Hans namn figurerar nästan lika mycket som Andreas Granqvist när det kommer till HIF. Ändå är Midhat “Midde” Kuduzovic ingen av klubbens toppvärvningar på planen. Däremot har 24-åringen en av de viktigaste rollerna, inom klubben, som HIFs Media och Kommunikationsansvarig sedan drygt fyra år tillbaka
Fotbollskarriären stannade vid Division 5-spel, i Svalöv, och under en period så ansågs han istället vara en lovande fotbollsdomare. Men ödet ville annat och istället halkade han in på Helsingborgs IFs mediaavdelning 2016 och där har han stannat sedan dess. Numera är det Midde som sköter all kommunikation i- och omkring Skånes Stolthet. Ett jobb som inte alltid är en dans på rosor men som han stortrivs med
Vem är Midde för de som fortfarande inte har koll på dig?
– En 24-årig, glad och trevlig, kille som är född i Schweiz men uppväxt i Åstorp och Svalöv. Bor dock numera i Helsingborg. Målmedveten och ambitiös vill jag tro att jag är. Har pluggat Strategisk kommunikation på Campus i Helsingborg och är sedan förra sommaren Media- och kommunikationsansvarig för Helsingborgs IF
Innan vi går vidare så kanske vi skall bena ut det här med din bakgrund som fotbollsdomare
– Jag började spela fotboll i Svalövs BK och höll på fram till 16-årsåldern. Självklart hade jag, som så många andra, en massa synpunkter på domarens insatser och en dag så var det någon som menade på att om jag tror att jag kan göra det bättre så kan jag ju själv bli domare. Jag älskade faktiskt att döma och när jag väl slutat så var jag faktiskt med i Landskronas Fotbollsdomarklubbs styrelse under två år. Jag hade jättestor nytta av min utbildning när det kommer till domaryrket då det viktigaste, för en domare, är att vara en bra matchledare. Att kunna leda matchen i mål, med alla spelare med sig, var väl det som triggade mig. Jag var alltid väldigt kommunikativ och delade ut få varningar. Ser jag att det delats ut väldigt många varningar i en match så inser man rätt fort att domaren har tappat greppet på ett tidigt stadie. Det handlar egentligen om att kommunicera med spelarna och förebygga situationer som uppenbart kan leda till frisparkar eller varningar.Tyvärr ser man alldeles för ofta, även på internationell nivå, att det kommuniceras för dålig och istället delas ut varningar på löpande band
Varför slutade du?
– Jag såg det som en fantastisk utmaning och gick från ungdomsdomare till föreningsdomare och distriksdomare till att agera assisterande i Division 2. Allting flöt på och jag var själv nöjd med mina insatser och fick även mycket beröm från både observatörer och spelare. När det var dags för mig att ta ytterligare ett steg skadade jag knät i den sista träningsmatchen innan seriepremiären och fick köra rehab i drygt tre månader. Jag hade dessutom precis blivit uttagen i en talanggrupp som skulle innebära mer frekvent dömande i samma team och jag var extremt motiverad att komma tillbaka så snabbt det bara gick. När jag väl var redo för att döma igen så var intresset som bortblåst och jag gick mest och väntade på att matcherna skulle ta slut. Då insåg jag att hungern var borta och att det var bättre att ge platsen till någon som verkligen brinner för det. Samtidigt visste jag att mitt jobb för Helsingborgs IF innebar att jag aldrig skulle kunna nå Allsvenskan som domare och kan man inte kämpa för att vara på toppen är det inte lönt att satsa alls. För mig var det aldrig en motivation att döma på låt säga division 1-nivå. Det var toppen man ville till. Men att agera fotbollsdomare, igen, är nog något jag aldrig mer kommer att göra utan jag får se det som en nyttig del i min uppväxt och bakgrund. Och jag tog ju mig till Allsvenskan ändå, bara genom en annan väg.
Innebär din bakgrund, som domare, att du ser på fotboll på ett annat sätt när du tex sitter på Olympia?
