Ser vi slutet för konstgräs inom elitidrotten?

I Sverige har konstgräsets vara eller icke vara blivit en het potatis. Rekordmånga 15 av 32 lag, i Allsvenska och Superettan, spelar den kommande säsongen på konstgräs. Många vill ha ett förbud på underlaget, och debatten har varit stor. Några som nu redan i höstas vidtagit åtgärder är det Franska fotbollsförbundet. Konstgräs är numera förbjudet i Ligue 1 och förra veckan valde en Isländska landslagsman att tacka nej till spel i Allsvenskan med hänvisning till skaderisken vid spel på konstgräsplaner.

I förra veckan nåddes vi av beskedet att den isländske landslagsmannen, Kolbeinn Sigthorsson, tackade nej till en övergång till IFK Göteborg. Anledningen var enkel. I Allsvenskan spelas det för många matcher på konstgräs. Den isländske stjärnanfallaren har haft en framgångsrik karriär i holländska AZ och Ajax, men skadade knät svårt efter EM 2016 i Frankrike där han ledde Island under Lars Lagerbäck till en kvartsfinal mot värdnationen. Rehabiliteringen var besvärlig och Sigthorsson lånades bla ut till Galatasaray utan att få speltid. Slutligen hamnade han i franska Nantes men även där har han fått begränsat med speltid. Klubben är därför redo att släppa 27-åringen billigt på grund av de tidigare skadeproblemen och den höga lön som islänningen har. Det var i det läget, med de större ligornas transferfönster stängda, som IFK Göteborg kunde erbjuda speltid, en bra historik med isländska spelare och en chans att hålla Sigthorssons VM-drömmen vid liv. Anfallaren var dock tydlig, med tanke på sin skadehistorik, att spel på annat är hybrid och gräs är utelutet.

I Holland gick Ajax, redan i höstas, ut med beskedet att man vägrar låna ut sina spelare till klubbar som huserar på konstgräs – även om det så bara är för att träna på. PEC Zwolle, Excelsior, Heracles Almelo, ADO Den Haag, VVV-Venlo, Sparta Rotterdam och Roda JC är sju klubbar, i förstadivisionen, som använder sig av plastunderlaget och har därmed hamnat i ”bad Standing” hos storklubben. Ajax ledning hänvisar till de stora skaderiskerna med underlaget men ger också en tydlig hint om att ”den typ av fotboll som Ajax, och för den delen det Holländska landslaget, vill spela lämpar sig inte för konstgräs utan skall spelas på ett naturligt underlag”

Bortser vi från skaderisken så är miljöaspekten en annan viktig del att fundera på. Från den 1 juli 2018 blir det förbjudet att sälja vissa kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster. Mikroplasterna är plastbitar som är mindre än fem millimeter. De glider ofta igenom reningsverken och hamnar slutligen i havet. De allra minsta djuren kan uppfatta dem som mat, men i själva verket är plasterna ett av de stora hoten mot haven.

Förbudet som snart träder i kraft gäller produkter som sköljs av eller spottas ut, som duschkräm, schampo, raklödder, tandkräm och skrubbkrämer. Upp till 40 ton mikroplaster hamnar i Östersjön – varje år. Kosmetiska produkter är dock en förhållandevis liten källa till mikroplaster i havet jämför med gummipartiklar från bilar (7 670 ton per år) och konstgräsplaner (2460 ton per år).

Vad är då, förutom gräs, det mest naturliga alternativet till konstgräs? Jo, hybridgräs! På Lagavallen i Ljungby, den 2 september 2016 ,spelades den första matchen i Sverige på hybridgräs. I Kristianstad läggs hybridgräs på den nya fotbollsplanen för elitlag vid Kristianstads arenaområde. Planen invigs under våren 2018. I Göteborg, på Gamla Ullevi, har man valt att lägga hybridgräs vilket innebär att de tre Göteborgslagen IFK Göteborg, Örgryte och Gais redan spelar på underlaget. I höst skall dessutom Myresjöhus Arena, i Växjö, ha skiftat sin matta vilket innebär att även Öster ansluter sig till denna lilla skara.  Ullevis hybridgräs kommer från Holland och består till 95 procent av vanligt gräs och 5 procent av konstgräs – ett konstgräs-strå varannan kvadratcentimeter!

