Bra betalt för få mål

Alla vi som är missnöjda med årets målproduktion borde kanske istället vara tacksamma för att HIF fått hyggligt betalt för de få målen laget gjort i år. Med statistik kan man, som bekant, bevisa det mesta och jag roade mig därför med att räkna fram lite roliga siffror. 

 

 

 

Av de sju lagen i toppen är HIF det lag som fått bäst betalt i form av poäng för sina mål. Varje mål (18 gjorda före dagens returmöte med Syrianska) har gett utdelning i form

av 1.39 poäng. Utan att ha räknat igenom alla lag noterar jag att ett av få som fått bättre betalt är bottengänget Gefle som fått 1.44 poäng per mål av sina nio gjorda.

Serieledande Elfsborg har fått 1.29, MFF 1.03 och Häcken 0.76 poäng per gjort mål.

Tittar vi tillbaka till guldåret 2011 så hade HIF då efter 15 omgångar gjort 26 mål och fått ihop 32 poäng (alltså bättre än Elfsborgs 31). Då fick vi 1.23 poäng per mål.

Så kanske har vi supportrar fel när vi klagar på målproduktionen? Eller inte! Jag vill gärna se mål när jag ser en fotbollsmatch och har svårt att nöja mej med underhållningen i en 0-0-match.

När jag åker till Södertälje om ett par timmar för att kolla Syrianska och HIF så hoppas jag få se flera mål, 2-3 vore ett kul resultat. Seger för HIF är naturligtvis det viktigaste med några fina mål höjer definitivt underhållningsvärdet.

Förklaringen till att HIF fått hyggligt bra betalt för sina få mål är förstås ett bra försvarsspel och även om många hävdar att Pär Hansson i år inte nått upp till samma höga standard som i fjol så har han (och försvaret) faktiskt bara släppt in 14 mål, vilket är lika få som serieledande Elfsborg.

Det stora problemet i år har egentligen varit förmågan att stänga matcherna vid ledningar. Ungefär som Sverige i EM-slutspelet… Utan några jämförelser i övrigt.

De sju oavgjorda matcherna har inneburit 14 förlorade poäng. Och enligt min uppfattning har de förlorats mer på oförmågan att producera framåt än på de insläppta målen.

Ett viktigt skäl, enligt min uppfattning, till att det gjorts alldeles för få mål är att både anfallarna och mittfältarna varit för dåliga målskyttar i år. Att mittbacken Wallid Atta, trots att han tvingats avstå ganska många matcher på grund av skador, tillhör lagets främsta målskyttar är ett svaghetstecken.

Den kanske största bristen, som jag ser det, är ledningens oändliga tålamod med Thomas Sörum. Det kan i någon liten mån ursäktas med bristen på alternativ, både Alvaro och Erik Sundin har ju varit skadade, men det räcker inte.

Att vila (=bänka) Sörum i dagens match är ett beslut som många av oss hade velat se långt tidigare. Vad som krävs för att få honom att börja göra mål igen har jag ingen aning om. Och det verkar inte någon annan heller ha. Att försöka spela honom i målform igen har uppenbarligen inte haft någon som helst effekt.

Håller tummarna för att Sundin och kanske Nordmark gör ett par mål i eftermiddag.