– Det tror jag, Jag har ofta mer förståelse för domarna och deras agerande men, självklart, kan jag även vara kritisk till en domarinsats. Många tror att de har stenkoll på reglerna eftersom man själv spelat men alla som är fotbollsintresserade borde ta och läsa igenom regelboken någon gång. Jag kan emellanåt komma på mig själv sitta och titta på deras rörelsemönster och hur långt bort från situationen de tex är osv. Varje gång det är en tveksam offside så kolla jag oftast ut mot assisterande domare för att se om han vinkar osv. Men i huvudsak så tittar jag givetvis på fotboll på samma sätt som alla andra med förhoppningen att mitt lag vinner.
Hur hamnade du i Helsingborg och din nuvarande roll?
– Jag pluggade, som sagt, Strategisk kommunikation på Campus och under den fjärde terminen skulle vi ut på praktik. Jag såg då att HIF sökte folk till sin kommunikationsavdelning och kände direkt att det var något för mig. Jag hade dock så mycket i skolan så jag missade sista ansökningsdagen. Som tur är fanns annonsen ute en gång till efter det och jag skickade iväg min ansökan. Var dock övertygad om att det var kört för jag utgick från att det var en himla massa som redan sökt tjänsten. Blev kallad på intervju av de två dåvarande ansvariga, Terese Bergsten och Tuan Nguyen, och de verkade gilla vad jag hade att erbjuda. Förutom att jag pluggade kommunikation så hade jag även en bakgrund som skribent på några olika, fotbollsrelaterade, nätsidor. Jag älskar nämligen att skriva och hade också en tanke på att kanske bli journalist. På de sajterna handlade det mycket om matchrapporter, re-writes, inspelning av podd osv. Hursom, intervjun gick bra och HIF lovade höra av sig med besked. Jag hann dock bara ner och satte mig på tåget så kom ett meddelande att jag var välkommen till kommande års första träning. Detta var i december 2015 och sedan dess så har jag blivit kvar under lite olika anställningsformer och förutsättningar med tanke på att jag, parallellt med uppdraget, även pluggade under en längre period. I Juni 2017 tog jag examen och gick till klubben och förklarade att nu måste jag få en “riktig” anställning eller så måste jag se mig om efter ett ny utmaning. Något jag var tydlig med att jag inte ville men då erbjöd HIF mig en projektanställning under sex månader som sedermera förlängdes och sedan förra sommaren så har jag titeln Media- och kommunikationsansvarig för klubben.
– Vill passa på att lyfta det mottagande, och ansvar, som både Terese och Tuan gav mig under deras tid i klubben. Jag fick, på ett tidigt stadie ganska fria händer med allt från klubbens twitterkonto, snapchat osv. Fick gehör för mina egna ideér och jobbade även med projekt såsom att sätta samman verksamhetsberättelsen vid något tillfälle och även producera föregångaren till Inspel osv. Det är, inte minst, tack var dem som jag kunnat få en så pass bred grund att står på så att jag, så småningom, kunnat ta stegen vidare i min utveckling
Hur ser en vanlig dag ut på Olympia?
– Haha, det är en fråga som inte går att svara på då den ena dagen inte är den andra lik. Det finns ingen “vanlig dag” på Olympia. Det beror helt och hållet på vad som händer. Är det en matchdag? Är det dagen efter match? Har vi långt kvar till nästa match? Har vi ett nyförvärv på ingång? Är spelarna lediga eller tränar dom? Är där någon kampanj som skall förberedas. Har det hänt något annat som rör klubben osv.
– En vanlig dag kan börja med att vi skall iväg någonstans klockan 6 på morgonen men det kan även hända att jag kommer in klockan 10. Det kan hända att jag drar hem efter lunch men det kan även vara att jag sitter på Olympia till klockan 23. Jag reser ju även med A-laget på de flesta bortamatcherna och då kan det handla om att man är borta under 1-2 dagar.
Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN
Hur många är ni som jobbar med HIF och dess kommunikation?
