Det var ett nyförvärv för IFK Göteborg som sannerligen drog ut på tiden. Redan för en månad sedan var “allt klart”, och det var endast bitar av kontraktet skilda meningar om. Men May Mahlangu var redan då en IFK Göteborg-spelare och förlorad för HIF.
Vi kan ju börja att konstatera att May Mahlangu verkligen gjort allt för HIF, så länge han var knuten till kontrakt. Och för det, tackar vi honom…
Foto: Bjarki Tordarson
Idag presenterades Mahlangu som nyförvärv och en i raden femtielva mittfältare som klubben har kontrakterade. May själv säger att han främst är i Göteborg för att vinna titlar. Men frågan är om han hinner vinna några titlar, då jag är ytterst tveksam om att han är kvar i november? Men han säger också att han är “really happy to be here in Hel…Gothenburg” – Så frågan är om May verkligen har så mycket koll på i vilken klubb han spelar i just nu, då han verkar mer inriktad på att lämna så fort som möjligt.
Jag är uppriktigt glad just nu, och det utan att vara bitter för att May valde bort HIF, för det innebär att både klubb och fans nu kan inrikta sig på det som är det viktigaste – Att se till att de spelare vi har idag, kommer producera och leva upp till de förväntningar som skapas.
Att HIF skulle hosta upp 2, 3 miljoner på en skadad spelare, är bortom all rimlighet och förnuft. Dels med tanke på det ekonomiska läget, men även för att det i dagsläget finns flertalet spelare som är bättre än en oviss och halvskadad Mahlangu.
I en intervju för fotbollskanalen.se säger May på frågan om hur det kommer gå för IFK Göteborg i år;
“– Vi vill vinna saker, vi vill göra fansen glada. Jag tror att jag har valt rätt klubb för att glädja fansen.”
Och jag kan ju förstå om fansen för IFK tycker det är bättre att ha honom i laget, än i motståndarlaget. Med tanke på hans historik i HIF mot just IFK Göteborg.
Men med det sagt, så lämnar vi nu allt jidder om May Mahlangu och ser framåt. Framåt mot en annalkande vår och spänning i svenska cupen!
Och snart sätter även allsvenskan igång…
HIF borde absolut plockat fram vad som krävdes för att återfå May. Allsvenskans bäste mittfältare alla kategorier. Det är fotbollsmässigt haveri att sitta nöjda om nu May hade gått att värva.
Även om man gärna hade sett May i rödblått så hade det kostat mer än det smakat: så tydlig som May (eller hans agent) varit på hur kort kontraktet (men samtidigt lönande för May) ska vara, har jag aldrig upplevt tidigare. Därmed som Fredrik Ymer är inne på är frågan om hur länge man för det första fått glädje av May, för det andra om han är i närheten av den form (eller hinner bli) på den korta tiden det handlat om, och vilka håll det skapat både i kassakistan samt för den gruppdynamik Roar skapat.
Så därmed bra att “Maygate” är avslutat och inget att ångra men inte säker på att May eller IFK kommer få full glädje ut av sitt knappt 1-åriga “äktenskap”, då varken IFK:s facit i Europa eller spelsätt passar en lirare som May på väg vidare ut i sin internationella proffskarriär.
Hade det när Mays kontrakt gått ut funnits insikt om att han hade haft bäst förutsättningar för en återkomst via en trygg miljö (HIF), kanske det kunde lönat sig med en förlängning. Men klart är att May & agenten ville “pressa fram mer” ur hans framtid och sen när HIF inte skötte sina kort helt rätt med en annan “Gate” (Rachid) tror jag de sista broarna var brända vad gällde May & en förlängning…
Man hade fått glädje av May en säsong till och hans kapacitet finns ingen anledning att tvivla över. Istället kommer han med största säkerhet bli en avgörande spelare för IFK. Att inte lida av detta tapp är att blunda för verkligheten. HIF har i vilket fall som helst skjutit sig själva i foten när det gäller May.
Skjutit JA – lida INTE absolut säkert, då IFK mer spelar över än via mitten, och en trasig hälsena är inte alltid det lättaste att återhämta sig från: så May kan få det tufft och skulle det sen gå bra, lär han inte stanna länge då han tydligen velat haft ett kortare kontrakt än vad det blev…