Tre poäng blev noll…

Nu när trepoängarna är livsviktiga, var HIF nära att  kriga till sig en seger mot Änglarna hemma, men tappade en 1-0-ledning till en förlust med 2-1 efter att blivit rejält tillbakatryckta i andra halvlek.

Allsvenskan är på väg in på slutsträckan för årets serie och det tajtar till sig både i toppen och botten. HIF slåss för sin överlevnad i högsta serien, och alla vet vilken gigantisk skillnad det kommer att vara nästa år på att spela i allsvenskan kontra i superettan, när TV-avtalen läggs om. Det är ganska många miljoner i intäkter som står på spel. Detta faktum borde vara tändvätska för alla lag, även om de sportsliga resultaten alltid är viktigast för alla idrottsutövare.

Både HIF och IFK Göteborg var aktiva på spelarfronten när transferfönstret var öppet i sommar. Benjamin Nygren, Junes Barney, Carl Starfelt, Måns Saebbö och Amin Affane lämnade Göteborg, och Hosam Aiesh (Östersund) och Tobias Sana (Århus) värvades in. HIF sålde två av sina bästa spelare Andri Bjarnason och Rasmus Jönsson, samt Johan Persson, och har värvat målvakterna Anders Lindegaard (Burnley) och Alexander Nilsson (IFK Hässleholm), anfallarna Alhaji Gero (Östersund) och Tashreeq Matthews (Dortmund), samt mittfältarna Daniel Hafsteinsson (KA Akureyri, Island), Ibrahim Bance (ASEC Mimosas, Elfenbenskusten) och Tobias Mikkelsen (Brisbane).

Spelmässigt har bägge lagen blandat och gett efter uppehållet. Änglarna har resultatraden 2-5-0 och målskillnaden 7-5, och HIF raden 2-2-3 med målskillnaden 6-10, sedan serien startade om. IFK Göteborg som var den stora sensationen i allsvenskan under våren har fått lite bromsvätska i spelet men de uppvisar en styrka genom att ändå inte förlora. HIF inledde hösten bra men har tappat styrfart i de senaste matcherna. Det positiva har varit att man har rest sig efter paus i samtliga matcher, men nu måste man börja vinna och räkna in trepoängare för att få andrum ner till bottenregionen. Försvaret behöver bli stabilare, mittfältet snabbare och rörligare, och anfallet måste göra mål. Men detta vet Henrik Larsson och spelarna så väl, så nu hoppades vi att det visade sig i matchen mot Änglarna, en hemmamatch man borde vinna när det nu gällde så mycket.

I startelvan spelade Anders Lindegaard, Adam Eriksson, Andreas Granqvist, Fredrik Liverstam, Markus Holgersson, Andreas Landgren, Mohammed Abubukari, Wanderson, Alexander Farnerud, Max Svensson och Mamudu Moro som axlade den ensamma forwardsrollen i kväll i stället för Alhaji Gero.

IFK Göteborg hade mest boll i inledningen av matchen och redan i den andra minuten drog Adam Eriksson på sig ett gult kort när han blev överspelad av Aiesh och drog honom i armen. Kanske skulle HIF haft straff i den femte minuten när Alexander Farnerud kom igenom i mitten och blev fasthållen vid ett fint HIF-anfall. Markus Holgersson trampade snett i sjätte minuten och såg ut att ha fått en vridning. Moro visade prov på fina tendenser med bra teknik och snabbhet, han lyfte upp HIF-spelet ihop med Max Svensson och Alexander Farnerud. I tionde minuten ersattes Holgersson av Anders Randrup. Det såg ut att att vara ett smart drag att ha Farnerud som spelfördelare. Han har en unik blick för spelet och en mycket känslig passningsfot. Han vågade hålla i bollen så att anfallen blev längre, och så att Max och Moro hittade fria ytor och blev spelbara. De första femton minuterna var jämna spelmässigt. Bägge lagen visade att de ville framåt och gå för vinst. HIF spelade optimistiskt med stor rörlighet i passningsspelet, fortsatte att trycka på framåt och var något bättre än Göteborg därefter. Såväl presspelet som passningsspelet fungerade bättre än i de senaste matcherna.

August Erlingmark kapade Max Svensson i 29:e minuten och blev varnad. I den 34:e minuten sköt Farnerud strax utanför på en av få målchanser. I den 36:e minuten gjorde Lindegaard en fin räddning på en inåtskruvad Göteborgsfrispark från höger. Därefter stack HIF upp i ett fint anfall där Eriksson, Wanderson och Moro var på väg att kombinera sig igenom det blåvita försvaret. HIF-målvakten Lindegaard gjorde så långt en mycket bra match och räddade ett friläge i 41:a minuten. Nu hade Göteborg en bra period och Robin Söder nickade över i den 43:e minuten från ett läge nära målet. I nästa anfall nickade Farnerud strax över på ett inägg från Wanderson. HIF skapade en trippelhörna i slutet av första halvlek, och vid röran efter den sista sköt Max Svensson in det så viktiga ledningsmålet för HIF. Direkt därefter blåste domaren av för paus. Sammanfattningsvis gjorde HIF en stark första halvlek och dominerade matchen, även om Göteborg hade många farliga omställningar.