Hybridgräset består, vanligtvis, i runda slängar av 90% naturgräs och 10% konstgräs där det senare fungerar som en armerande grund, under naturgräset. Hybridgräs används redan av ett flertal klubbar i inte minst England i syftet att göra underlaget jämnare och slitstarkare. Beroende på hur man driver och sköter planen bör man kunna dubbla eller till och med trippla användandet jämfört med hur mycket man spelar på en naturgräsplan i dag. Detta är självklart intressant för både kommuner och klubbar som, rent ekonomiskt, behöver hitta sätt att utnyttja sina anläggningar i en större utsträckning. I dagsläget kan en naturgräsplaner  utnyttjas mellan 150 och 200 timmar per år, och med hybrid kan det istället bli upp emot 500 eller 600 timmar per år. Som spelare märker du heller inte någon skillnad på om det är naturgräs eller hybridgräs. Skillnaden skulle vara att du känner att gräset är mycket jämnare när man sätter ner dobbarna, och att man får ett bättre fäste. Däremot slirar man inte på planen – något som ger upphov till en ökad skaderisk på de nuvarande konstgräsplanerna.

Rent ekonomiskt så skiljer det inte sig något nämnvärt mellan de olika underlagen. Det handlar mer om i vilken utsträckning du kan nyttja planen.

Kan man nyttja en hybridplan 500 timmar för samma eller en lite dyrare kostnad än 200 nyttjandetimmar på ett naturgräs, då är det klart att det är jätteintressant, och att du kanske även kan få en bättre spelyta än på naturgräs. I bla Premier League så spelar de flesta lagen där på hybridgräs och de har ett snarlik klimat som vi har i Sverige. Den engelska storklubben, Liverpool, har hybridgräs på Anfield och där har man inte behövt skifta ut mattan på 17 år! Dock finns det en del begränsningar, inte minst norröver. Hybridgräset är fortfarande ett naturgräs och behöver  åtta-tio grader för att växa. Ligger man längre norrut i Sverige börjar gräset växa senare och vintern kommer lite tidigare, så växtperioden där uppe är det ingen skillnad på jämfört med tidigare. Det innebär att nyttjandegraden kan komma att bli oförändrad i tex Sundsvall och Östersund och, därmed, spelar den ekonomiska faktorn in i allt högre grad.

Flera klubbar, i Allsvenskan och Superettan,  är bara hyresgäster på sin egen arena eftersom den ägs av kommunen. Dock ställer sig flera av klubbarna positiva till att spela på hybridgräs, men än så länge är det, som nämnt, bara Gamla Ullevi som har underlaget.

I teorin kan ett fungerande hybridgräs förlänga den svenska säsongen med en månad åt vardera håll samt göra att fotbollsplanerna skulle vara i toppskick under hela säsongen. Med andra ord så håller hybridgräset längre än konstgräset. Men man kan inte spela på det lika ofta för det sliter på vanliga gräset. Det är här den ekonomiska aspekten kommer in då klubbarna får acceptera det beslut som kommunen tar. Politikerna ser ju sällan till det funktionella utan snarare till nyttjande och investeringen i sig. Därför lönar det sig fortfarande att investera i en konstgräsplan istället för en hybridplan.

Ett snabbt samtal till Kvällspostens Mattias Larsson gav mig en tydligare bild av kostnaderna kring konstgräs/hybridgräs. Mattias har, via tidningen, följt Malmös arbete med att anlägga en träningsplan och uppskattar att en hybridplan går loss på ca 6 mkr och driften den samma som en vanlig matta . Enligt HIFs klubbdirektör, Mats-Ola Schulze, så kostade Olympias gräsmatta, vid omläggningen 2007,  ca 8 mkr och den årliga driften ligger på ca 1,8 mkr. Vinsten ligger alltså inte i den dagliga driften utan snarare i att man kan utnyttja planen vid fler tillfällen och, således, öka intäkterna den vägen.

Faktum är att ofantligt många stora arenor världen över har hybridgräs – Nou Camp, Wembley, Stade de France – att det inte pratas om det är för att det räknas som riktigt gräs. Parken i Köpenhamn valde tex att övergå till hybridgräs redan under den senare delen av 90-talet.

Själv föredrar jag dock, och många med mig, riktigt gräs. Det finns inget bättre än doften av en nyklippt gräsmatta en solig sommardag. Har man dessutom årskort på Olympia så kan man verkligen stoltsera med en av nordens bästa gräsplaner. Eller som Björn Helgesson, i Björns Band, uttryckte det ”… Allt i balans så rakt och rätt…Det här är den vackraste fotbollsplan du sett”

Lag som spelar på gräs 2018: AIK, Sirius, Kalmar, Malmö, Trelleborg, Degerfors, Falkenberg, Halmstad, HIF, Värnamo, Jönköping, Landskrona, Varberg och Öster

Lag som spelar på konstgräs 2018: Häcken, Dalkurd, Djurgården, Sundsvall, Hammarby, BP, Elfsborg, Norrköping, Örebro, Östersund, Eskilstuna, Gefle, Brage, Frej och Norrby

Lag som spelar på hybridgräs 2018: IFK Göteborg, Gais och Örgryte

Källor: FotbollDirekt, HD, KvP samt Svenska Fotbollsförbundet

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*