Tålamod är en dygd. Och tålamod var det jag efterlyste redan innan säsongen. Vi som har haft tålamod har fått utdelning, eller hur Christoffer och Erik?
Upp på planen elva man… Ja, det var elva HIF’are som stegade in på Kopparvallen med en lugn och trygg approach. Kanske lite väl försiktiga i början, men där har vi återigen det där med tålamod.
Under de första 30 minuterna hände absolut inget framåt för HIF’s del. Åtvidaberg däremot, ett lag som ligger i lika djup avgrundssvacka som de regerande mästarna, hade ett skott på mål med en utdelning som bara lag i sådan svacka får, nämligen klockrent i stolpen. Hade ÅFF gjort mål där, hade kanske matchbilden sett annorlunda ut, men bara kanske.
För det är ordet tålamod som är HIF’s slagord å 2010. Från (ingenstans) kommer en förluppen boll till Christoffer som sitter som en smäck bakom ÅFF’s målvakt. Uppenbarligen har HIF tränat mer än bara försvarsspel under vintern, skottträningen har legat högt på priolistan också?
Efter HIF’s ledningsmål var det bara en transportsträcka fram till den femte segern i år var ett faktum. Christoffer, upplyft av självförtroende och tålamod, dundrade även in tvåan. Men den som verkligen behövde utdelning mest, Erik Sundin, fick äran att göra dagens tredje mål.
Bara ett par minuter innan Erik gjorde mål, satt jag nästan och bannade Conny för att han inte kunde byta in Porcellis. (Tålamod Fredrik, tålamod…)
På tal om byte. Varför byta ut Christoffer mot Mahlangu? Jag hoppas få klarhet i detta under morgondagen…
***
Dagens match, en match som många har haft ångest inför, slutade precis som en match ska göra, då de bägge kompatanterna befinner sig på helt motsatt sida av tabellen. Jag var faktiskt aldrig orolig, varken innan eller under matchen. HIF har en grymt hög lägsta nivå i år. För dagens match var, handen på hjärtat, inte någon höjdare alls.
Sex omgångar avverkade och HIF har nästan fått maximal utdelning än så länge. Nio mål gjorda framåt och bara ett insläppt bakåt. Tryggt, stabilt och tålmodigt. Fan (ursäkta den dåliga franskan…), jag är så jädra (…nu igen) nöjd!
***
På tisdag väntas årets, och då menar jag banne mig årets match! Fotbollssverige har krympts ihop och koncentrerats ner till södern och till Skåne i synnerhet.
Dessvärre kan jag inte se matchen på tisdag live (och ni kan tro att det grämer mig), men ni som har minsta praktiska möjlighet, se till att gå upp till Olympia och stötta fram vårt HIF till obestridbar serieledning, en serieledning som kan bli med fem poängs marginal! Man ur huse, Helsingborgare!
När övriga Sverige inte märkt att Allsvenskan har påbörjats, vankas det hetaste Skånederbyt sedan 1993. Oerhört synd att övriga landet inte får ta del av detta, då de istället masspropageras med utländska ligor och hockey.
Jag tror att han bytte Chrisse för att låta han skulle gå av planen och fortfarande vara lite hungrig och besviken. Kan han åka hem och ha en känsla av att han just nu är jävligt bra – och dessutom hade haft lite till att ge – så är det perfekt inför derbyt. Jag tror psykologi är svaret och jag tror att Conny har gjort rätt.
Nähä. Sjukdom var anledingen. Dåså.