Det är bara att konstatera, det var inte i derbyt som HIFs chanser till ett SM-guld försvann. Även om de teoretiskt fanns kvar fram tills i onsdags kväll så var de i praktiken borta för flera veckor sedan. Det håller inte att förlora mot lag som Syrianska, Häcken med flera om man vill aspirera på titeln Svenska Mästare.
Personligen tror jag att möjligheterna till att upprepa 2011 års bragd försvann när May Mahlangu skadades. Förlusten av Alejandro Bedoya var tung men när även May försvann (låt vara av helt annat skäl) så dog en del av HIFs spel.
Värvningarna av Arnor Smarason och Imad Khalili ska Jesper Jansson visserligen ha all heder av, men ingen av dem kan ersätta Mahlangu. De kommer alldeles säkert att bli nyttiga kuggar nästa säsong och har varit duktiga i år, men är andra spelartyper. Vad gäller Ema Boateng så har jag ännu inte hunnit få någon uppfattning om honom men han är väl förmodligen också tänkt som ett framtidslöfte?
Att Robin Simovic, som inledde säsongen så strålande, helt tappat formen är beklagligt. Möjligen är det inte så konstigt eftersom det är hans debutsäsong i allsvenskan. Kanske steg vårens framgångar honom åt huvudet? Det som förvånat mig och många andra supporter är att han trots bedrövlig form fått vara kvar i startelvan. Jag har flera gånger föreslagit att han skulle få ta steget ner Akademilaget för att hitta tillbaka till formen, men Roar har envist gett honom chans efter chans. Och varje gång har han svikit.
Ett problem som han har är att han ofta åker på frisparkar i offensiva lägen. Han är stor och stark och tar för sig men inte alltid på det smartaste sättet. Något att jobba på. Dessutom behöver han få upp sin snabbhet. Allvarligt talat är jag inte ens säker på att han skulle springa ifrån Alvaro på tio meter.
Robin kommer säkert (troligen?) att bli en tillgång för HIF nästa år, men i nuvarande form är han det inte.
Även om det för många av oss kändes som att säsongen tog slut efter den jobbiga derbyförlusten så är det ju inte så. Det finns platser i Europa att spela om. Det räcker att hålla sig på topp fyra.
Men för att klara det krävs att HIF snabbt hittar ett spel som fungerar. Söndagens möte med Elfsborg i Borås blir garanterat jobbigt. Och inte blir det lättare av att Roar får möblera om rejält på grund av avstängningar och skador. Med Peter Larsson och Smarason avstängda och Christoffer Andersson troligen borta på grund av skada ser det inte så kul ut.
Vågar vi hoppas på att Walid hinner bli kry så löser det sig åtminstone på mittbacksplatsen. Sedan skulle jag vilja se Rachid på vänsterkanten, Accam på höger. Khalili kan ta Smarasons plats och Alvaro och Lindström på topp. En rolig lösning vore att Khalili och Lindström bytte roller. Jag är nyfiken på Mattias på innermittfältet.
Fast först och främst handlar det om att hitta självförtroendet igen, för både spelare och ledare. Jag gissar att det är en smula tilltufsat efter de senaste motgångarna?
Det behövs dock bara en seger på söndag för att det ska komma tillbaka. Och vi har ju slagit Elfsborg förut?
Lämna ett svar