Detta är intervjuserie med, och om, supportrar. Jag vill med denna idé, att göra en intervjuserie om och med HIFare i alla åldrar, lyfta fram det som enligt mig är det viktigaste som den svenska fotbollen har – sina supportrar!
Först och främst, kan du berätta lite om dig själv?
Jag föddes i Helsingborg 1947 och bodde i stan i princip till 1991, med undantag för några år i Ängelholm. Sedan flyttade jag först till Filipstad och därefter 1993 till Enköping. Redan under skoltiden började jag skriva i tidningen Nyheterna och direkt efter skolan började jag som journalist på NST, som numera är sammanslagen med HD. Under en ganska kort period på 1970-talet var jag faktiskt sportchef på NST. För några år sedan var jag en hyfsat flitig skribent på Allt om HIF. Och ett år fick jag hedersuppdraget att vara med i HIF.s marknadsföring. Jag blev känd som ”Teliapappan” för hela svenska folket i samband med att jag medverkade i Telias reklamfilmer 2004-2009.
Varför började du följa HIF?
Därför att jag, som knatte fick följa med min far på Olympia. Jag växte alltså upp med klubben.
Vad skulle du säga att du är för typ av supporter?
En ”gammaldags” som tycker att det är lika naturligt att älska sitt eget lag som att respektera motståndarna. Jag älskar när vi spöar skiten ur kusinerna i söder, men vägrar att hata dem. Det är mycket roligare att lägga kraft på kärlek än på hat. Jag är medlem både i klubben och i Kärnan. Dessutom i Helsingborgs äldre.
Vad är supporterskap för dig?
Det är givetvis att stötta sitt lag i med- och motgång. Att heja fram sitt lag och att inte sabotera för klubben och laget. Eftersom jag bor 57 mil från Olympia kan jag inte se så många hemmamatcher. Det blir kanske ett par om årdet. Däremot försöker jag se en del inom köravstånd från Enköping. Sedan har jag ett abonnemang hos Cmore så jag kan följa laget på TV.
När du går på Olympia, från vilken sektion ser du matchen? Går du med någon speciell person eller personer eller varierar det?
Jag har ingen favoritsektion men vill absolut sitta. Eftersom jag har två vuxna söner i Helsingborg brukar jag ta med dem. Vid ett par tillfällen har jag även lyckats locka med min hustru Ana och vår 15-åriga dotter Alexandra. Det skedde t ex i samband med ”Granens återkomst” i höstas.
Vilket är ditt bästa HIF-minne?
Där har jag väldigt svårt att välja. Det väger mellan återkomsten till allsvenskan 1992 och guldet 2011, Av en ren slump var jag på plats på Ullevi när vi säkrade det senaste guldet och jag hann precis med tåget hem till Enköping efter matchen. Men jag var i ett lyckorus hela hemresan.
Vilket är ditt sämsta HIF-minne?
Usch, det vill jag egentligen inte bli påmind om, men jag var på plats när HIF förlorade med 1-10 hemma mot MFF. Det var nästan värre än när vi åkte ur allsvenskan. Det är tyvärr som ett ruttet ”Kinder-Egg” med tre usla icke-önskningar.
Vilken är din favoritspelare i HIF? Både historiskt och i dagens trupp?
Har även här svårt att välja. Historiskt måste jag nog ändå säga Kalle Svensson, som jag hade nöjet att intervjua vid något tillfälle. Sedan gillade jag faktiskt Mattias Lindström skarpt, men det finns många. I dagens trupp håller jag Pär Hansson och Andreas Granqvist lite extra.
Skribent som han är så har Roland även valt att börja blogga. Det skrivs om allt mellan himmel och jord men självklart även en del HIF-relaterade texter. En länk till bloggen hittar ni här
AOH drivs, sedan 2009, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du alltid swisha en slant till 0703890866. Tack!
Lämna ett svar