Kärnan uppmanar till bojkott av Häcken borta

För andra gången på kort tid har en matchtid förlagts kl 18.00 – en orimlig tid. Alla HIF:are som arbetar till 17.00, eller så tidigt som 16.00 t o m, kommer inte att hinna ta sig upp till Göteborg innan matchen blåses igång.

Det är ingen hemlighet att en av svensk fotbolls styrkor – om inte absoluta huvudstyrka – ligger i publikengagemanget. I relation till vilken fotboll åskådarna erbjuds står sig stödet från läktarhåll starkt. Mycket starkt! Stämningen och engagemanget är en attraktionskraft för såväl spelare, icke-sjungande publik, ynglingar som drömmer om att spela i den klubben och få springa ut till den stämningen och många andra. Från läktarhåll skapas också en stor sammanhållning och en gemenskap alla kan vara delaktiga i. Man enas kring ett huvudmål – att tillsammans vilja se sin klubb inbringa ära och framgångar. Vissa väljer att göra detta under tystnad – andra sjunger och peppar igång sitt lag. Det finns många olika sätt.

Men vad som är gemensamt är att passionen finns där. Ett outsinligt intresse; en slags villkorslös kärlek.

Just därför är åtgärder av det här slaget bekymmersamma. Det får inte bli ett mönster att avsparkstider förläggs på publikfientliga grunder. Oavsett om det är tv-bolag som vill maximera tittarsiffror, klubbar som vill maximera intäkter eller organisationer som förhandlar om tv-rättigheter kvarstår ett viktigt faktum: alla har ett ansvar. Ett ansvar i att se till att svensk fotboll gynnas SÅVÄL långsiktigt som kortsiktigt.

Ett kontinuerligt åsidosättande av publikens behov för att skapa likvida medel i en pengastinn bransch är knappast tecken på ett långsiktigt tänk. Risken finns att den kraft som publiken skapar, som är så utmärkande och positiv, försvagas. Var finns då spjutspetsen i svensk fotboll? Vad blir det då av gemenskapen och passionen? I en inhemsk liga som alltmer haltar och får det svårt att hänga med i ett internationellt perspektiv är den trogna publikkraften, som stannar trots motiga år och kvalfiaskon mot relativa blåbärsklubbar, något man bör behandla varsamt och försöka få att växa på alla dess sätt. I vilket fall som helst finns det inga grunder för att göra motsatsen – genomdriva förslag som direkt eller indirekt får effekten att publiken får svårigheter att ta sig till arenorna!

I ett försök att förverkliga och illustrera det scenario som kan bli en smärtsam verklighet för fotbollsälskare runtom i landet, om utvecklingsspiralen fortsätter åt fel håll, uppmanar Kärnan till bojkott av bortamatchen mot Häcken den 27 september. Bojkotten är total – bortaläktaren ska gapa tom. Hela matchen. Det är ingen hemlighet att stämningen som skapas när två supporterskaror – en tillrest och en lokal – är något extra i upplevelseväg. Det blir aldrig riktigt samma sak om bara en supporterskara skapar stöd. Lite av glöden försvinner.

Frågan vi vill lyfta är: är det så vi vill att svensk fotboll ska se ut? Hur tar vi egentligen tillvara på publiken? Kan kortsiktiga ekonomiska fördelar uppväga den överhängande risken att publiken tröttnar på de undermåliga avsparkstiderna, det lika undermåliga spelet och således kanske uteblir? Om publiken uteblir – vad skulle då finnas kvar? Vilken framtid skulle man i så fall skapa sig?

Vilka riktar sig bojkotten mot? Ja, egentligen alla inblandade med beslutsmakt. Klubbarna, tv-bolagen, SEF, SvFF och inte minst själva publiken. Alla har vi ett ansvar att påverka utvecklingen. Ofta förekommer det resonemang som i våra öron liknar ett frånskyllande och frånsläppande av ansvar till andra parter. Klubbarna hänvisar till att tv-bolagen styr – tv-bolagen hänvisar till klubbarna, som har gått med på avtalen.

Främst anser vi dock att klubbarna bör lyssna. Alltför ofta framstår man som eftergivna i förhållande till tv-bolagen. Större vikt måste läggas efter publikens önskemål – den publik, som med sitt intresse bygger upp en väsentlig del av sporten. Utan den kommer inte intresset. Utan den kommer inte pengarna. Utan den kommer inte meningen och passionen.

Vi i Kärnan tänker ta en diskussion med HIF om avsparkstiderna. Mycket glädjande är att klubben själv erbjudit supportrarna att komma med önskemål om idealiska avsparkstider. Det är en bra början! Vi inser givetvis att man inte kan få allt precis som man vill, men att förlägga matcher på tider och dagar som åtminstone inte är PUBLIKOVÄNLIGA är inte för mycket begärt, enligt oss.

Vi rekommenderar supportrar till övriga klubbar att organisera sig och starta en dialog med sin klubb om avsparkstider och matchdagar. Protester är ett användbart instrument men kan inte enbart skapa en förändring. Mer måste till om publikens intressen ska kunna tillvaratas!

Media kommer naturligtvis att kontaktas. Kontakt med andra HIF:are kommer att tas för att försöka göra protesten så verkningsfull som möjligt. Alla idéer är välkomna. Protesten ska få genomslag – arbetet med att skapa en publikvänlig allsvenska kommer att fortsätta!

Styrelsen för supporterföreningen Kärnan