Jag låter vantarna ligga kvar på hatthyllan och idag knäppte jag inte ens vinterjackan. Mina sneakers har jag använt hela vintern, bara för att, men jag klarar mig nu med ett par strumpor. Det blir lite varmare för varje dag och februari går sakta men säkert mot sitt slut, den månad som till dagarna är årets kortaste känns i år som den längsta.
Det är månaden innan Svenska cupen och Allsvenskan börjar och även om jag varje fredag säger till min sambo att “oj vad den här veckan gick fort” så tycks väntan aldrig ta slut.
Den här vintern har jag fått förståelse för alla HIFare som också följer utländska lag, jag har nästan känt mig avundsjuk. Att få det som fotbollen ger en, året om, det måste ju vara vad folk menar när de pratar om balsam för själen. Jag förstår mer och mer varför jag är fotbollssupporter, jag förstår varför jag behöver vara det, varför jag måste vara det och varför jag alltid kommer vara det.
Det är kärlek, sorg och glädje i dess renaste form. Det är att få avreagera sig, att få släppa på allting som tynger ner våra annars så trötta axlar, utan att bli dömd. Det är okej att skrika på domaren, det är okej att, för de som sitter ner, resa sig upp och vråla.
Det finns få platser där två främlingar kan mötas i ett jubel och krama om varandra. På läktaren är det helt okej och det sker dessutom varje gång HIF gör mål. Jag hoppas att Olympia får vara med om många spontana kramar i år och att vi, HIF-familjen, tillsammans gör allt vi kan för att se till att det händer varje match. För det är inte bara spelarna som ska kämpa, vi måste göra vårt.
Vi på läktarna är en stor del av det som är HIF, det är vi som älskar klubben, som är klubben. Jag ser fram emot en säsong med bekanta ansikten men jag hoppas också att jag får se många nya. Alla våra supportrar är viktiga och jag kommer därför under nästa månad starta upp det projekt som jag valt att kalla Veckans supporter. Jag kommer under säsongen att intervjua en supporter i veckan och hur det utvecklas får vi se men klart är att supportrarnas tankar är viktiga. Kanske de viktigaste.
I morgon klockan 14 möter HIF Lyngby i en träningsmatch, skulle du som jag lämna vantarna på hatthyllan men ändå frysa så kan du alltid klappa igång laget, det hjälper, både dig och spelarna.
Lämna ett svar