Efter 0-0 borta mot IK Brage ligger HIF på tredje plats i Superettan, med nio poäng på fem omgångar. Det finns mycket att jobba på för Di Röe, men en som är optimistisk är HIF-legendaren Ulrik Jansson. Den gamle mittfältaren har erfarenhet av både HIF och lördagens motståndare Öster, så vi på AOH tog kontakt med Ulrik inför den kommande matchen.
Först och främst, vad gör Ulrik Jansson idag?
Jag jobbar på Elinebergsskolan i Helsingborg som assistent i en särskoleklass med inriktning på träning. Jag har varit där i fyra och ett halvt år ungefär, och trivs bra med det jag gör.
1994 skrev du på för HIF och blev omåttligt populär som ett rivjärn, och slitvarg, på mittfältet. Hur kändes det att lämna “tryggheten” i Växjö för spel med en klubb som nu jobbade för att etablera sig i Allsvenskan?
Jag tänkte att det var rödblått där också, så det var inga problem haha. Öster hade lite ekonomiska problem just då, så det var många av mina lagkompisar som var tvungna att söka sig nya klubbar. Det var kanske lite hemlängtan i början, men sedan började det rulla på bra med tiden. Jag var ju i HIF i hela nio år som spelare och sedan ytterligare tio som u-tränare, så det blev ju hela 19 år av mitt liv i Skånes Stolthet.
Varför blev det just HIF?
Först var jag i HIF och pratade med Bosse Nilsson, fick höra att Rolle Nilsson skulle komma hem och så vidare. Det var egentligen inga tveksamheter så jag bestämde mig ganska tidigt. Jag hade i och för sig anbud från Malmö också och snackade med Viggo Jensen som var tränare där, men jag förstod inte ett ord han sa.
Du spenderade flertalet år i HIF, och var bland annat med om den framgångsrika perioden i slutet av 90-talet och början av 00-talet. Hur ser du på den tiden?
Fantastiskt roligt. Det var en stor satsning hela tiden, och vi hade nästan alltid ett väldigt bra lag. Vi var egentligen topp fem varje år under den tiden, och tog som bekant SM-guld 1999 och fick sedan vara med om ett Champions League-spel i 2000. Det var självklart enorm roligt att få vara med om det.
Efter proffskarriären, som avslutades i Ängelholms FF, blev det sedan ett antal år som tränare i HIF:s ungdomsled. Hur upplevde du den typen av roll i klubben?
Jag trivdes med det, att träna ungdomar som ville fram och utvecklas och allt som hör till. Jag började ju som u-tränare för spelare i 16-19 års ålder, och sedan två år i akademilaget också. På det hela gillade jag min roll väldigt mycket.
Hur aktiv är du kring HIF nuförtiden?
Innan pandemin var man ju uppe och tittade på matcherna såklart, men i nuläget får det ju bli att följa från soffan istället. Annars är jag uppe och tittar på U19-lagets träningar och följer min son Leo när han spelar match för dem. Jag känner ju även både Jörgen Lennartsson och Mattias Lindström, och tycker det är kul att de kommit in i klubben igen.
Du känner som sagt den nya tränarstaben, så då antar jag att du är optimistisk kring årets HIF-bygge?
Ja jag är klart optimistisk kring det. Det är bra människor i klubben så jag tror det kommer bli bra. Man spelar lite rakare i år, och har satt ett bra försvarspel så det är ändå en godkänd start för mig. Sedan är offensiven lite klurigare att sätta, men den kommer nog också så småningom.
Du har som sagt erfarenhet av både HIF och Öster, så vad tror du om den kommande matchen mellan lagen?
Det är två lag som spelar ganska lika, även om HIF kanske är lite rakare än Öster i sitt spel. Jag tror det blir en jämn tillställning, men med hemmafördelen på Olympia så både hoppas och tror jag på HIF-vinst. Jag säger 2-1 till Skånes Stolthet.
För intervjun i sin helhet, kika in på veckans nya avsnitt av AlltOmHIF
Lämna ett svar