Spelarna vi har mött än så länge – HIF går en ljus framtid till mötes

Det är en hel rad med spelare som vi på Allt om HIF har haft nöjet att träffa. Många av dem har ni kanske hört talas om i samband med lands- och skånelagsuttagningar på hemsidan – andra har ni kanske inte hört något om alls. Vad vi har tagit med oss är minnen och avtryck som de här spelarna gjort och lite av det vill vi nu dela med oss av till er.

Den första gången vi skulle träffa ungdomar så var de samtliga oerhört nervösa, i korridoren på Olympia möttes vi först av en glad Nisse Larsson som bjöd in på kaffe.

Det skulle komma till att bli det första av många möten med en av de trevligaste människor vi har mött, kaffet kommer alltid på tal – ”det är ett måste” som Nisse hade sagt. Ungdomarna som vi den dagen skulle intervjua var Måns Ekvall, Gustav Jarl och Calle Johansson.

***

Måns Ekvall är en stabil innermittfältare som har ett bra öga för passningsspel och ger alltid järnet på såväl träning som match. Han var en väldigt skärpt kille och hade ett stort stöd hemifrån. Hans pappa hade alltid varit ett stort stöd för honom och hade inte bara fått honom att börja med fotbollen utan även hjälpt honom få upp ögonen för Liverpool FC och Steven Gerrard. Det sista var något som gjorde vår fotograf glad.

Gustav Jarl tilldelades Skånebolls pris för årets ungdomsspelare 2012, hans position i U19, skånelaget och landslaget är högerback. Han har under försäsongen i år getts chansen att träna och spela med A-laget och vi tror starkt på att han kommer få möjlighet att visa mer av sina kunskaper framöver.

Calle Johansson var en skön individ med huvudet på skaft. Utifrån vad vi har sett av honom är han pålitlig och organiserad i sin roll som mittback. Vi tror att han kommer få en hel del speltid med U21 i år och där få chansen att visa upp att han är ett namn för framtiden.

***

Att vi på redaktionen själva var nyfikna på spelarna i ungdomsverksamheten var vi sen tidigare fullt medvetna om men de läsarsiffror som det skulle föra med sig slog alla tänkbara rekord. Det var därför än roligare att få fortsätta göra den här programserien och boka in fler dagar för intervjuer.

När vi gången efter kom till Olympia var det för att träffa delar av U17 truppen och då träffade vi Anton Kinnander, Yonathan Getachew och Niklas Jönsson.

***

Anton Kinnander återfinner vi i U19 kommande säsong efter att han blivit uppflyttad från U17 truppen. Han fick debutera på sin sjutton års dag för A-laget mot FC Köpenhamn under den gångna helgen. Han visade under förra säsongen att han är en målspruta av rang som pangade in trettio mål i pojkallsvenskan. Grabben har en enorm karaktär och är en social kille som har ambitioner med sin fotboll som med hans talang är fullt realistiska. Om han kan fortsätta utvecklas i den takt med sin utveckling han har haft sen han kom till klubben kan det bara bli bra.

Yonathan Getachew är en otroligt professionell spelare, vi har varit med om många intervjuer med A-lags spelare som inte har varit hälften så ”proffsig” som Yonathan. Han är en stor talang som kom från Husqvarna FF ifjol och har sedan dess hunnit uträtta bra saker i både HIF- och landslagströjan. Tidigare har han provtränat med Aston Villa och inför flytten till Helsingborgs i somras kopplades han ihop med ett flertal allsvenska klubbar men valde Olympia som den nya ”hemadressen”.

Niklas Jönsson erhöll frågan om vem han påminde om i spelstil från A-laget, han svarade lite blygsamt att han påminde om Ardian Gashi. Vi kunde inte låta bli att titta på varandra inom redaktionsgruppen för en stund, man tänkte ”ok, har han Gashi som en förebild så har han mycket att leva upp till”. När Bjarki (fotografen) senare gick ner på träningsanläggningen, för att titta på den interna träningsmatchen, såg han att spelarna undvek en-mot en med Niklas. Han fullständigt dominerade det defensiva mittfältet – då föll hakan till marken.

Han är verkligen ”sin generations Gashi”, samtidigt som han kastar sig in i dueller så spelar han bollen längs med marken och försöker på ett smart sätt spela sig ur alla situationer.

***

Responsen vi möttes av – inte bara från läsare – utan även av folket i klubben var helt fantastiskt. Man var fullt medvetna om att den egna bevakningen av ungdomarna hade kommit lite på kant – men var glada över att vi nu var högst delaktiga i att väcka intresse kring dem.

Ungdomarna själva hade en inbördes tävling om vem som skulle få bli intervjuade nästa gång och det märktes framförallt vid fotograferingen att de alla hade läst intervjuerna som deras lagkamrater varit med om tidigare.

”Ställ er…” längre än så kom aldrig Bjarki (fotografen) för då sa spelarna ”vi vet” och la armarna i kors och riktade ryggen mot sektion 37.

Det blev tid att boka in en ny tid för att träffa spelare och då hade U17 lagets Måns Herrmann precis kommit hem från ett provspel i Feyenoord vilket ledde till att intervjun blev passande. Hans lagkamrat Hampus Agerström passade vi också på att intervjua.

***

Måns Herrmann är ännu en spelare som visat framfötterna under säsongen 2012, han var då bland annat nere i Feyenoord även han och lyckades imponera med 4 av 6 mål i en träningsmatch. Han kör sitt eget race och låter fotbollen tala, vad andra säger berör inte honom. Måns har satt ribban högt och tänker inte bara bli en bra spelare i Sverige, Holland och England – han tänker bli bäst i världen. Hans attityd pekar på att han inte tänker låta något stoppa honom från att nå sitt mål.

