Att både BP och Falkenberg gått på pumpen och att kvällens match var Pär Hanssons 200:ade seriematch i den röda tröjan borde vara tillräcklig tändvätska för att HIF skulle spetsa till toppstriden genom att ta tre poäng mot Dalkurd. Å andra sidan är motståndarna inne i en imponerande form och kunde, vi den ev seger, kliva upp som nya serieledare i Superettan. Med andra ord upplagd för rejäl dramatik på Olympia.
Peter Larssons avstängning bäddade för en del omkastningar i backlinjen och den som skulle täcka upp för vår kapten var Edwin Gyimah. Ghanesen har använts flitigt i år och faktiskt både spelat mittfältare och anfallare. Nu var det alltså som försvarare vi skulle få se honom. En inte helt ny roll för 26-åringen som faktiskt tom spelat tre matcher för Ghanas landslag på just den positionen. I övrigt så Viktor Ljung tillbaka i backlinjen och Abdu fick chansen på topp.
Att Dalkurd kom med nio raka, förlustfria, matcher i ryggen gick inte att ta miste på och bortalaget började offensivt och satte ett högt tempo. HIF svarade dock bra och det skapades en del halvchanser i matchens inledning.
Under de kommande minuterna var HIF rejält tillbakapressade och laget hade svårt att hänga med i Dalkurds snabba och offensiva spel. Under en period hade hemmalaget samtliga spelare kring eget straffområde och fick istället sikta på att försöka kontra. Dock utan större framgång.
Även om Dalkurd stod för större delen av bollinnehavet så var det chansfattigt åt båda hållen. HIF noterades tex för sin första målchans i den 34:e minuten men då sköt Bojanic högt över bortalagets mål.
Med andra ord kom hemmalagets ledningsmål högst oväntat när Robin Tranberg, i den 41:a minuten, ställde sin målvakt med en bakåtnick och 1-0 var ett faktum.
Att Viktor Ljung haft det rejält tufft på sin kant tyckte nog de flesta så i paus tog Anchinioti-Jönsson över hans plats istället. Dock innebar det att Landgren klev ner på högerbacken och AJ tog plats på mitten brevid Johan Persson.
Det var ett piggare HIF vi fick se i inledningen på andra och spelet verkade jämnas ut. Tyvärr höll det bara till den 54:e minuten när en fristående Sugita kunde, på ett inlägg från Bala, nicka in kvitteringen till 1-1.
Målet verkade dock inte slå ner HIF och några minuter efter målet samarbetade Abdu och Timossi Andersson där den sistnämndes skott strök strax över Dalkurds mål. Just Abdu, och hans snabbhet, var ett ständigt orosmoment för bortalagets försvarare.
HIF fortsatte att lyfta spelet men bollinnehavet var fortsatt stort hos bortalaget och HIF fick sikta på snabba omställningar. Bla serverade Bojanic en kalaspassning till Timossi Andersson i 70:e minuten. Helt ren med Frank Pettersson borde Timossi gjort mål men istället sköt han rakt på målvakten.
I den 78:e minuten får Dalkurd en hörna och i en tilltrasslad situation gör bortalaget 1-2 genom Azizi. Dock styrs bollen in av De John i misstänkt offsideläge men målet godkänns, trots protester, och vändningen är ett faktum.
Trots några bra försök på slutet verkade det vara som förgjort för hemmalaget men i matchens sista minut hittar, en kantspringande, Surprise fram till Akpoveta med bollen. Anfallaren är sylvass i avslutet och räddar en poäng med matchens sista spark.
Jakten på kvalplatsen lever…
HIF-Dalkurd 2-2 (1-0) Superettan
Mål: 1-0 Självmål (41 min) 1-1 Sugita (54 min) 1-2 Azizi (78 min) 2-2 Akpoveta (94 min)
HIF: Hansson – Eriksson, Johansson, Gyimah, Ljung – Bojanic, Landgren, Persson, Timossi Andersson, Svensson – Abdu
Byte: Anchinioti-Jönsson IN – Ljung UT (46) Surprise IN – Svensson UT (77) Akpoveta IN – Timossi Andersson UT (77)
Varningar: Amar (DFF) Persson (HIF) Amin (DFF)
Olympia, Helsingborg
Publik: 6785
Man måste ha i bakhuvudet att Peo hade bytt på fem platser sedan förra matchen mot TFF:
Högerback V. Ljung, mittback Edwin, centralmittfältare Landgren, vänsterytter Max, anfallare Abdu.
I förra matchen så började så sakta spelet att sätta sig. Även om TFF var nära att avgöra så höll vi emot spelmässigt och skapade även riktigt bra chanser. Det kändes som att spelarna hade hittat sina positioner och började bygga upp sitt självförtroende.
Att till denna match göra så många positionsförändringar ger inte något stabilt intryck och definitivt inte någon tro på fingertoppskänsla från Peo. Att i en så osäker grupp ändra så omfattande i startuppställningen, ger tyvärr snarare att Peo måste ha en annan inställning.
Vi har inte självförtroende att gå upp. Vi är inte tillräckligt samspelta för att gå upp. Alla andra lag har bättre ekonomi och bättre trupper än HIF. De andra lagen spelar bättre oavsett vilket lag vi möter. Vi ska helt enkelt inte gå upp.
Det känns som att Peo har en negativ syn på hur HIF ska spela fotboll. Han kan inte införa den viktigaste motivationen i spelarna att de är bra och ska tro på sig själva.
HIF måste våga på Olympia! Enligt mig är spelarmaterialet tillräckligt bra för att gå upp i AS.