– I min roll är jag faktiskt, numera, helt själv. När jag kom till HIF så var vi fyra stycken som var inblandade i de arbetsuppgifter som jag sköter idag. Men jag har en ovärderlig hjälp av en del ideélla krafter som bla hjälper till med matchrapporter, twitterkonto, fotografering osv. Vi har tex tre fotografer, Anna, Linda och Johan. Vi har två personer (Lovisa och Gabriel) som filmar och det är tex deras förtjänst att vi kan dundra ut alla snygga läktarfilmer med musik och allt. Så ser ni dem på läktaren så bli inte irriterad över att de filmar utan de jobbar för klubben och för att vi skall kunna dokumentera så mycket material som möjligt att använda i våra sociala medier.
– Sen har vi även våra ideélla skribenter som sköter liverapportering på twitter och skriver matchrapporter. Men vi är just nu uppe i en rekryteringsprocess där vi sökt praktikanter under hösten så, förhoppningsvis, har jag ytterligare medarbetare på plats snart vilket ger mig chansen att gasa ytterligare gentemot alla våra följare. Något jag verkligen ser fram emot!
Någon i klubben som du jobbar närmre än andra?
– Egentligen jobbar jag väldigt nära de flesta i klubben. Det handlar ju lite om vilket ärende man har. Alla avdelningar jobbar tätt med mig då jag hjälper dem med att skapa material. När jag själv har grejer jag behöver bolla med någon är det oftast Erik, Frederik eller Joel. När transferfönstret är öppet så jobbar jag ju väldigt nära Robin där vi har daglig kontakt
– Generellt sätt så har jag väldigt fria tyglar och kan driva igenom väldigt många av mina ideér. Emellanåt stöter man på patrull men då får diskutera och komma fram till ett gemensamt beslut. Det handlar alltid att tänka på vad som är bäst för HIF, där är jag väldigt prestigelös. Men närmst jobbar jag nog med spelartruppen, de har jag mest kontakt med.
Hur är det att jobba med kommunikation i en klubb som HIF där det alltid händer mycket och, i vissa fall, även stormar rätt rejält?
– Jag älskar det! Jag hade inte velat jobba i en förening eller på en arbetsplats som ingen bryr sig om. Att det finns engagemang och skriverier – på gott och ont, betyder ju att folk bryr sig vilket jag bara ser som positivt. Men det är ju även en utmaning då det gäller att leverera, annars får man verkligen höra det. Och det motiverar en såklart! Visst har där funnits tyngre perioder under dessa åren. Inte minst när vi åkte ur Allsvenskan och alla de reaktionerna och även osäkerheten kring klubben och även min fortsatt roll. Under slutet av 2016 fick jag beskedet att jag, troligtvis, skulle behöva lämna klubben som en ren besparingsåtgärd.
Hur hanterar man allt det som skrivs i sociala medier? Tar du åt dig?
– Tar åt mig gör jag väl inte men visst kan man reagera på vissa grejer. Men det handlar ju om att jag vet hur det egentligen ligger till och när där dyker upp rena lögner så kan man givetvis reagera. Det händer att jag ibland går ut på min privata Twitter och svarar på vissa grejer som skrivits antingen i våra kommentarsfält eller på diverse forum. Det gör jag inte för att jag på något sätt är arg och förbannad utan för att jag vill diskutera och kanske få personer att börja ifrågasätta det de tror är sanning bara för att någon skrivit det på Instagram, Facebook eller på ett forum.
Hur ofta får du bita dig i tungan?
– Haha, det händer! I början var det mer att man kunde bli lite upprörd över vad som skrevs men med erfarenheten kommer även klokhet och man lär sig sila. Sen är det klart att ibland ringer media och ställer direkta frågor om spelarrykte osv där jag egentligen vet hur det ligger till men inte är den som ska uttala mig om detta och då handlar det bara om att hänvisa till rätt person. Efter en förlust så är det ju inte lika roligt att gå in och läsa våra kommentarsfält osv men jag måste ju göra det för att rensa bort ev ovidkommande kommentarer eller opassande ordval. Även jag är ju upprörd efter en förlust men känner ändå att man bör fundera på hur man uttrycker sig och till vem.