Göteborg tog tag i taktpinnen i början av andra halvlek och anföll i djupled flera gånger. I 49:e minuten drog Abubukari på sig ett gult kort när han kapade en IFK-anfallare bakifrån. Lindegaard gjorde en fantomräddning på den efterföljande frisparken. Nu var HIF tillbakatryckta och försvaret var på väg att gå bort sig helt i nästa anfall. Di röe försökte lyfta upp spelet men kunde inte hålla kvar bollen på Göteborgs planhalva utan tappade den ganska snart. i stället sjönk man djupare och det kändes inte riktigt bra med så mycket tid kvar av matchen. Landgren sprang ihop med Erlingmark i 62:a minuten så han fick gå ut, och ersattes av Armin Gigovic. I 66:e minuten sköt Adam Eriksson över på HIF:s enda riktiga anfall i den andra halvleken.

Till slut kunde HIF inte hålla emot längre utan i den 70:e minuten stötte Robin Söder in 1-1 vid den bortre stolpen efter ett fint Göteborgsanfall. Därefter ersattes en trött Farnerud av Kundai Benyu. Nu kunde HIF skapa några fler anfall och spelet jämnades ut. Ett tröttkört HIF stack upp i enstaka kontringar, och i 85:e minuten gjorde Max Svensson en mycket fin prestation när han vände bort IFK-försvaret och sköt ett skott som målvakten räddade med besvär. Så i 88:e minuten gjorde Lasse Vibe 1-2 efter ett av många Göteborgsanfall i en andra halvlek som Änglarna ägde mer eller mindre helt.

Matchfakta:

HIF-IFK Göteborg                       1-2  (1-0)

Mål HIF: Max Svensson

Göteborg: Robin Söder, Lasse Vibe

Varningar HIF: Adam Eriksson, Mohammed Abubakari

Byten HIF: Markus Holgersson ut, Anders Randrup in        (10)

Andreas Landgren ut, Armin Gigovic in              (62)

Alexander Farnerud ut, Kundai Benyu in            (71)

Spelarbetyg:

Anders Lindegaard             4

Adam Eriksson                    2

Andreas Granqvist             3

Fredrik Liverstam               3

Anders Randrup                 2

Mohammed Abubakari      3

Andreas Landgren             2

Alexander Farnerud           3

Wanderson                         2

Max Svensson                    3

Mamodo Moro                    3

AOH drivs, sedan 2009, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du alltid swisha en slant till 0703890866. Tack!

3 kommentarer

  1. Hur kan Granen få 3 i betyg när HIF släpper in 2 mål? Han ska vara pådrivare och stöttepelare i försvaret.

  2. Hur kan Granen få 3 i betyg när HIF släpper in 2 mål? Han ska vara pådrivare och stöttepelare i försvaret.

  3. Det var så 2016 i mot IFK Göteborg. Med nuvarande spelsystem så blir det alldeles för långt mellan lagdelarna. När HIF försvarar sig så faller de defensiva mittfältarna ner och är endast några meter från mittbackarna. Det blir för långt upp till de offensiva spelarna. Det var först när Landgren tog tag i situationen och stötte högre och började vinna boll som vi hade någon chans på mittfältet. I andra halvlek spelade IFK långa stunder med enbart två spelare i backlinjen! Det behövdes inte mer.
    Farnerud var enligt mig bäst i HIF och visade klass. Men, att utnyttja honom som targetspelare känns som slöseri. Han är bäst om han får bollen rättvänd lite längre ner på planen och fördelar bollen till medspelarna.
    Med nuvarande spelarmaterial så borde det bli bättre med 442 där en central mittfältare är offensiv och en är defensiv. Det behöver också vara två anfallare med en som targetspelare och en som går på djupet. Allt för att vi ska ha så många i anfallsposition när vi har bollen. Det var skillnaden mot IFK. De hade minst fyra spelare i och i närheten av vårt straffområde när de anföll. HIF hade ofta bara en!
    Antagligen kan man diskutera laguppställningar, spelsystem och taktik till slutet av alla dagar, men alla ser ju att det inte fungerar. Henrik har ju inte ändrat något från Peos tid. Helt galet!
    Det går givetvis att diskutera individuella prestationer men det är Henrik som tar ut laget och bestämmer spelsystem och taktik. Vidare kan nog alla konstatera att spelarna inte orkar en hel match i detta tempo. Efter att ha kollat HIF:s träning så kan jag faktiskt förstå att det blir så. När det är så många på en träning behöver man nog förlänga träningstiden för att få ut maximalt av spelarna.
    ”Darkness on the edge of Town”!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*