Hur gick det sen?

Den 20 November 2016 stod det klart att HIF fick ta klivet ner i Superettan. Henrik Larsson lämnade över stafettpinnen till vår nuvarande tränarkonstellation som, i samma veva, fick ta över en spelartrupp där många inte hade ambitionen att ta klivet ner med klubben. Sedan Chrisse/PeO huserat, som ytterst ansvariga, har klubben släppt 26 spelare. Givetvis var vi nyfikna på hur det har gått för de som lämnat och var de numera håller till…

Tre spelare, som fanns med under den ödesdigra säsongen, är fortfarande kvar i klubben. Adam Eriksson, Max Svensson och Andreas Landgren. Jonathan Larsson, Calle Johansson, Micke Dahlberg och Darijan Bojanic fanns också med under 2016 och, i samtliga fall, står den nu klart att de inte finns kvar inför 2019.

Även Christoffer Andersson själv fanns med under 2016 och han är ju, i högsta grad, kvar i klubben men numera som tränare. Men i övrigt då? Vad hände med resten av spelarna som, av olika anledningar, valde att inte följa med klubben ner i Superettan eller lämnade innan vi tog klivet tillbaka. Tog karriären fart någon annanstans eller har det snarare gått utför? AOH började luska hur det gått för de spelare som lämnat oss sedan laget drösade ur högsta serien.

Tomer Chencinski (målvakt)

Anlände, 2016, som backup till Matt men fick snarare ta hand om målvaktsposten den säsongen (stod i 19 av 30 matcher). Lämnade i samband med degraderingen och hamnade istället på Irland och Shamrock Rovers. Fick ett lyft och ansågs vara en av ligans främsta målvakter innan han utmanövrerades av bla en 16-årig talang inför 2018. Lämnade Shamrock i somras och 34-åringen står fortfarande utan ny klubbadress.

Matt Pyzdrowski (målvakt)

Pyzdrowski spelade 19 allsvenska matcher för HIF utspridda över två säsonger. När Pär Hansson vände hemåt hamnade Matt i frysboxen. Skrev på för Varberg inför årets säsong och där har amerikanen varit nummer ett mellan stolparna och missade faktiskt bara en enda match. Varberg klarade ju sig kvar, efter kval, och det mesta talar väl för att Pyzdrowski stannar en säsong till.

Peter Larsson (försvarare)

Efter över 160 matcher i HIF så behöver Peter Larsson knappast någon närmare presentation. Lämnade HIF inför säsongen och återvände till Halmstad med ambitionen att ta klubben tillbaka till Allsvenskan. Hur det gick vet vi men mittbacken tillhör ändå klubbens främsta och har en ordinarie startplats så länge han håller skadorna borta. Fyller 35 kommande säsong vilket lär innebär att det blir hans sista inom elitfotbollen då kontraktet löper ut inför 2020.

Frederik Helstrup (försvarare)

Lånades in från danska Horsens 2015 och imponerade stort. Signade ett permanent kontrakt med HIF och stannade fram till sommaren 2017 när polska Arka Gdynia lockade över honom. Tillhör en av de främsta i klubben och har startat samtliga matcher denna säsongen. Arka Gdynia ligger för övrigt på nionde plats i den polska högstaligan.

Viktor Ljung (försvarare)

Hämtades, av Henrik Larsson, från Halmstad och åkte på en korsbandsskada redan i sin seriedebut. Var tillbaka inför 2017 och noterades för 10-talet matcher dock utan att imponera. Plockades upp av norska Levanger, inför 2018, där han omgående tog en ordinarie plats i laget. Kontraktet löper en säsong till men då laget trillade ur OBOS-ligan så finns det en stor risk att Ljung får se sig om efter en ny klubbadress inför 2019

Jesper Björkman (försvarare)

Anlände till HIF 2012 och jobbade sig hela vägen upp till A-laget. Tyvärr aldrig lyckats knipa en ordinarie plats och när HIF trillade ner i Superettan följde Björkman efter men resan gick vidare i Gefle. Fått stort förtroende, och mycket speltid, i Gefle men efter degraderingen så väljer Björkman att lämna klubben i samband med att han kontrakt löper ut vid årsskiftet. Till dags dato så har försvararen ännu inte gjort klart med någon ny klubb.