– Vissa verkar tro att ett meddelande till HIFs officiella kanal går direkt till alla spelare eller till tränare där man uttrycker synpunkter om byte, insatser osv. De kommentarerna är ju rätt lönlösa om man vill få fram dem till ledningen eller specifika spelare. Jag tvingas ju svara men kan själv ha funderingar om vissa händelser under matchen men kan knappast svara för hur spelare/ledare eller någon annan tänker när de agerar på ett visst sätt. Sen har jag givetvis full förståelse för att man vill skriva av sig och framföra sin besvikelse efter mindre bra prestationer, det gör vi alla.
Hur mycket ser/läser spelarna av det som skrivs i sociala medier? Finns det några “sociala koder” för spelarna?
– Det är nog jätteindiviuellt. De utländska spelarna bryr sig nog överhuvudtaget inte alls då de inte går in och läser. Däremot kan säkert de spelare, som kommer från stan, vara mer nyfikna på vad som skrivs och sägs då de oftast känner, och möter, många fler människor i sin vardag än vad vissa andra gör. De kanske följer HD, twitter eller är med i något supporterforum där de kan följa tankar och funderingar. Men att de, aktivt, skulle gå in och läsa osv kan jag inte tro att de skulle göra. Men detta är bara gissningsvis då det inte är något som egentligen diskuteras
– Det är klart att vi har en mediepolicy i klubben men här är det sunt förnuft som gäller. Är man nere i en dipp så brukar det, generellt, bli rätt tyst i spelarnas sociala medier (av förklarliga skäl) men när det rullar på, och inte minst när vi vunnit, då jagar alla spelarna mig och frågar om jag har någon bra bild, på dem, som de kan lägga upp på sina Instagram osv. Vad gäller bemötande av media har vi en policy som alla spelare och ledare ska följa. Där är jag tuff mot dem.
Det finns ett talesätt som heter “If you can´t beat them, join them” – hur jobbar du med/mot journalister vad gäller att skapa en så positiv och trovärdig bild av HIF som möjligt?
– Om man är i min roll och, på något sätt, tror att man skall “beat” media så har man hamnat snett. Vi behöver media och jag strävar alltid att ha så bra relation till media som bara det är möjligt. Jag försöker, i så stor utsträckning som det bara är möjligt, ge dem det som de vill ha så att de skall kunna bevaka oss. Och det tror jag nog att alla som bevakar, eller någon gång under min tid bevakat HIF, känner och även att jag försöker leverera det så fort det bara går.
Varifrån hämtar du uppslag och inspiration till att driva klubbens sociala medier?
– Mycket är ju sådant som även gjort innan men att man skruvar på det. Sen hämtar man givetvis även inspiration från utländska klubbar men måste ju även inse att de har helt andra förutsättningar även vad vi har i HIF. Både en större budget men, framförallt, fler medarbetare som jobbar med deras sociala medier. Man får anpassa sig och oftast kan faktiskt det resultatet bli lika bra, trots att man inte har resurserna. Man hittar lite uppslag på twitter eller hos andra klubbar eller så dyker det bara upp något bra uppslag som man är sugen på att förverkliga och som man känner passar HIF vid just det tillfället eller den säsongen. Jag har även varit tydlig med alla som är involverade i klubben att om de upptäcker något som känns appliceringsbart att lägga fram det så kikar vi på om det går att genomföra utifrån de förutsättningar som vi på HIF har i dagsläget.
Vilka medier, forum etc följer du själv?
– Utifrån min yrkesroll så följer jag givetvis allt som skrivs om HIF. All media som bevakar HIF, kommenarsfältet på våra och andras sociala medier, twitter, instagram, Svenska Fans, AOH osv. Sen är det ju ändå en avvägning hur mycket man ska läsa. Våra egna medier måste jag läsa för att kunna hålla rent bland kommentarerna. Andra går jag mest in för att kolla om någon nyhet läckt ut i förtid eller reaktioner på det vi själv släpper. Även om jag inte håller med om allt så är det viktigt att poängtera att allas åsikter är viktiga. Däremot är det också viktigt att ha med sig att åsikterna från de personer som kommenterar online inte representerar hela vår supporterskara.
