HIF måste lösa upp de mentala låsningarna illa kvickt för att inte förlora mot Norrby i Borås på onsdag.
Det svänger mer än i bergbanan på Liseberg när man följer HIF. Det går upp, det går ner och det går utför. Tempot skruvas upp, det skruvas ner och det stannar upp. Efter en uppgång med högt tempo mot J-södra hemma som slutade med en 3-0-seger, dök HIF-skutan snabbt utför, tappade tempo och styrfart, och stannade upp i söndagens förlustmatch med 2-1 i Växjö mot Öster. Den enda förklaringen till dessa ojämna framträdanden, är densamma som den har varit i drygt två säsonger snart, nämligen att man inte är tillräckligt mental starka. Det är sorgligt, oförklarligt och kraftfullt inkompetent.
Det är sin sak att HIF hade några skott i trävirket, och några ofattbara målsumpningar två meter framför tomt mål. Det var inte där man förlorade matchen mot Öster. Det var i spelarnas och i tränarnas skallar. Det är sin sak om jag kunde skrivit att det här var ett tillfälligt bottennapp, men det kan jag tyvärr inte. Det här är ett signum för HIF, som inte har förmågan att bevara ett flow, att vända en bedrövlig matchbild, att få individuella spelare att hitta fokus, att lyfta sig eller att visa vinnarskallar. Laget får så gott som alltid stora darren när man står inför en framgång. Nu fanns läget att få säker mark under fötterna i jakten på en allsvensk återkomst, men då får man panikångest i stället för att känna spelglädje. Kommentarerna var många på sociala medier om en usel domarinsats. Visst var van den Hurks utvisning felaktig, men å andra sidan borde nog Acquah haft ett rött kort i stället när han kapade en Österspelare bakifrån. Domarinsatser varierar, men de kan lagen inte påverka. Det enda man kan påverka är sin egen insats, sin inställning, sitt kunnande och sin laginsats.
Öster gjorde ingen jättematch mot HIF. Det räckte att man enkelt läste av Helsingborgarna och tog bort dem ur matchbilden. Det var en piece of cake för smålänningarna. Lennartsson hade inget motmedel, utan lät ett gäng välbetalda yrkesmän jogga runt utan styrsel i 95 minuter. Jag hittade ingen som fick godkänt i HIF i söndags. Loeper sprang mycket som vanligt men hittade sällan rätt med passningar och inspel. Andreas Landgren, Rasmus Jönsson, Bödvar Bödvarsson och Brandur Hendriksson var inte med i matchen, och då vinner man inga bollar på mitten eller på kanterna, och man får inte heller igång något kantspel, passningsspel eller bolltempo. Dessa herrar har så mycket rutin att man har rätt att ställa höga krav på dem. Kaied och Widell hade inte heller någon bra dag i Växjö, men de är 19 år, och har långt ifrån den rutinen.
Det enda eftermälet jag känner efter debaclet mot Öster, är att HIF:s spel inte kan bli mycket sämre mot Norrby i Borås på onsdag. Om man förlorar där också så bjuder man in Norrby i matchen om de tre topplatserna igen. Jag undrar om man kan klara av att lösa upp de psykologiska knutarna illa kvickt, annars går nog det allsvenska tåget snart. Van den Hurk är avstängd mot Norrby, så det är läge för en helt ny anfallskombination. Men framförallt är det ett absolut måste att vara optimalt förberedda på det mentala planet.
Även Viktor Lundberg är avstängd varför HIFs matchtrupp ser ut enligt nedan:
1. Anders Lindegaard (mv)
2. Ravy Tsouka
5. Brandur Hendriksson
6. Andreas Landgren
8. Vladislav Kreida
10. Rasmus Jönsson
11. Rasmus Karjalainen
13. Wilhelm Loeper
14. Casper Widell
15. Assad Al Hamlawi
19. Bödvar Bödvarsson
20. Dennis Olsson
21. Charlie Weberg
24. Emil Hellman
25. Kalle Joelsson (mv)
27. Benjamin Acquah
28. Victor Blixt
31. Adam Kaied
Lämna ett svar