Jonatan Olsson (försvarare)

Lyftes upp, från Akademin, mitt under brinnande säsong 2016. Noterades för tre Allsvenska matcher, kvalspelade, och följde även med ner i Superettan. Inledde 2017 i startelvan men föll ifrån både bänk och trupp allt eftersom säsongen led. Skrev på för Eskilsminne, inför 2018, och har varit en av nyckelspelare i deras framgångsrika resa som kunde slutat med kval upp till Superettan

Niklas Svensson (försvarare)

Fick inget kontrakt med HIF och hamnade, via Höganäs, i Ängelholm där han varit en nyckelspelare under säsongen. Förvararen startade i 18 av laget 26 matcher och om han väljer att följa med klubben ner i Division 2 återstår att se. Oavsett så har Svensson ett år kvar på kontraktet.

Felix Bindelöv (försvarare)

2016 skrev Bindelöv, som 18-åring, på ett A-lagskontrakt med HIF efter att under säsongen 2015 ha spelat 20 matcher i Division 2 med HIF Akademi. Under Henrik Larssons vingar fick han förtroende i försvarslinjen och spelade 11 allsvenska matcher under säsongen 2016, varav 10 från start. Säsongen 2017 var han utlånad till Division 1-klubben Sandvikens IF innan det stod klart att tiden i HIF var till ända. Istället blev det Karlslunds IF och fortsatt Division 1-spel. Klubben hade det dock tufft och klarade sig, med nöd och näppe, kvar i ettan. Bindelöv medverkade i hälften av matcherna och om det blir en fortsättning i klubben återstår att se då kontraktet löpte ut under förra veckan.

Johan Mårtensson (mittfältare)

Kom från Utrecht 2014 och förväntningarna var skyhöga på det fd hollandsproffset. Gjorde tyvärr ingen större succé under sin tid i klubben och aviserade tidigt att han hade andra ambitioner än att spela Superettan-fotboll med HIF. Valde att skriva på för Örebro där han ses som en nyckelspelare. Noterats för nästan 60 matcher, på två säsonger, vilket visar att valet, för Mårtenssons del, var det rätta.

Anton Wede (mittfältare)

Anlände från Falkenberg inför 2015. Sågs som en nyckelspelare och fick ihop 67 Allsvenska matcher för klubben. Efter degraderingen tappade Wede, troligtvis, motivationen och med utebliven speltid och sämre prestationer kändes en övergång, till Gais, inte helt oväntad. Mittfältaren återvände, inför säsongen, till Falkenberg och har varit en starkt bidragande orsak till att klubben åter nådde Allsvenskan inför 2019

Calle Wede (mittfältare)

Fick hela sin tid i HIF spolierad av en korsbandsskada. När mittfältaren väl blev spelduglig så drog han med brorsan till Gais. Där har han blivit kvar och medverkade i 19 av lagets matcher den här säsongen. Kontraktet löper ut vid årsskiftet och trots att klubben vill behålla mittfältaren så har man inte lyckats komma överens. Med andra ord så lär vi får se Calle Wede i en ny klubb under 2019.

Alexander Engholm (mittfältare)

Blev överårig i HIF och drog till Ängelholm. Här har 19-åringen spelat i 17 av lagets 26 matcher den här säsongen. Om han väljer att följa med klubben ner i Division 2 återstår att se. Oavsett så har Engholm ett år kvar på kontraktet.

Edwin Gyimah (mittfältare)

Imponerade stort under sitt provspel och signades inför 2017. Alla, inkl undertecknad menade att Gyimah var för bra för Superettan och snarare var en kortsiktig lösning där det fanns möjligheter att göra ett klipp vid en ev försäljning. Formen gick snarare ner allt längre säsongen led och återvände tom till Sydafrika innan säsongsavslutningen. Fick kontrakt med Bidvest, som då var mästarlaget i Sydafrika, och finns fortfarande kvar i klubben även om mittfältaren varit hårt skadedrabbad det senaste året.

