HIF tog en storseger mot Falkenberg

HIF vann med 4-1  i måste-vinna-matchen mot Falkenberg, i den första av de sex cupfinaler som återstår av årets seriespel.

Den avgörande frågan inför kvällens bortamatch i Falkenberg, var om HIF hade mental styrka nog att bärga med en helt avgörande trepoängare hem. De sex matcher som återstod innan kvällens drabbning var att betrakta som cupfinaler, där det bara är segrar som räknas. HIF hade inte råd att tappa så många fler poäng om man ville hamna på någon av de tre översta platserna när slutsignalen går efter den sista omgången den 27 november. Läget har blivit allt tuffare för HIF i takt med att Värnamo och Sundsvall har ryckt i toppen, och när Trelleborg och BOIS har närmat sig underifrån.

I dagens startelva spelade Anders Lindegaard, Andreas Landgren, Ravy Tsouka, Charlie Weberg, Emil Hellman, Brandur Hendriksson, Rasmus Jönsson, Wilhelm Loeper, Adam Kaied, Benjamin Acquah och Anthony van den Hurk. Inledningen av matchen präglades av kamp om bollen på mittplanen, utan att något av lagen fick till stånd något organiserat spel. Hemmalaget skapade ett fint anfall i den åttonde minuten på en snabb omställning, som avslutades med att Adam Bergmark Wiberg snyggt placerade in ledningsmålet i Lindegaards högra hörn. Det var inte den start HIF behövde, men Falkenberg var rappare och mest välorganiserade i sitt passningsspel, så det var inte direkt orättvist. Det var helt klart hemmalaget som ville mest de första tjugo minuterna.

HIF-spelet liknade det som man har visat upp i flera av de senaste matcherna, med lågt bolltempo, slarvigt passningsspel, dålig rörlighet och mycket spel i sidled. Man försökte lyfta upp spelet, men lyckades inte få till vare sig några längre anfall eller några målchanser. Närmare mål än ett par långbollar in i boxen på van den Hurk kom man inte. Laget saknade ledargestalter som tog tag i spelet. Återigen joggade rutinerade spelare som Rasmus Jönsson och Brandur Hendriksson runt ganska förvirrat. Van den Hurk kom fram till ett par halvchanser. Men ur ingenting lyckades ändå HIF kvittera till 1-1 i den 35:e minuten genom Adam Kaied, som kyligt placerade bollen till vänster om målvakten efter att ha fått en fin passning från Acquah. Efter en jämn första halvlek med ganska oorganiserat spel av HIF stog det ändå rättvist oavgjort 1-1 i paus.

HIF inledde andra halvlek klart bättre än man hade spelat i den första. Man pressade Falkenberg högt och vann mycket boll, så att man kom fram i ett par längre anfall. Acquah blev varnad för en tröjdragning i den 58:e minuten. Fortfarande slarvade HIF för mycket i passningsspelet, och framförallt Jönsson och Weberg slog bort ett flertal bollar. Brandur var mycket piggare nu, och skapade ett par anfall med Loeper och Kaied. Falkenberg var vassa i omstållningsspelet och HIF-försvaret såg vilset ut några gånger, så att Lindegaard fick ta till några rejäla utskällningar. Kaied blev varnad i den 64:e minuten efter en tröjdragning.

Men i den 66:e minuten kom det ack så viktiga 2-1-målet för HIF, när van den Hurk snyggt nickade in ledningsmålet på ett smörpass från seriens assistkung Wilhelm Loeper. HIF hade vänt matchen och nu gällde det att behålla initiativet. I den 74.e minuten var det nära 3-1 för HIF när van den Hurk sköt mot mål i ett bra läge framför mål, men skottet blockerades. HIF dominerade matchbilden helt och pressade ner hemmalaget djupt nu. I den 76:e minuten ersattes Jönsson och Acquah av Kreida och Dennis Olsson.

I den 78:e minuten blev Adam Kaied tvåmålsskytt, när han snyggt placerade in 3-1 för HIF på ännu ett fint pass av Loeper. Lundberg ersatte Brandur i den 82:a minuten. HIF var det klart bättre laget i andra halvlek och anföll hela tiden i vågor. Följdriktigt gjorde man så 4-1 i den 86:e minuten när Loeper än en gång slog en genial passning till van den Hurk som snyggt sköt sitt andra mål för dagen. Efter en mycket stark andra halvlek med bra spel, stor dominans och mycket målchanser, vann HIF rättvist med 4-1 i Falkenberg, och har fortsatt häng på topplagen. I 90:e minuten ersattes Kaied och Loeper, som bägge hade varit mycket bra, av Karjalainen och Al Hamlawi. HIF visade moral och vände ett underläge till en storseger. Det kan ge självförtroende inför de resterande matcherna.