Foto: Bjarki Tordarson
En försäsong handlar mycket om att söka svar, sätta en identitet och kanske framförallt få gruppen av individer att fungera som en enhet.
Det har tidigare varit en mardröm med försäsong i Sverige, den började i mitten av december och slutade i mars. Tiderna har förändrats och man har anpassat svensk fotboll mer mot höst-vår genom att lägga gruppspelet av svenska cupen redan i mars månad. Om sex dagar startar tävlingssäsongen, vart står vi idag?
För ett år sen försökte man möblera om laget, från den tryggheten i ett rakt system till det system som tränare Roar Hansen spelat i Öster. Det lovade till en början gott och visade sig vara rätt utifrån det material man förfogade över, men under säsongens gång valde man att återgå till det gamla, till det trygga.
Foto: Helsingborgs Dagblad
Visst är spelsystem en lek med siffror, ändå står vi och gnuggar det spelsystem som man för ett år sen försökte ”sätta” då. Med den nuvarande truppen känns det helt rätt att ha gott om kreativa, löpstarka och bollvinnande mittfältare centralt i banan, alla är vinnarskallar och kan slå den avgörande passningen.
Från målvakt och upp över mittfältet har vi en god uppsättning av spelare, det som oroar inför säsongsstarten är anfallsbesättningen. För andra året i rad störs Robin Simovic försäsong av skador och nu missar han gruppspelet i svenska cupen och inledningen av allsvenskan. Det finns andra anfallare i truppen, men situationen känns inte optimal, man kan såklart rotera runt och sätta David Accam eller Mattias Lindström på topp, men nödlösningar är inte att föredra.
Foto: Bjarki Tordarson
Med tanke på att vi inte vet hur det blir med Imad Khalili är det inte heller läge att signera något nytt så alternativet är att lösa det internt. Alvaro Santos vill säkert överbevisa alla tvivlare att han håller en säsong till, men det behövs mer än honom. Jag tror på 18-åringen Anton Kinnander, som visade en god potential under förra året i akademilaget, kanske är han redo att axla A-lagsmanteln.
Idag står vi utan svar, men träningsmatcher är och förblir träningsmatcher av en anledning, det känns som att vi trampar omkring på ruta ett men om en vecka är säsongen igång på allvar och alla svaren faller förhoppningsvis på plats.
Även om det finnes fart centralt så är frågan om inte kanterna med Emil & Jere där bak samt David & Ema på mitten har ännu mer fart att bjuda på? Och som därmed kan bli vårt bästa vapen – men återigen gäller det att någon mer centralt tar hand om avsluten eller följer med upp i andravågen och tar ev. returer från dessa 4 kvicka killar…
Håller med FredrikUno, vi fattas att en av våra centrala gubbar kommer med och hotar utanför straffområdet (tydligt mot Lyngby) men i ännu högre grad saknar vi fortfarande djupledsspelet när vi väl kommit så långt. Ema och David får ofta bollen på fötterna framför sin back och med en mittfältare i hasorna, jag drömmer ofta om att se hur de kommer i djupet på pass från antingen Simovic eller en central gubbe. Problemet blir då ifs. ofta att om passen misslyckas är deras ytter helt öppen på omställningar men någonstans måste vi kunne utnyttja E & D:s snabbhet mer än vi gör idag.