Efter att halva serien spelats gav vi U21-lagets tränare Erik Edman chansen att ge sin syn på hur det har gått för laget. Han ger sin syn på rollen som tränare och berättar att han gillar den amerikanska “always compete” attityden.
Hur tycker du att våren har varit för laget?
Personligen ser jag att vi varvat våra prestationer lite för mycket för att vi ska vara helt nöjda, som vi internt pratat om har resultaten i U21 matcherna varit av sekundärt värde, och jakten på prestation skall sättas i första rum! Summerar vi de 8 första matcherna så är jag tillfreds med 4 av 8 matcher vad det gäller prestation! Östers IF hemma och borta samt HBK hemma och borta! I de övriga matcherna kan vi inte säga att vi är speciellt nöjda även om även då har funnits individuella ljusglimtar!
Det har var en lite knackig vår med 7 inspelade poäng, det är halvtid i serien så att säga, vad jobbar ni med att förbättra till de kommande matcherna?
Som jag sagt tidigare pratar vi inte resultat utan prestation. Dock finns det ju ett tydligt samband mellan en bra prestation och erövrade poäng, egentligen är det bara HBK borta som var en av våra bästa matcher hittills då vi inte fick med oss poäng! I vardagen jobbar vi inte något med att förbättra U21 eftersom spelarna tränar i egna miljöer (U17, Akademi-laget och A-truppen). Och sedan bara sätts samman för att spela en U21 match! Dock vill jag tro och hoppas att många av våra unga spelare har fått en hel del viktiga erfarenheter av att möta allsvenska spelare. Som kan generera jämnare och bättre pretationer hösten ut! Det är ju en betydligt tuffare utmaning i U21 kontra exempelvis U17 och Div 2 där akademi spelarna normalt hör till. Att mäta sig med spelare som spelar och har spelat på hög nivå länge är väldigt stimulerande och utvecklande för våra yngre spelare! Samtidigt nyttigt att se vad som krävs för att de själva ska slå sig in i HIFs A-trupp en vacker dag!!
Vilka spelare är det som du tycker har lyft sig själva och vuxit i laget?
Flera spelare har gjort bra prestationer, ska jag nämna någon så är det främst två U17 killar som imponerat på mig: Niklas Jönsson och Alexander Achinioti-Jönsson.
Det har varit spelare på test, hur är det att det kommer nya spelare in för att visa upp sig, är det en sporre för de andra i gruppen eller kan det vara ett störande moment för laget?
Jag hoppas att de flesta ser positivt på att det kommer spelare utifrån och ger nya impulser! Samtidigt bör man vara ödmjuk med att förstå att samspelet mellan olika individer tar tid att utveckla och fotboll är ju ett lagspel som bygger på samarbete för att även individen ska kunna glänsa, och det dröjer av förståeliga skäl innan det flyter som ett samspelt lag!
Hur har spelarna som kommit på test funkat i gruppen?
Jag tycker alla som varit här har visat en ödmjuk sida och gjort så gott det kunnat efter sin egen förmåga, främst har ju Ema Boateng som tränar en tid med A-truppen framöver varit. Han kommer från Santa Barbara i Kalifornien där han går på college. Just USA känns som en väldigt spännande marknad! Klart att Bedoyas “always compete” attityd smittat klubben och det är ju något dom verkar födas med däröver och som vi vill ha hit till HIF!!
Du kom in som tränare inför den här säsongen, vad är det du vill föra vidare till de unga och hur upplever du jobbet som tränare?
Jag har ju genom min karriär samlat på mig mycket erfarenhet som spelare, dessutom har jag träffat och umgåtts med spelare på absolut toppnivå vilket jag bara ser som ett plus. Jag har en idé om vad som krävs att lyckas i dagens fotboll! Steget över som tränare har varit väldigt stimulerande för mig! Att dagligen vara “lärling” till Sveriges mest spännande tränare känns fantastiskt utvecklande varje dag!! Till sin hjälp har ju Roar Kalle Björklund som varit en otroligt positiv bekantskap för mig då jag inte kände honom alls sen innan, även om han har varit tränare i väldigt lång tid! Sven Andersson visste jag vad han gick för sedan länge och jag lär mig fortfarande saker från honom! Dessutom finns ju väldigt kompetent folk även under mig med mycket erfarenhet i form av Jonas Ohlander, Leif “Leffe” Troedsson, Ulrik Jansson och Niklas Velander som ger utvecklande input!!
Onekligen talande om varför det svajat ordentligt vad gäller U21 i vår, när Edman själv säger att “…I vardagen jobbar vi inte något med att förbättra U21 eftersom spelarna tränar i egna miljöer (U17, Akademi-laget och A-truppen). Och sedan bara sätts samman för att spela en U21 match!”
Kan förklara varför det inte klaffar för som Edman sen också säger fotboll är ett lagspel som bygger på samarbete, och då är det inte optimalt att bara huxflux samlas & spela match då och då. Tycker också det är tråkigt då HIF sa man ville satsa på U21 i år men känns som Akademi HIF & en tunn A-trupp gjort att den utfästelsen föll snabbt – och i sin tur gör detta att steget upp för lovande spelare att ta klivet till A-laget blir större…
Är det Edman själv eller skribenten som envisas med att använda så många utropstecken? Kan tyckas vara en petitess i sammanhanget men själva läsandet blir i mina ögon lidande. Kan inte förstå varför så många meningar föräras med ett utropstecken. (Jag vet, svingubbigt att klaga på en sån sak men sjukt störigt när man läser).
Det är Edman själv som använder så många utropstecken. Jag lät hans ord vara så orörda som möjligt och ändrade bara vissa småfel, ändrade till storbokstav på vissa ställen och skrev ut hela namn på vissa som han namnger.
Jag förstår att det kan “göra ont” i ögonen på läsaren med överdrivet användande av tex. utropstecken, men samtidigt vill jag inte ändra mer än absolut nödvändigt.
Ja det blir ju helt klart svajigt när man inte har ett lag som kan träna tillsammans utan alla tränar mer eller mindre på var sitt håll och sätts ihop inför match.
Sen är det ju ett av problemen med just att försöka ha ett homogent U21 lag, det är ju en form av reservlag och det blir ju ofta så att spelare från A-truppen får spela där när de inte får speltid i A-laget eller om de är på väg tillbaka från skada.
Det gör givetvis att U21 blir lidande och Akademi HIF och U17 får det lättare att göra jämnare insatser.
Det blir som du säger svårare för lovande spelare att visa upp sig i U21 och faran är ju också att det kommer någon som inte är så lovande och sticker ut eftersom att laget är så svajigt och man kan då satsa på “fel” spelare som man lyfter upp till A-laget. Men den biten känns det som att HIF har ganska bra koll på när man ser hur de har satsat på tex. Emil Krafth.