Leif minns – Mjällby

Mjällby AIF. Förra gången HIF och Mjällby spelade seriefinal var den fantastiska säsongen 1979. Båda lagen var obesegrade fram till dubbelmötet när serien vände.

HIF:s hemmamatch spelades först och den tillhör en av de stora klassikerna i modern tid. Mjällby, med Flemming Pherson och Sven- Bertil Andersson mfl i laget ledde med 2-0 innan HIF kom in i matchen.

Med kvarten kvar kvitterade HIF efter en hörna efter mål av Lasse Bengtsson. En strut i högra krysset som var årets mål. Returen på Listerlandet slutade med Mjällbyseger med 2-1 och även om serien levde in i näst sista omgången då HIF mötte Sleipner och vann med 4-3 efter en sjukt svängig match och med reservmålvakten Greger Jansson (från Häradsbäck) i mål så tog Mjällby hem serien och avancerade till sitt första besök i allsvenskan.

Första seriemötet mellan laget spelades 1977. Det skulle bli en enkel match och det blev det också. För Mjällby. Förlust på Olympia med 4-1 och förnedringen var total. Inte minst för att Mjällby tog ledningen med 1-0 efter 10 sekunder. Flemming Pherson var målskytten efter assist av Sven- Bertil Andersson.

Ett sista Mjällbyminne var matchen i höstettan 1992. Mjällby vann på Olympia. Denna gång höll HIF på att ta igen Mjällbys 4-1-ledning men trots enormt övertag så nådde HIF bara till 4-3. En trist start på en höstsäsong som präglades av Svenska Fotbollsförbundets panik att få upp HIF för att rädda fotbollen som publiksport. Flera medier hade seriösa funderingar på att INTE bevaka matcherna utan bara köra TT-reportage. Det var då HIF klev in och gav allsvenskan ett fantastiskt lyft. Eller som Hans Cavalli-Björkman, dåvarande ordförande i MFF sa: “Trots dåliga fotbollsresultat så sluter publiken upp kring HIF på ett sätt som vi i Malmö avundas. Det finns en speciell fotbollskultur i Helsingborg som vi inte har i Malmö!” (Hm, no shit?)