Som ni säkert förstår diskuteras det en hel del fotboll, i allmänhet, och HIF, i synnerhet, i vårt hushåll. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag var insatt eller ens särskilt engagerad, detta trots att min man lever med fotboll i princip dygnet runt.
Min fotboll stavas POLITIK och trots att dessa två saker vid en första anblick helt saknar gemensamma beröringspunkter hittar vi ganska ofta ingångar till ganska hetsiga diskussioner.
En sådan gömd diskussion fanns i Pelés utspel om “Giriga spelare” (http://hd.se/sport/2011/03/08/pele-giriga-spelare-hotar/) så därför bestämde jag mig för att skriva ner och dela med mig av mina tankar kring detta.
Därför att jag tycker Pelé har en poäng, vissa spelare går till den klubb som ger bäst villkor oavsett vilken klubben är. Det är ju som att politiker skulle byta parti utefter vem som lovade bäst “villkor”? “Vänsterpartist blir Kristdemokrat efter löfte om ministerpost”?!
Någon form av etik och moral måste det väl finnas även inom fotbollens värld? Eller det är helt ok att kryssa mellan olika klubbar som en flipperkula?
Det är också ganska ovanligt att spelare, eller klubbar, får kritik för spelarlönerna även om det har förekommit. Jag hör/ser/läser ungefär 1 000 gånger oftare människor som klagar över politikerlöner än över spelarlöner, varför är det så?
Är det för att “politiker skor sig på skattebetalarnas bekostnad” (citat från Facebook)?
Nej, det kan inte stämma för det gör ju spelarna också! Flertalet klubbar har räddats från konkurs eller ekonomisk kris av sin hemkommun. Flera klubbar har fått eller får betydande föreningsbidrag, hjälp till renovering eller utbyggnad av arenan, sponsoravtal, fördelaktiga lån mm av sin kommun.
– – – – –
Allsvenskan består av 16 lag och varje lag består av 25 spelare = 400 spelare.
Här fick jag ta hjälp av min man som sa sig gissa att lägstalön (exkl. bonus) för en allsvensk fotbollsspelare är ca 15 000 kr/mån och högsta ca 200 000 kr/mån.
2008 var i alla fall genomsnittslönen för en Allsvensk fotbollsspelare 62 000 kr/mån enl. SFF. Till detta kommer då dessutom sign-on bonus och årliga bonusar baserade på tabellplacering.
Riksdagen består av 349 ledamöter som får 54 500 kr/mån. Inga bonusar eller engångssummor tillkommer. Statsministern tjänar ca 150 000 kr/mån och övriga ministrar ca 110 000 kr/mån.
Visst kan man till viss del motivera en hög spelarlön med att karriären är kort, jag har hört argument som att “man ska tjäna in 50 årslöner på 10 år”. Det antyder att man börjar spela när man är 20 och är slut när man är 30 år, genomsnittsåldern på spelarna i Allsvenskan slår hål på den myten…
En “karriär” som politiker är inte bara kort, den är väldigt osäker. Har man kommit så långt som till Riksdagen, vilket långt ifrån alla duktiga politiker gör, finns det ingen som helst garanti för att du får sitta där mer än 4 år. Med största sannolikhet blir det svårt att gå tillbaka till sitt “gamla” jobb.
Argument: “Spelarna behöver höga löner eftersom de måste flytta kors och tvärs över hela landet”. Det MÅSTE de väl inte alls, de VÄLJER att göra det och i många fall hjälper klubbarna till oerhört mycket. Jag har sett exempel där de hjälpt till att ordna jobb åt spelarens fru, hitta bra boende osv.
En Riksdagsledamot får i bästa fall en övernattningslägenhet, de allra flesta sover sin första mandatperiod på en bäddsoffa på sitt kontor. Att flytta familjen från Norrland till Stockholm är det överhuvudtaget inte tal om, då detta skulle leda till att Riksdagsledamoten blir av med sin plats i Riksdagen (byter valkrets).
Diskussionens vågor slog höga då bonusar för direktörer diskuterades, lagstiftning krävdes och regeringen deklarerade förbud inom statliga bolag.
“Påskriftsbonusar” för fotbollsspelare verkar däremot vara helt ok, jag har inte hört många negativa kommentarer om sign-on bonusar på 2-3 miljoner kr, det tycks snarare tas som “normalt”. Flera kommentarer på en större dagstidnings webbsida tyder också på att ju högre sign-on bonus, ju mer jubel från fans som gillar att klubben “satsar”.
– – – – –
Menar vi alltså på allvar att det är mer värt att spela 32 fotbollsmatcher per år och delta på ett antal träningar i veckan (dock inte året runt) än att vara Sveriges statsminister 365 dagar om året?
