Hemmamatchen mot AIK var viktigare än någonsin för ett sargat HIF, som var pressade att börja räkna in trepoängare i takt med att de andra kölagen plockar poäng. Med kniven på strupen gjorde HIF en stormatch och vann rättvist med 2-0.
Dagens hemmamatch mot AIK på Olympia var viktigare än på många år, ur flera olika infallsvinklar. Dels var HIF tvungna att börja räkna in vinster och trepoängare på kontot, för att inte fastna ensamma i botten på allsvenskan. Men vad som kanske var minst lika viktigt som resultatet, var att laget som enhet behövde hitta självförtroende, rytm, balans och styrka i en trygg spelide, med ett stabilt grundspel som bas. Om man kunde ta med sig den starka kollektiva insatsen från andra hälften av matchen mot Djurgården senast, så skulle man ha rätt förutsättningar. Det borde ge en mental boost att hämta upp ett 0-2-underläge till 2-2, och lyfta sig spelmässigt just mot de svenska mästarna på bortaplan. De som klev fram senast var just de spelare som har en stor utvecklingspotential, som Max Svensson och Armin Gigovic. Men även holländaren Anthony van den Hurk visade att han har många kvalitéer, om ännu inte som målskytt så som passnings-spelare. Bakåt gjorde Martin Olsson än en gång ett jättejobb som lagets dirigent i Andreas Granqvists frånvaro. Alla väntar dock fortfarande på att Rasmus Jönsson ska hitta den kapacitet vi vet att han besitter.
Inför AIK-matchen såg det återigen ansträngt ut på skadefronten. Sen tidigare var Andreas Granqvist, Jakob Voelkerling Persson och Andreas Landgren borta, men nu hade Brandur Hendriksson, Casper Widell, och Alhaji Gero tillkommit på skadelistan. Det är en situation som skapar stor osäkerhet i laguttagningen för Olof Mellberg, men samtidigt hade han hunnit vänja sig vid dessa förhållanden, så vi borde kunna lite på att han ställde upp med det bästa möjliga laget från start. De elva spelare som inledde dagens match var Anders Lindegaard, Ravy Tsouka, Martin Olsson, Anders Randrup, Adam Eriksson, Armin Gigovic, Mix Diskerud, Rasmus Jönsson, Max Svensson, Alex Timossi och Anthony van den Hurk. Det tycktes råda stor brist på skadefria mittbackar i dagens trupp, så Anders Randrup spelade högerback och Ravy Tsouka fick vikariera vid Martin Olssons sida. Alla hoppas att Tsouka skulle komma rätt in i matchen från början idag, då han har haft en tung period ett par matcher. Randrup gjorde en bra insats mot Djurgården så han var inne i en uppåtgående trend. Det kändes som en 4-4-2-uppställning med van den Hurk och Timossi på topp, Diskerud och Gigovic som centrala mittfältare och Rasmus Jönsson i en släpande roll som target player.
Till en början såg det mer ut som om HIF spelade 4-2-1-3 med Max och Timossi som klassiska yttrar på var sin kant. HIF inledde positivt och skapade ett fint anfall i den femte minuten, där van den Hurk inte var långt ifrån att göra sitt första allsvenska mål. Anfallsspelet verkade lovande, med Max, Timossi och van den Hurk som löpte mycket och var väldigt rörliga, och med Rasmus som fyllde på strax bakom. Hela HIF-laget låg rätt i sina positioner, och såg ut att ha bra koll på AIK-spelarna. Di röe skapade ett nytt snyggt anfall i den elfte minuten när Gigovic frispelade Randrup till höger, och på det fina inlägget som följde nickade Rasmus Jönsson strax över. I femtonde minuten gjorde Adam Eriksson en fin löpning på sin vänsterkant och slog ett bra inlägg som ingen HIF-are fick tag i. Matchbilden var jämnmod ett litet plus för HIF, men bägge lagen avlöste varandra med fina anfall. Men hela HIF-laget var rörligt idag, och man spelade med stor variation i anfallsspelet. Timossi, van den Hurk, Jönsson och Max pressade hela tiden AIK i sin speluppbyggnad, och Diskerud, Gigovic och försvaret samlade upp där bakom. Den här uppställningen och coachningen ska tränare Mellberg ha all cred för så långt.
