Efter ett platt fall i premiären blev andra drabbningen mot Elfsborg en tidig måstematch. En match där spelarna kunde riva en vacker dröm eller fortsätta hoppas. De tre poäng som isländske vulkanen Finnbogason fixade åt laget kommer betyda så mycket mer än sifforna i tabellen.
Drygt 13000 påskfirande åskådare fick likt förra året bevittna en hemmapremiär mot elva gula kycklingar från Borås. Tuppfighterna avlöste varandra på mittfältet, men den största påsksmällen stod en nykläckt isländsk anfallare för. Några veckor före premiären, när ropen om anfallskris var som högst, damp han ner från ingenstans. Utan förväntningar men med en förhoppning om frälsning. Idag fick vi bekräftelsen. Alfred Finnbogason gjorde precis som Gerndt och Sörum: nätade i den allsvenska hemmapremiären. Efter en kvart visade han prov på kraft med sitt hårda skott i bortre nätmaskorna, i andra halvlek på precision med sin avgörande nick. Även om Lagerbäcks liknelse med Henrik Larsson än så länge är något överdriven bådar dagens spel gott inför resten av islänningens sejour i den rödblåa tröjan.
Under träningarna mellan premiären och dagens match ska tränarstaben, enligt uppgift, ha kallat till möte för att diskutera vad som gick fel mot Peking. Budskapet var klart och tydligt: tillbaka till grunderna. Tempofattigt sidledsspel skulle bytas ut mot det snabba och raka spel som fungerade så bra i fjol. Det gav utdelning, matchens första mål kom efter en rak genomskärare från Gashi och teknisk biljans av Finnbogason. Även om det fortfarande saknas en del skärpa i passningsspelet var det klart bättre än i premiären. Ett steg i rätt riktning, även om det var litet. Och på tal om påskreferenserna i förra stycket: Elfsborgs kvittering kom efter en stunds hönsgård i HIFs försvar. Även om Sadiku och Atta uppträder säkert och lugnt finns en del kvar att slipa på när det gäller backlinjens kommunikation.
1-1 i halvtid gav en jämn och oviss andra halvlek där båda lagen kunde gjort flera mål om det inte vore för HIFs ineffektivitet och Pär Hanssons storspel. Matchavgörande blev dock Conny Karlssons två första byten där Thomas Sörum och Rachid Bouaouzan byttes ut mot Mattias Lindström och Erik Sundin. Det som HIF saknar i anfallsparet Finnbogason/Sörum är djupledsspelet då båda spelarna fungerar bäst som targetplayer. Sundin rev upp Elfsborgs försvar gång på gång med intensiv press och djupledsslöpningar. Under sina 20 minuter hann stockholmaren få ett mål något tveksamt bortdömd för offside och bli bestulen av domare Johannesson på ett friläge på övertid. Lindström bidrog med ackuratess och jävlar anamma i en ovanligt tuff tillställning. Dessutom stod han för inlägget till det avgörande målet. Borde Sundin och Lindström starta i nästa match eller fungerar de extra bra i sina roller som inhoppare? Där har tränare Karlsson några angenäma problem.
Påskdagskvällen kunde blivit kall och ångestladdad, fylld med obesvarade frågor inför framtiden och nollor i tabellen. Istället värms vi av en blytung vinst, skymten av det spel som gav HIF trippeln i fjol och känslan av något som är så mycket mer betydelsefullt än siffrorna i tabellen.
Matchens lirare: Pär Hansson. Blandar säkra utrusningar med kvicka reflexräddningar. Matchavgörande, som så många gånger förr.
Matchens citat: ”Han kan ju lika bra sätta på sig en gul tröja”. Hemmapubliken var inte nöjd med domaren, något som min stolsgranne satte fingret på.
Matchens offer: Nordmark fick sig ett par rejäla smällar av sina förra lagkamrater. Förmodligen ingen slump.
Pär Hanssons spel var fantastiskt. Han har kvaliteter som övergår Andreas Isaksson! Finnbogason, Chrisse, Gashi och Atta var suveräna! Sörum inte alls och Nordmark återigen medioker. Till nästa match vill jag se Lindström och Sundin från start. Mittbacksparet behöver fler matcher för att bli stabila som par men Atta är suverän och Loret inte alls oäven. Kul att se Chrisse i högform, hans inställning är guld värd och när May trampar igång så händer det alltid något. Ser genast mycket mer hoppfullt ut!
Som vanligt student Gadd. En klockren analys av detta tidiga toppmöte. Men det är lite för tidigt att börja spekulera. Kolla Malmös resultat och Göteborgs inledning. Men vi hoppas ju på att di röe bygger för CL i höst.
Angenäma problem är trevliga problem så att så länge det är sådana så bara fina fisken – klockrent med Sörum & Alfreds liknande roller på plan så hoppas Conny inser det och börjar variera lite mer i anfallsbesättningen så Sudden får lira från start i vissa matcher och andra där det behövs 2 mer fyrtorn kan man köra Alfred ihop med Sörum/Santos…