Jag vet, jag förenklar det en hel del, men poängen är densamma. Vi betalar lön utefter bedrift, ansvar, uppoffring och för att visa vår uppskattning för det arbete som lagts ner.
Det är klart att många tycker det är roligare att se en fotbollsmatch än en statsminister debatt, men tro mig det finns dem som tycker precis tvärtom! Så jag kan faktiskt inte hitta en enda anledning till varför en Allsvensk fotbollsspelare ska ha mer i lön än vår statsminister (sedan kan man ju tycka att han är kraftigt underbetald, men det är en helt annan debatt).
Eftersom det i skrivande stund är den Internationella kvinnodagen måste jag ju också få skriva något litet om damfotbollen:
Hur kan det komma sig att i Sverige år 2011, i ett samhälle som mer än gärna utger sig för att vara ett av världens mest jämställda länder, är det FORTFARANDE ytterst få kvinnliga fotbollsspelare, på ELITNIVÅ, som kan leva på fotbollen?
Hur kan vi med gott samvete betala våra bästa kvinnliga fotbollspelare en årslön som motsvarar en genomsnittlig manlig månadslön? Var finns jämställdheten i det?
Inget av alla de argument jag hört, som på ett eller annat vis skulle motivera varför denna skillnad är rimlig, håller vid en närmare granskning. Det handlar helt enkelt om förutfattade meningar, fördomar, kränkande särbehandling och ett förhållningssätt som inte är särskilt smickrande…
– Tack för ordet
// Camilla Ymer
Att damfotbollsspelare tjänar minde än herrfotfollspelare är inte så konstigt. herrfotbollen lyckas sälja en bättre produkt, det lockar till sig mer åskådare och högre intäckter när det gäller sponsorer detta i sin tur gör att man kan erbjuda spelare högre löner. Det är damfotbollsklubbarna och förbundets fel att damfotbollen ser ut som den gör idag. dom måste prova något nytt och göra sporten lite mer “sexig”. Som det ser ut idag lockar det inte folk att kolla.
tips kan vara att göra planen mindre spela med mindre boll osv.
Jag har inte lösningen på damfotbollens problem. men att det skulle handla om fördomar, kränkande särbehandlingar osv är helt fel och det mest idiotiska jag läst när det gäller damfotbolls inlägg.
ungefär lika lågt som att jag skulle protestera mot att en tjej som spelar in vuxenfilm tjänar dubbelt så mkt som en man, det är kränkande särbehandlng och fördomar.
Strunt.
Anledningen till att man inte klagar på fotbollsspelarens löner och klagar på politikernas löner kallas -MARKNADSEKONOMI-.
Dom är helt enkelt villiga att betala mer för en spelares lön.
Och dessutom är det direkt fånigt att påstå att det är skattebetalarna som betalar fotbollsspelarnas löner. I HBG till exempel, visst kommunen gick in och räddadeföreningen med ett LÅN som skall ÅTERBETALAS…
Riktigt tramsigt det här.
Vad i helvete är detta för skit ni publicerar?
Här kan man lite skämtsamt (och lite allvarlsamt) undra om man kan få vilken smörja som helst publierat bara för att man ligger med redaktören.
Rontgen: Och mer allvarsamt så kan man säga att Fredrik inte har haft något att säga till om när det kommer till publiceringen av detta gästinlägg.
Personligen anser jag att politiker inte ska tjäna mer än de företräder och därigenom anser jag givetvis att politikerlönerna är för höga.
(dessutom är lönen 55.000)
Sen kan man väl även göra jämförelsen att när en spelares kontrakt tar slut, DÅ UPPHÖR LÖN.
Blir däremot en riksdagspolitiker inte omvald, ja då har han garantilön en bra tid efter, till skillnad mot alla andra i samhället.
“Riksdagsmännens inkomstgaranti ger minst 36 000 kronor i månaden, före skatt, i ett år. Som mest kan en före detta riksdagsledamot få nära 30 000 kronor i månaden i upp till 15 år, beroende på ålder och antal år i riksdagen. Det innebär fem miljoner kronor före skatt utan krav på att vare sig arbeta eller ens söka ett jobb. Pengarna kommer ändå. Månad efter månad, år efter år.” Uppdrag granskning
Nu är samma inkomstgarati 44 000 (inte 36 000).
Ja man kan tycka mycket om det. Men alla politiker sitter väl iofs knappast i riksdagen. Det finns många gräsrötter som gör ett stort arbete.
Alla är inte professionella fotbollsspelare heller, så den jämförelsen haltar.
Dessutom var det väl riksdagsledamöter som bland annat nämndes i krönikan.
