Inför HIF-Jönköping med Patric Jildefalk: “Jag tror HIF går upp”

Det har skapats ett riktigt getingbo där i toppen, och HIF:s nästa motståndare Jönköpings Södra är ett av lagen som också slåss om uppflyttning. Förra matchen mellan lagen slutade 0-0 men när HIF nu är på hemmaplan är det nästan krav på vinst. Vi tog kontakt med J-Södras huvudtränare Patric Jildefalk inför dagens drabbning.

Det var redan i den tredje omgången som J-Södra och HIF drabbade samman på Vapenvallen i Huskvarna. Den gången slutade matchen 0-0, och det vi kanske minns mest från det mötet var ett lysande inhopp av såväl Charlie Weberg som Kalle Joelsson. När det nu vankas returmöte så är det mellan två lag som, sakta men säkert, tagit klivet upp på den övre halvan. För HIF:s del kan det innebära att man stabiliserar sig i toppen och för Jönköpings del handlar det om att ta chansen att hänga på topplagen. AOHs Fabian Månsson lyfte luren till Patric Jildefalk, J-Södras huvudtränare, för att lära sig mer om hans tränarkarriär samt ta pulsen inför mötet på Olympia.

Du tillhör en våg av yngre tränare som kommer upp inom svensk fotboll. Hur skulle du beskriva din resa till där du är idag?

Det har varit en lång resa, även om det på samma gång gått riktigt fort också. Jag började som ungdomsspelare i AIK, samtidigt som jag tränade mina systrar i fotboll hemma i Rotebro i Stockholm. När jag sedan valde att sluta spela själv så blev jag ledare i AIK. Björn Wesström och Mikael Stahre ville att jag skulle komma in i AIK:s organisation, och väl där började jag träna P93-laget som var 12-13 år gamla vid den tiden. Det var så det började, med ungdomar i AIK:s regi på både lag- och skolnivå där man jobbade som ledare i fotbollslag men även med olika skolpass i samarbetsskolorna runtomkring.

Sedan hamnade jag i AIK:s damlag, hade roller som både assisterande och huvudtränare där innan jag kom till över till herrsidan. Där gjorde jag mycket, allt från att vara U21-tränare till att sköta scouting, analys, bevakning och så vidare, samtidigt som jag utbildade mig vidare inom det svenska fotbollsförbundet för att ta licensen för att bli “pro-tränare” som är den högsta utbildningen i landet. Sedan ägnade jag mina sista fyra år i AIK som assisterande tränare, innan möjligheten att bli huvudtränare för J-Södra dök upp.

Jag hade väl någonstans alltid haft ambitionen att bli huvudtränare på en så pass hög nivå, så det var roligt när den möjligheten kom. Som du säger är jag en av ett gäng yngre tränare som kommit upp och får ta mer och mer plats, och det tycker jag är roligt och positivt för mig såväl som andra som vill göra samma resa inom detta yrket.

Vad är din filosofi som fotbollstränare?

Jag är såklart präglad av min tid i AIK och den fotboll de stod för, vilket länge varit en defensivt stark struktur kombinerat med skickliga individer som kan stå för den offensiva fotbollen. Ofta var man mer nöjd med 1-0 snarare än exempelvis 5-3 om man säger så. Däremot så har den mer offensiva fotbollen också alltid varit där och kittlat för mig och känts som något man vill testa på, men en balans där man är defensivt skickligt utan att offensiven bli lidande är nog nyckeln.

Idag skulle jag dock säga att jag befinner mig närmre 5-3-filosofin än 1-0-filosofin, men det har tagit sin tid det också. Har man varit i en storklubb där det var viktigare att vinna än hur det såg ut, även om jag kan tycka att en storklubbs mentalitet borde vara att det ska se bra ut också, så sätter det klart sin prägel.

J-Södra är ditt första uppdrag som huvudtränare på seniornivå inom herrfotboll. Hur har det känts så här långt?

Det som var särskilt intressant var att man tidigt märkte att både klubben och staden hade ambition. Fastän klubben bara spelat Allsvensk fotboll två gånger de femtio senaste åren, så finns det något speciellt här. Man har varit i toppen av Superettan de senaste två säsongerna vilket har krävt sin tid för att bygga upp ett lag som både tränaren och klubben vill, men det finns verkligen en god vilja här och det är första steget.

För egen del är Superettan som serie verkligen en bergochdalbana, och där gäller det att anpassa sig efter det och ha en stark tro på det man gör men fortfarande vara redo på att det kan hända lite vad som helst. Det har varit en väldigt intressant resa hittills, så jag hoppas verkligen att klubben har tid och lust att bygga upp något över tid.

Hur nöjd är du med er säsong så här långt?

Hittills helt okej, men jag tycker samtidigt att vi förlorat lite mycket matcher och att vi skulle kunna göra ännu bättre. Vi har haft en del spelarväxlingar och en del yngre som behöver vänja sig och så vidare, men ändå är vi med där uppe i getingboet. Så länge vi kan vara där bland de sju som slåss om uppflyttning är jag väl hyfsat nöjd.

Vad har du ansett om HIF i år?

Precis som för oss blev det lite ryckigt för HIF med tanke på alla matcher som fick flyttas och så vidare, och tabellen var lite missvisande där ett tag. Men jag tycker ändå HIF verkligen har tagit de poäng som de behövt, även om man som supporter alltid kan ha större krav och tycka att man skulle ha vunnit ytterligare någon match.

Jag har alltid, redan under min tid i AIK, haft stor respekt för Helsingborg. Det är en stor klubb med historia som säger att man ska vara med i toppen, oavsett om man är i Allsvenskan eller Superettan. Med det sagt tycker jag att Jörgen Lennartsson och hans lag har gjort ungefär vad som var förväntat hittills i och med att man är topp två.

Ert förra möte med Helsingborg slutade 0-0. Vad tog ni med er från den matchen?

Det kändes som att båda lagen mest kände på varandra i förra matchen och så kommer det nog inledas även på tisdag. Samtidigt kände vi att vi var nära att vinna då, så vi är säkra på att vi ska kunna göra det igen. Det handlar bara om vilken nivå vi får på matchen som helhet. Får vi sedan ett kryss kan vi vara nöjda med det, men det är klart vi går för tre poäng.

Slutligen, hur tror du att resten av säsongen går för båda klubbarna?

Jag tror att Helsingborg gör det de behöver för att gå upp, oavsett hur det ser ut. För vår del tror jag att om vi kan haka på och vinna de matcher vi behöver, så kan vi komma topp fyra. Om vi inte är etta eller tvåa när säsongen är slut så kan vi ändå vara nöjda om vi bara är några få poäng ifrån, för då har vi verkligen något att bygga på.

Matchtrupp
1. Anders Lindegaard (mv)
5. Brandur Hendriksson
6. Andreas Landgren
7. Viktor Lundberg
8. Vladislav Kreida
10. Rasmus Jönsson
11. Rasmus Karjalainen
13. Wilhelm Loeper
14. Casper Widell
15. Assad Al Hamlawi
19. Bödvar Bödvarsson
20. Dennis Olsson
21. Charlie Weberg
24. Emil Hellman
25. Kalle Joelsson (mv)
27. Benjamin Acquah
31. Adam Kaied
39. Anthony van den Hurk