Det är uppehåll i allsvenskan för att landslaget ska spela vm-kval. Jag är inte lika lidande som många andra över att landslaget spelar matcher. Visserligen tittar jag inte på dem särskilt ofta men jag tycker att landslaget är något som borde vara en stolthet för varje fotbollssupporter i landet.
Men det är inte det som jag funderar på allra mest. Det som just nu ligger mig varmast om hjärtat är vem eller vilka som ska leda HIF in i den närmsta framtiden. Åge har ju deklarerat sitt intresse och det skulle förvåna mig om Stefan Schwarz inte vill följa med på den resan men är det dessa två som ska ta oss vidare?
HIF gjorde under ett antal år väldigt bra ifrån sig på ungdomssidan. Flera spelare tog sig in i a-laget och bland dessa tog sig, åtminstone sex, till utlandet och en till a-landslaget. Några å andra sidan hamnade i allsvenskan i andra klubbar och ytterligare några hamnade i BoIS eller Ängelholm. Ni vet, snacket går om hur dålig verksamhet HIF har och kanske skulle man kunnat behålla några av de som redan innan de tog sig till a-laget. Men visst är det skapligt imponerande med spelare som Rasmus, Joel, Mackan, Landgren (jo jag vet att han inte lyckats särskilt bra utomlands), Alex Kacaniklic mfl. Där HIF uppges ha misslyckats har en uppsjö av spelare tagit sig till superettan eller bättre. Nu är det inte lika bra, även om en del killar bankar på dörren. Här är det framför allt Jesper Björkman som är nära a-lagsspel. Problemet är den eviga frågan talang kontra rutin. Personligen ser jag gärna att talang går före rutin när spelare är likvärdiga i övrigt (se Edman- Jere i våras tex). Här kan man konstatera (och det är alltid lätt i efterhand) att försiktigheten gick före talangen bland annat mot Norrköping borta. Men det är som sagt lätt att konstatera med facit i hand.
Jag är inte direkt för tanken att unga spelare ska slussas in med försiktighet. Nåja, ett viss mått är självklart nödvändigt men jag menar mest att det fått alldeles för stora proportioner. Många ville ha in Edman istället för Jere just på grund av rutinen men då kan man ställa sig frågan, hur får man rutin? Det är inget som kommer med julklapparna när man fyller 20 precis. Det är bara spel som kan ge rutin och då får man kanske tåla att det blir en del “juniormisstag”.
Det är just detta som jag inbillar mig att Åge och Stefan är så bra på. Plockar man bort en spelare så får spelaren reda på varför. Man har kommunikation något som enligt uppgift inte förekommit så mycket tidigare. Jag är övertygad om att Roar Hansen förr eller senare kommer att ta över HIF men jag tror att låta Åge och Stefan få två år till (och ge Roar två år i allsvenskan med Öster) är rätt väg att gå. Åge och Stefan har varit med i hetluften tidigare och som min intelligente kollega här på AOH, Jimmy Fors, sagt, de har den internationella erfarenheten och vet vad som krävs. Nu kan man i och för sig hävda att om man inte får prova på det kan man inte lära sig (lex unga spelare) men i HIF handlar det inte bara om tränarna utan även om allt runt omkring och här finns det, om man läser olika forum, en uppsjö av arbete kvar. Oavsett om vi talar Europaspel eller Allsvenskan, biljetthantering eller ja, you name it. Med detta i minne är det bra med ledare som vet vad det handlar om.
Dessutom gillar jag ledarstilen och spelsättet. Många vill kalla det för naivt, vilket är det stora modeordet nuförtiden. Jag tror dock att det är den typen av fotboll vi vill se vårt lag spela. Under förutsättning att vi vinner matcherna också. Jag ser hellre att vi spänner bågen än att låta den ligga kvar på marken och gynnas av andra som spänner den och misslyckas. Min övertygelse är klar, med Åge och Stefan vid rodret kommer vi få fram flera ungdomar och dessutom återigen stå på Stortorget för att hylla våra hjältar efter ett SM-guld. Varför inte redan nästa år?
