Årets första tävlingsmatch, och tillika PeO och Crisses första tävlingsmatch. Förlust mot Brommapojkarna i Svenska Cupen med siffrorna 0-3. Och HIF har försatt sig i ett knepigt läge i jakten på avancemang från cupen.
Nej. Det såg inte bra ut.
Ja. HIF blev i princip utspelat mot Brommapojkarna.
Men. Perspektiv.
HIF har under två års tid i princip flutit med i Allsvenskan med en trupp till som till många delar var/är bestående utav inhämtade Superettan-spelare, allsvenska spelare som inte platsat i sina respektive lag. Henrik Larssons “lagbygge” var definitivt inte av någon högre skola.
Under två års tid har det i princip bara gått utför. Och spelare har tappat självförtroende, tappat spelsinne, sett allmänt förvirrade och håglösa ut. Och crescendot på detta förfall såg vi i november ifjol.
Foto: Andreas Sandström / BILDBYRÅN
HIF förlorar sin första tävlingsmatch mot ett Brommapojkarna fullproppat utav det självförtroende och den trygghet de har med sig från föregående säsong där de vann sin serie, har haft medgångar i sitt sätt att spela och är naturligtvis taggade att återigen få spela Superettan.
Så det är klart att till och med jag blev förvånad utav den allmänna sinnesstämningen som många HIF-sympatisörer visade på efter gårdagens match – Domedagsstämning-all-over-again…
***
Under två månaders tid har klubbdirektör Matz-Ola i olika forum predikat om hur viktigt det är att vi sluter oss tillsammans, hur viktigt det är att inse att HIF har ambition att gör-om-gör-rätt igen. Och uppslutningen för HIF har varit fantastisk på många vis. Och denna eufori som råder har rått under de två senaste matcherna, blev av en stor del supportrar/sympatisörer allvarligt naggad i kanten på grund utav en förlust, en match? Antingen byggs det ett luftslott, eller sitter rädslan och paniken djupt rotad i dessa HIF-själar?
Foto: Expressen
***
PeO är tydlig i sitt uttalande efter matchen via HD – “En prestation full av tveksamheter”. Jag kan hålla med den gode PeO om detta. Men hade det inte funnits några tveksamheter hade i alla fall jag blivit förvånad.
Det är lätt att ha en gameplan, och i teorin vara på det klara med hur matchen ska spelas. Men även om man rå-scoutat motståndet handlar det om fotboll, där saker och ting förändras i praktiken.
***
Personligen sitter jag rätt lugnt i denna båt. Jag är fullt medveten om att den lätt kan tippa över och att det inte behövs mycket för att den ska stjälpa och vändas upp och ner. Men jag förlitar mig på att tiden, tålamodet och lugnet får råda och bestämma. Jag förlitar mig på att kaptenerna som styr har koll på läget och destinationen är nerplottad på sjökortet. Och framför allt förväntar jag mig inte att den båt jag sitter i är en motorbåt. Jag njuter hellre utav tillvaron i en trygg, långsam och behaglig kryssningsbåt, med gott om plats till alla som vill följa med. Även om den skulle ta längre tid att komma fram till målet…
Lämna ett svar