Helsingborgarna), och på den klass-skillnad som det rent teoretiskt är på dessa lagen.
Men det är fortfarande en cup.
Och i 90 fall av 100 vinner klass-lagen. Men i övriga fall, är motivation starkare än just klass.
Nu var det kanske inte så att Assyriska visade på mer motivation än vad HIF visade klass. Men det hör ju mycket ihop med att det trots allt fortfarande är “försäsong”. Och HIF:s fall ska vi dessutom lägga till parametrarna; Ny tränare, Nytt spelsätt, Skador. Det är inga bortförklaringar, det är ren fakta. Det finns inte en möjlighet i världen att allt detta ska klaffa redan i början av mars, bara för att SvFF bestämt tidigarelägga cupen.
Det var en något besviken Roar som mötte den samlade presskåren igår efter matchen. Besvikelsen avspeglade sig på tre detaljer; HIF-spelarnas agerande på Assyriskas inkast som föregår deras kvittering, de “brända” chanserna samt på domarinsatsen. (Det sistnämnda valde Roar att kommentera med tystnad, så det är fri tolkning på det “icke-svaret”.).
***
När jag når Roar idag, dagen efter, låter det lite mer samlat. Dock påpekar han samma saker som ovan, som delvis matchavgörande. Känslorna är blandade efter premiären. Dels glädje för premiären i de nya klubben, men även lite besvikelse för att matchen inte slutade som det var tänkt.
– Jag är mycket nöjd med delar av anfallsspelet, på hur vi löste vissa bitar. Andra delar av detta kunde vissa löst bättre, men det kommer med tiden. Däremot är jag naturligtvis inte nöjd med resultatet, precis som alla andra, säger Roar.
Det fanns en hel del positiva bitar från matchen, trots allt. Jag vill framhäva den enskilda insatsen från samtliga spelare. Det fanns intentioner och vilja att skapa och att spela. Tyvärr fungerade dock inte lagspelet på samma vis
– Jag är medveten om att kravbilden från Helsingborgarna är hög. Dock måste man ha förståelse för att det är en process det här med ny tränare och nya idéer om spelsätt. Det tar tid för spelarna att komma in i, men även för oss tränare är det ju nytt, poängterar Roar.
Inför nästa match kommer det arbetas mer med omställningsspelet, både i försvar och anfall.
– Det måste gå fortare att ställa om till anfall och där bli mer kliniska, avslutar Roar.
***
Positivt med gårdagen är att det inte blev några nya skador. Krafth och Björkman fick några lårkakor och Gashi lite ont i knät, men det är inget som ska ställa till det under veckans match mot Varberg. Dessutom ser det ut som att Sadiku åter är spelbar och Simovic kommer luftas lite under veckan. Och vem vet, det kanske blir debut redan i söndagens match på Övrevis IP.
Matchen mot Varberg, som många tidigare säkerligen trodde skulle bli en enkel match och i och med det, kanske mindre intressant, kommer bli en mycket viktig match för HIF:s fortsatta äventyr i Svenska Cupen. Publikssiffran igår mot Assyriska stannade på 3.493. En bra siffra med tanke på kylan, och Svenska Cupens dragningskraft. Kan en tiondel av dessa följa med upp till Varberg på söndag kommer det bli en rolig fest!
***
“För det ordnar sig, det gör det alltid,
jo, det löser sig, så brukar allt bli,
det kommer fixa sig till slut,
det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur,
och flera mil ifrån, det ordnar sig.”
***
Ymers poäng:
3 poäng: Peter Larsson
– Gårdagens främste spelare. Totaldominant i det mesta han gör och utför.
2 Poäng: Mattias Lindström
– Har anpassat sig till Roars spelsystem otroligt fort. Gör en av sina bättre matcher på länge.
1 Poäng: May Mahlangu
– Det ser ut att bli ett bra år (eller så länge han stannar) för sydafrikanen. Visade 2011-klass i sitt spel.
Bubblare: Ardian Gashi
– Man kan bara älska en spelare som visar jävlaranamma och stentuff vilja. Lite för hetsig bara, vilket resulterade i ett onödigt gult kort.
Jag vet inte om man förväntar sig att Jesus ska kliva ner på planen och frälsa alla? Är ju en jättespännande process som startar nu, alla borde njuta av tiden som ligger framför dom, att få se laget växa fram och ta form och så småningom prestera max. Är det några som fördärvar för HIF så är det dom som påstår sig vara dom största fansen!
Hur ser det egntligen ut om Bedoya och May lämnar i sommar? Får HIF någon ekonomisk ersättning där eller går de som Bosman-fall?
Javisst är det en spännande process och tålamod ska vi ha men samtidigt handlar det om sport och resultat så visst ska vi också ställa krav på dessa elitspelare.