Lalawele Atakora (mittfältare)

Atakora gjorde 23 matcher för HIF i samband med att laget trillade ur Allsvenskan. Att hitta en ny klubb var inte det lättaste men tillslut nappade turkiska Adana Demirspor där mittfältaren knep en ordinarie plats. I somras lämnade 28-åringen Turkiet och numera löper han längs högerkanten i FK Gabala i den Azerbadjanska ligan.

Monday Samuel (mittfältare)

Upptäcktes av Jose Mourinho och hamnade, via Benficas ungdomsavdelning, i Ängelholm. Värvades till Östersund och anlände till HIF inför 2016. På två säsonger – 2016 och 2017 – blev det dock bara  30 matcher varav 17 från start och sammanlagt tre mål. Vid årsskiftet blev det en övergång till Landskrona BoIS och en nystart var tänkt för 25 -åringen. Efter degarderingen står det dock klart att det bara blev en säsong hos de randiga och nu jagar mittfältaren en ny utmaning. Om det blir i Sverige eller utomlands återstår att se

Alexander Anchinioti-Jönsson (mittfältare)

Anlände till HIF samtidigt som Jesper Björkman 2012. Via Akademin, och en utlåning till Ängelholm, nådde han slutligen vår A-trupp där han noterats för 50-talet matcher. Inför innevarande säsong tog det dock stopp och resan gick vidare i IFK Värnamo där mittfältaren signerade ett avtal tom 2019. Fått ett stort förtroende från Roar Hansen vilket inneburit mycket speltid men det hjälpte föga då klubben trillade ur och spelar Division 1-fotboll kommande säsong. Om det blir med Anchinioti-Jönsson i laget eller inte återstår att se…

Moustafa Zeidan (mittfältare)

Plockades, inför 2016, in från Aston Villas ungdomsavdelning och trots sin unga ålder var förväntningarna stora på mittfältaren. Två Allsvenska inhopp, under Henrik Larsson, och ett under vår nuvarande tränarkonstellation var knappast vad Zeidan hoppats på och istället lämnade han för spel med dåvarande seriekonkurrenten Syrianska. En imponerande höst fick BP att få upp ögonen för 20-åringen som därmed plötsligt gått från bänken i HIF till spel i Allsvenskan. Medverkade i hälften av lagets matcher denna säsongen men fanns inte ens med i truppen när det vankades kvalspel. Efter degraderingen står det klart att Zeidan gjort sitt i stockholmsklubben och nu återstår att se var den förre talangen hamnar härnäst?

Martin Christensen (mittfältare)

Kom till HIF inför den ödesdigra säsongen och fick mycket speltid under Henrik Larssons ledning. Spelade, inledningsvis, mycket i Superettan men förpassades till bänken under hösten. Skrev på för danska HB Köge inför 2018 men även där han bänknötande fortsatt för spelaren som gav överstegsfinten ett ansikte på Olympia

Surprise Ralani (mittfältare)

Trollgubben Surprise hade ett förflutet i klubben när han återvände, från danska Lyngby, sommaren 2016. Tyvärr hjälpte inte återkomsten till den grad att klubben klarade det Allsvenska kontraktet och ryktet säger att mittfältaren vill hem, till familjen i Sydafrika, redan inför 2017. Surprise stannade dock och tillhörde en av de främsta under fjoråret. Inför 2018 blev dock hemlängtan för stor och 31-åringen återvände hem och spel med Cape Town City. Surprise tillhör, allt som oftast, startelvan och även om han inte har en lika framträdande roll i Cape Town så levererar mittfältaren fortfarande sina assist.

Linus Hallenius (anfallare)

En spelare som man egentligen inte blir riktigt klok på. Slog igenom under tiden i Sundsvall och skapade ett namn i Hammarby. Avverkade en handfull proffsklubbar och kom till HIF, inför 2016, med ett något stukat självförtroende. Skulle få fart på karriären igen men kom ihop sig med Henrik Larsson, gick skadad , stod utanför truppen och hamnade, pga rykte, snett med supportrarna. När HIF klev ner i Superettan så vände Hallenius hem till Sundsvall och sen har karriären egentligen bara gått spikrakt uppåt. Denna säsongen levererade anfallaren 18 mål, en andraplats i skytteligan och han blev tvåa i omröstningarna som årets anfallare och Allsvenskans Stora Pris samtidigt som han styrde Giffarna till en åttonde plats i Allsvenskan. Ryktas står på gränsen till en landslagsplats. Har nu brutit kontraktet med Sundsvall och väljer mellan att stanna i klubben eller göra ännu en vända ut i Europa.