******
På tal om hyllningar. Det diskuteras flitigt när vi ska hylla Erik Wahlstedt, den mest lojale och sympatiske spelaren HIF haft (tillsammans med Alvaro Santos förstås). För mig är det självklart. Det borde ske sista hemmamatchen i allsvenskan då vi möter IFK Göteborg. Erik har bra rykte även i IFK och det vore stort om det kunde bli en gemensam hyllning av en av svensk fotbolls mest pålitliga spelare.
Är HIF-fans med på detta?
Håller med om att man stirrar sig för blind på rutin. Det gör Hareide också. Om våra rutinerade högerbackar varit skadade i stället för Edman och Hanstveit så hade Krafth fått mycket speltid i år. Nu blev det Uronen som fick spela mycket i stället.
Kjell: Fast det stämmer inte riktigt. Krafth har varit sjuk eller skadad stora delar av säsongen så vi vet inte det med säkerhet även om en del kanske talar för att det kan vara så i just det fallet.
Jere och Emil i all ära men våra egenfostrade talanger har fått 0 minuter speltid i tävlingsmatcher i år. Är det så att inte heller Åge och Stefan vågar eller är det så att talangerna inte håller?
Eller är kanske problemet att vi inte har något U21-lag i år? Varje inhopp i A-laget måste utnyttjas till att hålla igång de äldre spelarna på bänken. Annars får de ju ingen speltid alls. Talangerna får spela i P19…
En stor anledning att det blivit svårare för de unga HIF-killarna att slå sig in i A-laget är avsaknaden av ett fungerande B-lag. Där kan man få spelrutin, erfarenhet av matchsituationer och hur man löser dom, samt testa sina egna små “tricks” i matcher som det inte står lika mycket på spel i som en allsvensk drabbning. Därför känns det mycket bra att den sportsliga ledningen i klubben säger att man ämnar vara med i U21-reservlagsserien igen nästa år!
Ang. tränarfrågan tycker jag resonemanget med Åge & Svarre i 2 år i väntan på Roar inte rimmar alls med HIF:s tänk på kontinuitet. Var inne på ett helt annat namn än de som nämnts här och på andra forum i och med Rolands krönika om Anders Linderoth men inte heller han är purung iför sig men känns mer tänkbar som en långsiktig lösning än Åge – vi vet ju alla att Åge lämnade HIF tämligen omgående, likadant med Bröndby osv. så inte säker på han skulle stanna kontraktstiden ut och då faller igen hela grejen med långsiktighet…
Problemet är att de namn som nämnts annars (Roar, Henrik, Gehardsson) antingen är mitt uppe i succé på annat håll eller är på väg utomlands (mest troligt med Henrik), så därför är en Åge/Svarrelösning den mest troliga – apropå fira Whalen mot IFK är det väl inte oss du behöver fråga utan snarare HIF:s ledning och IFK-fansen? Självklart att Erik ska hyllas nu snarare än typ hemmapremiären 2013…
Fredrik: Fast min uppfattning är att en tränare inte ska stanna mer än tre år. Det är klart att om det fungerar är det väl bra att fortsätta men oavsett vilket kommer man till en punkt där bytet är av vikt. Åge lämnade snabbt förra gången men han var bara kontrakterad den tiden ut. Det kan hända vilken tränare som helst. Gällande kontinuitet är väl dessutom ytterligare två år bättre än bara, som det är nu, ett halvår.
Anders Linderoth har varit rätt under många år, inte minst med tanke på att han varit väldigt lyckosam med att ta fram unga spelare (ffa under sin tid i Elfsborg).
Gällande U21 så är detta helt korrekt. I år valde man att satsa på U19 och U17 i stället för U21 vilket visat sig vara närmast en katastrof. Inte minst under hösten.
Fredrik: Avsaknaden av ett B-lag gör det verkligen svårare för våra talanger. Förutom ditt så finns det ett argument till.
