Helsingborgs IF – IFK Norrköping
0-0 (0-0)
Publik 9157
Olympia, Helsingborg
Serieledare i X omgångar i följd, men frågan är hur länge vi kommer att få nämna den frasen. HIF var idag långt ifrån “mästarklass” och man har under den senaste veckan tappat sitt 5 poängs försprång.
Det är alltid blytungt att skriva referat efter en poängförlust, än mer när det nu står klart att Malmö besegrade AIK hemma med 1-0 och gick upp på samma poäng som Helsingborg, dock behåller Helsingborg serieledningen på bättre målskillnad. Huruvida det är Malmö eller ett annat lag som delar serieledningen med “oss” är egentligen oväsentligt, det är inte de som har påverkat HIF:s resultat, det är Helsingborgarna själva. Det har varit avigt flera matcher i rad nu och den senaste veckan har vi gått från ett tryggt försprång på 5 poäng ner till tvåan i serien till delad poäng med den nuvarande tvåan – Malmö FF.
Foto: Samone Falkman
Idag lämnade Loret Sadiku ett sent återbud till matchen, så sent som en timme före avspark, det ledde till att man flyttade ner Walid Atta till sin vanliga position (mittback), flyttade ner Smárason på hans ovana position (innermittfältare) och flyttade upp yttermittfältaren Ema Boateng i kedjan in till Simovic. In i startelvan kom Christoffer Andersson och tog Ema Boatengs plats till vänster på mittfältet. Min första tanke var, än en gång – hade det inte varit lättare att bara flytta in en innermittfältare intill Gashi och ta ner Atta i backlinjen istället för att möblera om på flera platser?
Foto: Bjarki Tordarson
Smárason har svårt att komma till sin rätta på innermittfältet, han behöver komma högre upp i banan och det syns på hans spel att han inte alls kommer till sin rätt i en offensiv mittfältsroll. Christoffer Andersson och Mattias Lindström var båda väldigt bleka idag, även om den sistnämnda kämpade fram tills han blev utbytt, hade man önskat mer av de båda. Simovic är ur form och det syns i allt han gör, räknade till fem-sex raka felpassningar under andra halvleken innan jag stoppade huvudet mellan händerna och bad till gud (Alvaro) att han skulle göra skillnad med sitt inhopp, men inte ens det kunde rädda oss idag.
Foto: Samone Falkman
Tänker inte gräva ner mig allt för mycket efter matchen, det har onekligen kommit in en del grus i maskineriet men samtidigt har Roar Hansen en vinnarskalle som få. Därför är jag övertygad om att det här är tillräckligt med bränsle för att vända den här negativa trenden för honom.
Slutresultat: 0-0
Gula kort: Ema Boateng
Startelva: Hansson – Krafth, Atta, Larsson, Hanstveit – Lindström (61), Smárason (75), Gashi, C. Andersson – Boateng (86), Simovic
Avbytare: Danne, Sadiku, Lindgren, Svensson, Nordmark (75), Alvaro (61), Jarl (86)
Med tanke på hur bra IFK var igår och med tanke på deras spelarförluster så håller det inte att skylla HIF:s negativa trend på förluster av May och Bedoya eller skador/avstängningar. Allsvenskans topplag spelade 90 minuter igår utan att åstadkomma en enda farlig målchans och det är snudd på pinsamt! Riktigt dåligt offensivt spel och det brister på flera platser men för mig har innermittfältet tappat rejält som nav i HIF:s spel. Gashi har sjunkit flera klasser och den sidan om honom fungerar sällan åt båda hållen. Stoffe är inte längre en man för startelvan och Simovic behöver bli mer distinkt och framfusig i straffområdet. Dessutom fungerar den släpande positionen inte alls trots fler olika tester. Roar har en hel del att arbeta på och laget behöver kontinuitet och mindre plottrande med spelare på fel plats. En 2-vägsspelare måste matchas in sidan av Gashi. Kraft var dock bra igår igen! A-Landslagsman så dets tänker om det kommande år!
Bra skrivet Jimmy och visst blev det för många ändringar i laget för att det skulle flyta på, men det som främst saknades (och kvittar vilken uppställning man kör) var både kamp- samt löpviljan i laget: Peking verkade mycket piggare & hungrigare både vad gällde duellspelet och de offensiva löpningarna – men som du säger så finns det inte bara på bänken även flera vinnarskallar på plan! Så vi hoppas detta var “augustisjukan” som alltid brukar drabba vårt kära HIF, och att vinnarmentaliteten är tillbaka mot Mjällby om 1 vecka!
Det finns ingen “augustisjuka” utan ett problem som uppstått i HIF:s centrallinje och som tar tid att reparera och kanske kräver delvis en annan idé när det gäller anfallsspelet. Här behöver Roar bestämma sig om vem som ska spela var och inte flytta runt spelare till ovana/felaktiga positioner eftersom det skapar nya problem. Nu har man värvat lite folk men dessvärre ingen inre mittfältare med såväl defensiva som offensiva kvaliteter och det kan störa rytmen i spelet. Gashi behöver en ny partner och Smararson behöver spelas in som släpande.