Efter tredje omgången svävar jag tillsammans med övriga HIF-vänner iväg på ”änglamoln”. Vilken härlig match HIF gjorde mot Göteborg. Tyvärr missade jag de första 35 minuterna på grund av att jag satt som sekreterare på ett årsmöte. Det gjorde att jag inte noterade Joels skada och Hannus inhopp, vilket jag inte upptäckte förrän jag läste tidningen dagen efter matchen.
Det säger kanske lite om matchen också. Under sändningen så tänkte jag inte så mycket på vilka som spelade i försvaret, trots att Göteborg försökte anfalla mer i andra halvlek.
En intressant detalj är att frisparksstatistiken var ganska jämn (18-17 med HIF-ögon sett) men medan Göteborgarna drog på sig tre gula kort klarade sig hemmaspelarna helt utan. Och det berodde inte på hemmadomare utan på att IFK-arna satsade mer desperat och våldsamt på att jaga kvittering.
Trots det hade HIF överlägset flest avslut 12-6 och hela 5-1 på mål. Snacka om effektivitet när man gör två mål på fem avslut mot mål.
Jag blir mer och mer imponerad av Conny Karlsson. Han har elegant svetsat samman ett lag som klarar sig alldeles utmärkt utan fixstjärnan Henrik Larsson.
Återvändarna Mattias Lindström och Erik Edman har tillsammans med norska rivjärnet Ardian Gashi på mittfältet väl fyllt luckan och kompletterat Markus Lantz på ett utmärkt sätt.
Jag är emellertid lite orolig för hur det kommer att gå när/om Lantz blir skadad eller avstängd. Hoppas att Conny redan har en plan för hur det ska lösas.
Vårsäsongen har fått bästa tänkbara start och en match som jag redan ser fram emot är – förlåt Trelleborg – mötet med Elfsborg.
Där möts två av landets för närvarande bästa mittfältare: Lantz och Anders Svensson och de betyder nog ungefär lika mycket för sitt respektive lag.
Jag har den största respekten för Elfsborg och (förlåt mig, HIF) gillar både laget och dess tränare Magnus Haglund, även om jag givetvis vill att HIF både vinner matcherna mot Borås-laget och placerar sig före dem i tabellen.
Som fotbollsvän anser jag att man ska ha rätten att gilla och respektera lag som spelar en attraktiv fotboll, även om man är stenhård supporter till ett annat lag.
Det är av samma anledning som jag gillar Barcelona samt de spanska och brasilianska landslagen.
// Roland Nordqvist – www.rolandnordqvist.com
Lämna ett svar