Våra talanger har i år har inte fått någon speltid i tävlingsmatcher överhuvudtaget (0 minuter totalt!). Alla inhopp som så att säga blivit över har använts till att hålla/få igång de etablerade bänkade spelarna som ju annars inte skulle få någon speltid alls i avsaknad av U21. I fjol fick ju i alla fall killar som Eiswoldh och Åberg göra inhopp och i Eiswoldhs fall såg det ju efter hand bättre och bättre ut tills han återigen blev skadad.
Killarna har ju i nuläget ingen som helst möjlighet att visa upp sig i seniorfotboll hur bra de än är på träning eller i P19.
Kan köpa Swarre/Åge ett tag till, men ser gärna en “assisterande” som kan balansera det defensiva tänket.
Absolut ingen Henke i någon tränarroll…
Strasbourg: Att inte ha ett U21-lag har verkligen varit en smärre katastrof i år. Anledningen ska ha varit att man inte ville störa U17- och U19-verksamheterna. Tanken var ju att ordna träningsmatcher för att hålla igång spelare som sitter mycket på bänken men det har inte funkat. Framför allt inte i höst då det är så tätt mellan matcherna. Ett gigantiskt feltänk.
Jag gillar Åge Hareide, men jag tror inte det är en tränare styrelsen vill ha. När P-O och indirekt Conny fick sparken så pratade styrelseordföranden om att de ville ha en tränare som inte är resultatfixerad, och de ville ha honom på lång tid. Det talades till och med om någon form av tillsvidareanställning!
Nej, jag tror inte Åge blir kvar. Och jag tror också att Bedoya och Djurdjic försvinner. Men kanske HIF har råd att skriva kontrakt med Peter Larsson. Wahlstedt slutar, Sundin har slutat, tveksamt om Daniel Andersson, Edman och Alvaro blir kvar också.
En anledning jag hört om är att man tyckte kvalitén på U21-serien var alldeles för ojämn, och därför skulle lösa det med mer kvalitattiva träningsmatcher men dom har man fått titta lång efter…
Bytet av tränare i sig är ju inte av betydelse utan snarare vad det kan leda fram till med en spelartrupp när en ny röst komer in, med nya tankar & sätt att sköta träning, spelarutveckling samt matchcoachande m.m.
I HIF:s fall med Åge tror jag inte man väntade sig mycket nytt och inte heller lätt för Åge att visa det då matchandet varit intensivt, och egentligen först om han får en hel försäsong på sig man kan se om det finns något nytt över hans tränargärning…
Är det bara jag som saknar Connys spel på plan. Det han har gjort med HIF under två år är något jag inte sett så länge jag följt HIF. Istället för ett charmigt lahg som spelar som bäst mot andra topplag och sedan gör bort sig mot nedflyttningskanidaterna, förbandlade han HIF till något ruskigt stabilt.
Så långt spelet på plan, utanför har det väl framkommit att spelarna velat ha ett annat ledarskap. Min gissning är att när inte de första matcherna i år gick vår väg räckte inte Connys ledarksap till för att hålla spelarna till planen och så fick vi en vår som ledde till poängtapp och tränarbyte.
Det är möjligt att Åge har ett ledarskap som uppskattas mer av spelarna, men på plan ser jag verkligen inte någon förbättring i spelet, snarare oroande återfall i ett HIF som pendlar mellan en låg lägstanivå och en hög högstanivå, och ofta under samma match. Så vinner man inga serier, även om man bjuder på minnesvärda perioder.
Jag VILL INTE ha en återgång till det “gamla” HIF. Därför är jag mycket tveksam till att låta Åge fortsätta. Stefan har inte haft lika stort inflytande på spelet, hans roll är väl att coacha individuella spelare, det känns mer öppet om det blir förlängning eller ej.
Jag känner inte till Roar särskilt väl, men han har presterat god resultat med knappa resurser. Både ÄFF och Öster har varit hyfsat otippade topplag. Dessutom sägs det att han är bra på att bygga ett lag. Resultatet (har som sagt inte följt dessa lag annat än rubrikvis) kan man ana är hyfsat stabila lag nära sin potential. Det tilltalar mig och jag är försiktigt positiv utifrån det jag hört och läst.