IFK Göteborg – Helsingborgs IF
6-2(4-1)
Publik:
Gamla Ullevi, Göteborg
Det var omstart i Allsvenskan. Helsingborg reste till Göteborg för en mycket svår bortamatch. Med Uronen, Khalili och Accam borta på grund av skador, och i Khalilis fall sjukdom, tvingades Roar till stora förändringar i startelvan. På andra sidan stod också en gammal bekant i May Mahlangu.
Och det blev full fart från början från Göteborg som gjorde lite vad de ville med HIF under första halvlek även om det var Helsingborg som tog ledningen genom Mattias Lindström som tog emot ett långt inkast från Emil Krafth innan han vände bort sin försvarare innan han slog in 0-1 i trettonde minuten. Men lyckan var kort. Redan två minuter efter så snurrade Sam Larsson med Peter Larsson innan han serverade Vibe som slog in 1-1. Och sen rann det på. 2-1 i 22: a minuten, 3-1 i den 28:e och 4-1 kom i den 33:e minuten.
Göteborgs tre första mål följde ett givet mönster. Fram på HIFs högerkant, passning snett inåt bakåt och skott i mål. Det fjärde kom på vänsterkanten när Salomonsson slog bollen förbi Gustav Jarl och hann ifatt bollen inna Calle Johansson han få undan den och kunde sen skjuta upp den i nättaket bakom Pär Hansson.
HIF verkade vara kvar på sommarledighet fortfarande och även om Peter Larsson försökte mana på dem och Gashi verkade vara precis lika arg som vanligt så var HIF helt enkelt inte på Gamla Ullevi i första halvlek.
Foto: Bjarki Tordarson
I inledningen av andra halvlek såg det ut som att HIF höll ihop laget och stod upp bättre. Men det kunde ju också bero på att man låg under med 4-1 och Göteborg inte såg ut att gå så hårt framåt. Det dröjde till den 58:e minuten innan Pär Hansson fick vittja nätet igen. Då på en hörna dök Robin Söder upp i straffområdet och nickade in 5-1 från nära håll.
Roar väntade till det var timmen spelat innan han gjorde något byte, då tog han ut Simovic, som idag hade sitt första avslut på mål för säsongen, och satte in Anton Kinnander. Åtta minuter senare bytta han ut Lindström till förmån för Ema Boateng.
Knappa tio minuter senare fick Elias Andersson en smäll och tvingades utgå och Roar valde att sätta in Nordmark som bara hann vara på plan i ett par minut innan han slog in 5-2 på en retur efter en frispark från Smárason. Ett inhopp i år och mål direkt.
Men det hjälpte inte med tre pigga inhoppare. Slaget var förlorat och även om Göteborg inte gick på för fullt så fick HIF inrikta sig på försvar. I den 93:e minuten drog Calle Johansson ner en Göteborgare i straffområdet och Stefan Johannesson rådslog med sin assisterande och pekade till slut på straffpunkten. Då klev han fram, May Mahlangu och slog distinkt in slutresultatet 6-2.
Mål: Lindström, Nordmark
Startelva: Hansson – Krafth, Larsson, Johansson, Jarl – Gashi, Achinioti Jönsson – Lindström (68), Smarason, E. Andersson (74) – Simovic (60)
Avbytare: Santos, Boateng (68), Linde, Nordmark (74), Kinnander (60), Björkman, Svensson
Okej att IFK är bra, var bra och vann rättvist men 2-6!? Det är skamligt dåligt. 4 mål på kort tid då HIF tagit ledningen. Vad har man sysslat med under sommaruppehållet? Mer än att sälja spelare och sparka Myllenberg? Eller är det just det? Oron som HIF:s ständiga förvaltande av klubbens resurser leder till? För några år sen fungerade allt innan herrar Jansson och Myllenberg åstadkomma det genialiska draget att sparka P-O. Sen har det säkert gått utför. Roar var ett spännande grepp men han har fan inte fått en enkel resa med all spelaromsättning och hans egna meriter var ju inte heller så starka på högsta nivån så HIF har på olika sätt försatt sig en svår knipa, ekonomiskt, sportsligt och vad gäller klubbens identitet. Jag vet inte för vilken gång i ordningen man önskar lugn och ro i HIF?