Matthew Rusike (anfallare)

Den 28-årige anfallaren var ännu en av Henrik Larssons värvningar inför 2017. Hade en hyfsad säsong i Halmstad bakom sig men i HIF blev det med pannkaka och utebliven speltid. Startade 10 matcher och noterades för 15 inhopp. Detta resulterade i tre mål och anfallaren drog till Tunisiska ligan så fort den Allsvenska säsongen var slut. Numera återfinns Rusike i Cape Town där han är klubbkamrat med Surprise. Gick skadad under våren men när han väl fick chansen så tog han den. Två mål på sju matcher under hösten men har, av någon anledning, hamnat utanför truppen sedan början av Oktober.

Jordan Larsson (anfallare)

Alla känner till historien om Jordan och än idag så stötts och blöts hans kontraktuppgörelse med HIF och vad som är rätt och vad som är fel. Oavsett så blev det ett proffskontrakt, med NEC Nijmegen, i samband med degraderingen till Superettan. Tiden i Holland blev inte så lyckad och istället vände Jordan, inför 2018, hem till Allsvenskan och IFK Norrköping. Får mest agera inhoppar och, otroligt nog, så har 21-åringen inte spelat fulla nittio minuter i en enda Allsvensk match denna säsongen. Två år kvar på kontraktet men känslan säger att Jordan, som spelat frekvent med U21-landslaget, behöver speltid om utvecklingen inte skall stanna av helt

Jesper Lange (anfallare)

Kom till HIF sommaren 2016 och ryktet säger att Lange värvades in som ersättare till Rusike vid en ev försäljning i sommarfönstret. Dansken gjorde inget större väsen av sig under Henrik Larssons regi och få supportrar hade väl några större förvätningar på anfallaren inför 2017. Men ack så fel man kan ha. 16 matcher resulterade i sju mål och hade det inte varit för en korsbandsskada, mot Syrianska i Juli 2017, så kan man ju undra hur långt Lange hade nått. Oavsett så tog supportrarna honom till sitt hjärta och ingen blev gladare än HIFarna när det visade sig att Lange jobbad sig tillbaka från sin svåra skada. Tyvärr gick inte karriären vidare i HIF utan som spelande tränare i danska Ringköbing där 32-åringen noterats för fem mål på 13 matcher den här säsongen

Alex Timossi Andersson (anfallare)

Det är inte ofta som HIF får fram en talang i klass med Alex Timossi. A-lagsdebut som 16-åring och utsedd till Årets HIFare 2017. Storklubbar som Manchester United och FC Bayern stod i kö för hans signatur och till slut så drog tyskarna det längsta strået. Upplägget var dock att tänkt att låta stortalangen utvecklas, sakta men säkert, i HIF men när speltiden, under 2018, blev allt skralare så tog Timossi sitt pick och pack och drog till Tyskland istället. I Bayerns U19-lag har 17-åringen börjat finna sig till rätta och gjorde bla två mål, mot Arsenals U23-lag, i debuten. I seriespelet, som även omfattar UEFA Youth League, har det hittills blivit 15 matcher och två mål för den förre Stattenaspelaren som går en ljus framtid till mötes.

Oke Akpoveta (anfallare)

Nigerianen anlände, inför 2017, med en imponerande bakgrund vilket bla innebar spel i såväl Bröndby som Lyngby. Öst in mål i Frej Täby men hamnat på bänken i Dalkurd. I HIF skulle karriären ta ny fart och många hoppas att klubben hittat en ny skyttekung inför första året i Superettan. Åtta mål, på 26 matcher, blidkade dock varken supportrar eller ledning och inför 2018 skeppades 26-åringen vidare till AFC. Blixtrade till initialt men mesta agerat inhoppare under sommar/höst. Har kontrakt över 2019 men frågan är om Akpoveta får så mycket mer speltid i Allsvenskan eller om karriären går vidare i någon annan klubb?