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN
Egna favoritlag eller förebilder?
– Svalövs Bollklubb, AC Milan och Helsingborgs IF. Som ung hade man en del förebilder baserat på intresset för fotboll. Filippo Inzaghi och David Beckham var mina barndomsidoler. Sen har man ju perioder i livet där man haft olika inspirationskällor. När jag satsa på min domarkarriär så kikade jag mycket på Jonas Eriksson som var någon form av förebild. Men min främsta förebild är ändå min mamma som lyckades fly från ett krig med en liten bebis och sen även lyckats kämpa sig igenom och lämna ett väldigt dåligt äktenskap och ändå gav mig, och min syster, allt vi ville ha. Hon har verkligen offrat sig för att vi skulle kunna växa upp till att bli de människor vi är idag. Sett till så att vi blivit starka mentalt med inställningen att man klarar av allt om man bara kämpar för det.
Vem är den mest kända personen du har i din adressbok?
– Internationellt mest kända måste ändå vara Henrik Larsson.
Inte Zlatan?
– För att jag bor med en Ibrahimovic? Zlatans pappa är faktiskt bror med min sambos farfar, hans nummer har jag dock inte, haha.
Hur ser du på framtiden för dig själv?
– Ljus! Jag tycker inte om att sätta upp mål om att “Om tio år ska jag osv”. Många har ju frågat om jag skulle kunna tänka mig att jobba med det jag göra idag men för tex Milan. Men där har jag alltid sagt nej utan jag vill jobba med det jag gör idag, för HIF, men för ett HIF som är i en annan sist. Ett HIF som ligger i toppen av Allsvenskan och spelar ute i Europa. Ett HIF som har en välfungerande ekonomi. Ett utvecklat HIF eller “ett Europeiskt HIF” skulle man väl kunna sammanfatta det med. Jag känner inte att jag vill flytta utomlands och i Sverige finns inget annat jobb som jag hellre hade velat ha än det jag har idag. Därmed sagt gäller det att hänga med i den personliga utvecklingen i takt med klubbens utveckling. Nu vill jag bara vara med på resan uppåt då min första säsong, i klubben, innebar att vi trillade ner i Superettan. Snart hoppas jag att vi kan ta nästa steg mot större utmaningar.
Hur ser du på framtiden för HIF?
– Ljus, det gäller att klara av detta året och stanna kvar i Allsvenskan. Då kan vi börja bygga en ännu mer stabil grund och ta nästa steg. Hade vi haft en bättre tabellplacering, redan idag, så hade våra supportrar kanske redan kunnat börja märka av det. Men jag ser en positiv framtid för klubben, hoppas att vi säkrar kontraktet och kan börja rusta för framtiden.
Några spännande planer på gång för alla oss som följer klubben via sociala medier?
– Som jag nämnde så hoppas jag snart ha en praktikant på plats och då kommer vi att kunna öka upp våra aktiviteter och jag kan redan nu avslöja att vi kommer att ta ett större grepp om våra Akademilag dvs U17 och U19. Redan nu till helgen så har jag skickat med en kamera ner till en stor ungdomsturnering i Holland där vi har för avsikt att kunna leverera en Insidan även med fokus på ungdomslagen. Det tror jag kan skapa ett stort intresse då många av våra supportrar är nyfikna på våra framtidsmän och hur det går för dem, Vi har ju en del spelare i de olika ungdomslandslagen och det hade varit kul att kunna visa vilka de är för den breda massan.
Vi tackar Midde för pratstunden och önskar både honom och HIF lycka till inför höstens slutspurt
AOH drivs, sedan 2009, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du alltid swisha en slant till 0703890866. Tack!
Lämna ett svar