Fredrik Rasmusson bor i Malmö.
Under mina snart 20 år som jag följt HIF har det blivit ganska många år i exil: 2½ år i Borås & snart 9 år i Malmö men ger man sig sjuttsingen så har det faktiskt inte blitt så många missade besök på alla dessa år – när HIF spelade i CL var det inte helt lätt att ta sig tillbaka till Borås så en gång fick jag tillbringa natten på köpcentret Nordstan samt någon nattöppet fik för taxichaffisar, mycket sömn blev det inte den natten men efter att upplevt ännu en CL-drabbning på Olympia så kunde man lätt stå ut med den sömnbristen…
Det hela började som för dom flesta: nära & kära tar en till fotbollens högborg och sen blev man fast efter att ha trängts på ståplatsläktarna och upplevt allt från djupaste misär över ett missat friläge till euforisk glädje när Masse kastar sig fram och stångar in ett av sina mål mot IFK Sundsvall i det allsvenska kvalet 1993.
En höjdpunkt men alla derbyn mot MFF är förstås något man inte heller glömmer i första hand och sen återkomsten har jag sett alla på plats utom ett 1996 – numera är det enklare att ta mig till denna bortamatch än hemmakamperna på Olympia men så kan ödets lott falla. Dock kan jag inte påstå att man känner sig så bespottad (eller i alla fall uttittad) när man kommer med en HIF-mössa/halsduk på stan och visst bor det många i Malmö men hade de känt lite för sitt lag hade de varit medveten om rivaliteten och hojtat något i stil med ”J-vla Fubbick” och så hade man kunnat svarat snällt: ”Tack detsamma!”
Då tror jag det är värre att röra sig i ”den onämnbara staden” där en viss Henrik Larsson numera agerar tränare men kan ju ha att göra med deras lag har ett betydligt bättre facit mot oss än vad ”lillebror” i syd har! I Borås tror jag man kunde gått i full spelardräkt och ändå inte höjt på någon ögonbryn – skulle möjligen vara att någon sa typ: ”Håller du på Brämhults IK va?” Det var en lokalklubb i närheten där jag bodde som hade röd-svart dress om jag inte minns fel…
Till sist ska jag avsluta med att plocka ut en favvislirare i HIF och med tanke på alla klasslirare som passerat revy (Andy, Alvaro, Luton, Storvik, Stavrum, Petar Puaca NOT!) så blir det knepigt men för mig har ingen slått denna spelares krigarvilja, inställning och klubblojalitet: Ola Nilsson är kung av Olympia för mig!
Lämna ett svar