Matchen är slut. Säsongen är slut. Det är bara slut kvar…
Och nu inleder vi den fem månader långa svenska fotbollsvinterdvalan.
AIK 2 – 1 Helsingborgs IF
Domare: Jonas Eriksson
Det fanns en del som inför den sista matchen var mer positiva än andra och var övertygade om att HIF skulle avsluta säsongen på ett värdigt och positivt sätt. Tyvärr blev det precis tvärtom, trots att resultatet 1-2 inte på något vis ger något tecken på att AIK var överlägsna HIF: Men så var det. HIF var inte ens på plats…
När AIK:s 1-0 mål föll bakom det passiva HIF-försvaret, var jag övertygad om att det bara var en fortsättning på den härdsmälta vi skådat sedan början av augusti. Ett virrigt försvar framför en osäker målvakt. Det kan bara resultera i ett baklängesmål.
När AIK:s 2-0 mål föll, var jag på vippen att skriva ett öppet brev till förbundskapten Hamrén och på mina bara knä be om ursäkt för allt jag kallat honom för, allt ifrågasättande om hans roll som förbundskapten jag spytt galla över då jag krävt att Pär Hansson skulle bli uttagen i landslaget.
AIK:s andra mål var ett vackert mål, absolut. Och även om jag inte utger mig för att vara någon slags målvaktsexpert, är jag tämligen säker på att det målet på inget vis var så otagbart som tv-bilden fick det till att se ut – Förlåt – När jag ser reprisen reviderar jag detta till att tv-bilden fick det att se lika billigt ut ett reklamblad från Ö o B.
***
Vi var rätt många som såg matchen från tv-soffan idag. En del tappra supportrar hade trots allt åkt upp till Solna för att se sista matchen live. Väldigt nobelt, men snarare ett uppslag till tv-programmet “Lyxfällan” på tv3. För det var verkligen bortkastade pengar… Jag lider mer er som åkte upp, samtidigt som jag beundrar ert engagemang. Hatten av!
***
Egentligen finns inte mycket mer att reflektera över så här i den sista reflektionen från tv-soffan på Allt Om HIF under dess fem år långa levnad. Jag skulle vilja avsluta den med tre meningar;
* Matchen var kass.
* Inställningen var kass.
* Säsongen blev kass.
***
Och på tal om säsongen. Undertecknad kommer att göra en lite mer uttömmande analys framöver. För att få ett closure på säsongen. Det behövs…
På t-banan: ett BA-gäng som upptäcker mitt klubbmärke på jackan och lovar att de kan ta en förlust bara inte Göteborg får en Europaplats…
Ingen fara, svarar jag. Så uppgivet har det blivit.
Av olika skäl har jag bevittnat de 2 senaste bortamatcherna live – och de har varit nån sorts icke-upplevelser. Kan inte minnas att jag sett HIF så impotent och intetsägande på mycket länge. De fanns ändå en hel del att spela om – t o m idag.
Nåt är sjukt fel nånstans och inte vet jag; sitter för långt bort och har inte riktigt puls och insyn – men det krävs nog stora personella ommöbleringar.
Kanske är JJ och Myllenberg slutkörda?
Känner mycket för Roar, men ibland är gränsen mellan mys och mes ganska luddig. KG Björklund? Kände stor skepsis när han var del av paketet. Tror han måste bort.
Krafth, Uronen, Accam. Kahlili? Kvar.
Pär. PL – vad har hänt här? Vet ändå deras potential.
Men den där tryggheten dessa två utstrålade – helt väck.
Santos, Gashi, Lindström har gjort sina bästa matcher.
Bara att inse det.
Smararsson och Hanstveit – trevliga guttar som i rätt sammanhang är nyttiga, men de är nordiska fotbollslegionärer som inte bryr sig särskilt.
Nordmark och Simovic bör avyttras till högstbjudande.
Mahlangu kommer inte tillbaka. Glöm honom.
Det kan ta lång tid att göra nytt – men också gå fort med rätt tajming och några lagom portioner tur.
De två närmaste säsongerna avgör om HIF ska utmana FCK, MFF m fl eller Häcken och Åtvidaberg.
Vi har självbilder att hantera.
De brukar bli fiasko när man inte ser sig i spegeln.
Korrektion: 4 månader är det bara, för i mars drar Cupspelet igång och det funkade bra som en uppvärmare inför denna säsong som varit. Så bara hoppas på Cupen igen och att HIF går hela vägen denna gången, för hemmaförlusten mot IFK sved lika starkt som KFF senast: årets två tyngsta matcher, även om det genrellt sett varit svårt att se ljusglimtar efter sommarpausen…
Hela föreningen har ett jobb att få ihop gruppen för klart är att något i spelartruppens sammansättning har gjort att något slags ondsint virus spritt sig, så hela det lagtänket som fanns i våras varit helt bortblåst – om det nu är ledningen som t.ex. Paul/J.J. eller Roar & KGB, eller bara vissa spelare som tänker mer på sig själva än klubbens bästa (som Imad varit inne på) återstår att se…