I den 28:e matchminuten var Martin Olsson en decimeter från att ge HIF ledningen när han sköt en stenhård frispark i ribban från trettio meter. Nu hade HIF en bra period när man krigade och vann boll över hela planen. Max Svensson var på allvar på väg tillbaka till den form han hade i fjol när han blev korad till årets HIF-are. I den 38:e minuten fick HIF press på AIK efter en hörna, och anfallet avslutades med att Martin Olsson sköt ett tungt skott över. I anfallet efter ryckte sig van den Hurk loss till vänster, och slog ett fint inlägg efter marken som HIF-arna inte riktigt kom åt. Direkt därpå ryckte sig Timossi loss till höger och skapade en hörna som Diskerud nickade strax över. I den 45:e minuten fick Max Svensson gult kort efter en kapning. Lindegaard räddade ett inte alltför hårt markskott strax därefter. Han hade inte haft speciellt mycket att göra. De få vassa målchanser som vi fått se hade HIF skapat, i en halvlek där man hade haft ett ganska stabilt spelmässigt övertag på AIK.
HIF började med samma uppställning i starten av andra halvlek. Det fanns ingen anledning att ändra på ett lag som hade spelat riktigt bra. Man ägde bollen direkt, fortsatte med sitt fina presspel från första halvlek, och skapade en hörna efter tre minuter. Det måste ha känts skönt för Ravy Tsouka att ha gjort en stark insats som mittback fram till nu, efter att ha underpresterat i två matcher. I 56:e minuten var Rasmus Jönsson och van den Hurk på väg att tråckla sig igenom AIK-försvaret men målvakten räddade. I nästa anfall gjorde Lindegaard en fin räddning på ett markskott. Nu böljade spelet fram och tillbaka, och i 60:e minuten fick HIF en dubbelhörna som Diskerud till slut nickade på målvakten. HIF:s fina anfallsspel fortsatte och 64:e minuten fick man en ny dubbelhörna efter fint passningsspel av Diskerud och van den Hurk. Vid röran efter första hörna var det nära att Rasmus Jönsson hade kunnat stöta in bollen tre meter framför mål.
Anders Randrup gjorde en stormatch i det tysta. Han vann boll överallt, slog drömpassningar till sina lagkompisar och skar av ytor för AIK-spelarna. Så i den 68:e minuten kunde HIF ta ledningen helt rättvist. Van den Hurk vände bort en back vid den högra hörnflaggan och prickade pannan på Alexander Timossi som snyggt nickade in 1-0 och gjorde sitt första allsvenska mål i år. det var ett mycket vackert mål. HIF fortsatte med sitt höga presspel efter ledningsmålet och stressade AIK-spelarna som försökte lyfta upp spelet. I den 77:e minuten nickade Enok Goitom utanför. I den 80:e minuten ersatte Filip Sjöberg målskytten Alexander Timossi. Efter att ha varit på planen i två minuter gjorde Sjöberg en jättefin prestation när han bröt fram centralt och prickade pannan på vår högtflygande holländare Anthony van den Hurk som elegant nickade in 2-0 till HIF. Så fick då den notoriske målskytten äntligen göra sitt första mål i svensk fotboll.
I 80:e minuten ersatte Mohammed Abubakari en trött Rasmus Jönsson som hade jobbat hårt idag.I 89:e minuten ersatte framtidslöftet Assad Al Hamlawi Anthony van den Hurk som hade gjort en stormatch och varit bäst på plan tillsammans med Martin Olsson, och som han krönte med sitt vackra nickmål. HIF var det klart bättre laget över hela matchen och visade rakt igenom att man hör hemma i allsvenskan. Detta var ett riktigt styrkebesked när det vände på allvar för di röe.
Matchfakta HIF-AIK: 2-0 (0-0)
Mål HIF: Alexander Timossi, Anthony van den Hurk
Mål AIK:
Varningar HIF: Max Svensson
Byten HIF: Alex Timossi ut, Filip Sjöberg in (80), Mohammed Abubakari in, Rasmus Jönsson ut (80), Anthony van den Hurk ut, Assad Al Hamlawi in (88)
Spelarbetyg HIF:
Anders Lindegaard 3 Anders Randrup 4 Ravy Tsouka 3 Martin Olsson 5 Adam Eriksson 3 Armin Gigovic 3 Mix Diskerud 4 Rasmus Jönsson 3 Alex Timossi 3 Max Svensson 4 Anthony van den Hurk 4
Lämna ett svar