Hampus Agerström var en framåt kille som tar sin fotboll på stort allvar, något alla spelare i klubben tycks ta, annars vore de förstås inte där de är i sin karriär. Han berättade att Arsenals Jack Wilshere hade betytt mycket för hans utveckling, något som var ett oväntat svar då de flesta har svarat att tränare eller föräldrar betytt mest. Men det fick oss att tänka till och verkligen förstå att det var en smart kille som tog lärdom av allt han såg av sin ”favoritidrottare”.

***

Det var i oktober, närmare bestämt den 25 och HIF tog emot Hannover på Olympia. På förhand hade man blivit varnad om att där skulle komma att bli väldigt många tyskar i Helsingborg och på Olympia, men mängden kunde man inte föreställa sig. Vi blev medvetna om det när vi intervjuade Arton Jashari, Elias Andersson och Vlad Madaras.

Då UEFA tar över hela arenan på matchdagar blev vi förpassade till Idrottens Hus för att göra intervjuerna, men då det byggdes om och gen repades inför uppträdande där blev det inte en bra lösning heller.

Till slut hamnade vi i vaktmästarnas fikarum och lyckades genomföra intervjuerna ändå, men när vi skulle gå ut hade vi helt glömt att insläppet till norra läktaren var där. Vi möttes av poliser som stod och bevakade insläppet av de tyska supportrarna, vi förklarade lugnt som det var och fick sedan eskort därifrån. Men minnet av antalet supportrar på samma plats – kommer man aldrig att glömma bort.

***

Arton Jashari är en anfallare som alltid arbetar stenhårt i kedjan, även om han under fjolåret även fick agera mittfältare så ger han ständigt 100 % och löper enormt mycket i djupled. Han räds inte för att utmana sin försvarare och ta sig till avslutslägen, väl där avslutar han i såväl udda som bra lägen och det resulterar i en del mål. Han har en vinnarskalle och avskyr att förlora.

Elias Andersson gjorde som bekant debut och mål mot AGF under träningslägret i Portugal, det var en frisparksvariant där han fick bollen och slog till med sin vänsterfot. Han är oerhört engagerad i sin roll som fotbollsspelare och förtjänade verkligen en plats med A-laget i Portugal. På landslagsnivå är han lagkapten för P96 landslaget och kommer att visa för publiken på Olympia hur ambitiös han är och vilken talang han har under det kommande året.

 

Vlad Madaras är en härlig kille som är väldigt mogen för sin ålder, han kom hit till Helsingborg från Rumänien för att hans bror spelade tennis och hans far gillade Sverige så mycket att de bestämde sig för att flytta hit. Innan HIF spelade han i Steaua Bukarest i Rumänien, hans främsta styrka är fysiken där han gillar de lite mer tuffa matcherna med många närkamper. Hans favoritlag är Celtic, vilket var komiskt då de hade slagit ut HIF ur Champions League bara två månader innan vi sågs.

***

Tiden flöt på och A-laget spelade i Europa League, ändå hade ungdomarna i HIF fler läsare än vad ”inför match” om seniorernas europaäventyr. Det var en bekräftelse för många, inte bara för oss utan framförallt för klubben om hur stort intresset verkligen är för ungdomarna.

Skadorna påverkade Åge Hareides manskap och en av ungdomarna som suttit mycket på bänken under året, Jesper Björkman, fick chansen från start mot Gais borta. Han lyckades med allt det man drömmer om som barn i sin debut, göra en bra match – och mål. Därför var det extra kul när vi kom att träffa han och hans lagkamrater Fredrik Widlund och Måns Lagmark bara dagar efter hans debut.

***

Jesper Björkman är den ständigt glade mannen som gav oss ett intryck av att vara oerhört snäll och omtänksam. Efter att han fått några lugnande ord av veteranen Wahlstedt och dåvarande lagkamraten Sörum, på bänken, gjorde han sin debut borta mot Gais med bravur. Han har vuxit in i rollen som mittback i takt med att skadorna på den positionen drabbat laget, efter debuten följde han upp det med att starta i sista hemmamatchen i allsvenskan, mot IFK Göteborg. I år har han fått förtroendet då man har flera mittbackar indisponibla, med lite mer aggressivitet samt att han vågar ta för sig så kommer han vara ett självklart kort i backlinjen.

Fredrik Widlund är den vindsnabbe ytterbacken som gör sitt tredje år i HIF tröjan. Han svävar fram på kanten med sin otroliga fart och arbetar alltid hårt för sitt lag. Som förebilder håller han Mahlangu och Uronen före de andra, av dem kan han se och lära och framförallt av ”May” då han kämpar och sliter i 90 minuter.

Måns Lagmark ställer sig i raden av målvaktstalanger i HIF som kan komma att fylla tomrummet efter Pär Hansson när dennes dag för europaäventyr väl kommer.

Han är lång och spänstig och kommer nog få visa sina målvaktskonster mellan stolparna i såväl U19 som U21 under året. Precis som Vlad Madaras håller Måns Celtic högt och skulle gärna vilja spela i klubben själv någon gång.

***

Säsongen gick mot sitt slut och spelarna närmade sig sin semester, ”talangfabriken” tänkte följa deras exempel och gå i vinteride, för att väckas framåt våren när säsongen drar igång igen. Nu är vi snart där och kan glädja er läsare med att bevakningen i år kommer vara helt fantastisk, vi kommer bevaka all fotboll från U17 till A laget varje vecka och ge er all den info ni behöver. Intervjuer med ungdomsspelare kommer fortsätta och vi lär följa deras utveckling i återkommande reportage här på sidan.

Som vi påtalat redan innan – HIF går en ljus framtid till mötes.