“Det är damfotbollsklubbarna och förbundets fel att damfotbollen ser ut som den gör idag.” Jag skulle vilja säga ja OCH nej! För det första kan jag inte se annat än att det är ett arbetsgivaransvar. Man måste helt enkelt tvångsfördela resurser till damfotbollen, på samma vis som vi avsätter resurser inom andra områden för att minska könsrelaterade löneklyftor.
VI har också ett ansvar att våga SE de här sakerna, våga FRÅGA varför det är på det här viset och våga KRÄVA att det åtgärdas. Jag säger inte att alla kvinnliga fötbollsspelare ska ha en lön som matchar Zlatan’s, det jag säger är att om man spelar fotboll (eller hockey för den delen) på ELITNIVÅ ska man kunna leva på det!
Sedan kommer standardargumentet om att damfotboll skulle vara tråkigt, alltså fotboll är fotboll?! Det enda som skulle göra damfotboll tråkigt är den egna attityden (och fördomar).
Jag köper inte argumentet om marknadsekonomi, det är alldeles för enkelt att rycka på axlarna och säga att det är marknaden som styr. Det skulle dessutom antyda att svenska folket tycker det är typ 300 gånger viktigare att det finns en duktig spelare på fotbollsplanen än att vi har en kompetent statsminister?
En politiker företräder ALLA medborgare, så väl fotbollsspelare, direktörer som undersköterskor och försörjningsstödstagare. Så vems lön ska matchas?
Jag ber om ursäkt ifall det är så att jag missat 500 kr/mån på Riksdagsledamöternas lön, men jag utgick ifrån vad som stod på Riksdagens hemsida.
Nej, inte alla har en inkomstgaranti, men de flesta (förutom fotbollsspelare då) har en uppsägningstid. Dessa varierar från en månad till tolv månader beroende på avtal, anställningstid och ålder. Man kan dessutom inte erhålla 30 000 kr/mån i 15 år efter att ha suttit i Riksdagen EN mandatperiod (4 år) vilket antyds i inlägget. Inkomstgarantin beräknas på antal år i Riksdagen samt ålder och minskas också med de inkomster man får då man erhåller en ny anställning. Någon bonus då deras kontrakt skrivs om (vid valet vart fjärde år) får de dock inte. De kan heller inte omförhandla sin lön.
Du får nog läsa mitt inlägg igen och inte göra egna tolkningar.
Jag har inte antytt att alla har inkomstgaranti, utan i mitt inlägg står det att det är beroende på tid mm
Vad det gäller en vanlig arbetare brukar det vara max 6 månader uppsägningstid och då krävs det mer en 4 år på jobbet, snarare 10 år.
Att försöka framställa politiker som en utsatt grupp är minst sagt fel, det är en previligerad grupp som lever gott på våra skattepengar.
Själv anser jag att ska man företräda folket, då ska man leva som folket.
Menar givetvis att alla inte har inkomstgaranti upp till 15 år. Men som sagt det har jag aldrig på.
Ställer mig frågande till exemplet om damfotboll…
Varför skall allting alltid göras till en könsdebatt nuförtiden!?
Du kan inte jämföra damfotboll med herrfotboll och sedan dra in jämställdhet i resonemanget och säga att det är orättvist. Det är ungefär som att gå BANANAS över att landslagsspelarna i bangolf inte tjänar lika mycket som snittlönen i HIF per månad. Eller att några elitutövare i casting inte kan leva på sin idrott, trots alla timmar de lägger ner..
Du kan inte dra dessa slutsatser och sedan motivera att de underbyggs av “förutfattade meningar, fördomar, kränkande särbehandling och ett förhållningssätt som inte är särskilt smickrande…”
Hade intresset för damfotboll varit större, så hade naturligtvis inkomsterna även ökat. Här kommer också en intressant fråga… Herrfotbollens publik består till största delen av män(jag vet att kvinnor även går, ex min flickvän, men majoriteten är ändå män), varför går då inte lika många kvinnor på damfotbollen? Antagligen för att produkten och intresset är för SVAGT. Är detta männens fel!? Om fler kvinnor brydde sig om damfotbollen så skulle nog intäkerna öka, eftersom jag antar att du menar att det är männens fel att damfotbollen inte är populär…
Så snälla gör inte allt till en könsfråga utan acceptera att allt handlar om intresse… (Jag känner mig personligen kränkt av dina slutsatser)
Skulle vi sedan betala alla elitidrottare som inte tjänar tillräckligt så kan listan göras lång på idrotter som inte tjänar pengar i förhållande till timmarna de lägger in.. Som tips kan du kolla på RF:s sida över anslutna idrotter och börja räkna!
Det andra exemplet med poltikerlöner vs fotbollsklubbar orkar jag inte bemöta, det räcker så här:)