“- Förlåt, Vem Skriver du för?”
” – Allt Om HIF”
” – Jaha… Då Får jag tacka… Vilken bra sida ni har”
” – Tack så mycket”
Den långe pensionären klädd i blå täckväst vänder tillbaka till sin grupp av vänner.
” – Har ni läst dem… AlltomHIF?”
Vid den här tidpunkten har du kanske läst vår vädjan om att få in mer pengar. En sådan vädjan brukar ofta understryka att en grupp av människor nånstans hänger på ruinens brant och desperat försöker klamra sig fast. Men så är faktiskt inte fallet här. För även om AlltOmHIF nu behöver pengar för att överleva så står faktiskt inte summan i direkt paritet till kvalitén. Snarare är det så att när AlltOmHIF tidigare har behövt pengarna för att hålla sig över ytan, är planerna detta året betydligt högre än så. Vi vill behålla krönikorna. Vi vill behålla Matchrapporterna, träningsrapporterna och proffskollen. Detta tycker jag är viktigt, främst då HIF behöver innehåll som är skrivet av HIF:are för HIF:are. HIF är en Storklubb. HIF berör och skapar känslor. Tyvärr är det så att HIF-supportrar inte alltid får en förmåga att skriva vad de tycker och tänker om saker och ting. Det är farligt.
HIF-supportrar har en rättighet att få uttrycka sina åsikter om saker som rör klubben. För när kommunens politiker (Som vi häromsistens märkte till stor del inte alls är HIF:are) uttalar sig om klubben måste vi får vara där och recensera. När Kommunens(?) tidning säger att vi på läktarna är ett gäng hatande, våldsbrukande huliganer måste vi kunna ge en rättvis bild. AlltOmHIF ger dig, mig och alla en plattform att stå emot.
Du kanske just nu ser på HIF med dystra ögon. Det har du all rätt att göra. Men då har du aldrig sett Casper Widell trippa med sina lätta fötter i backlinjen, du har aldrig sett Emil Hellman utan skrupler hoppa in mot Alhaji Gero i en höjdduell och du har aldrig sett Ian Pettersson göra en enhandsräddning. För jag har sett allt det där på Olympiafältet. HIF kommer att komma igen och då vill jag vara där och det vill du också.
Nästa år händer något speciellt i HIF. HIF har ett damlag. I normala fall hade jag faktiskt inte brytt mig särskilt mycket. Jag har aldrig varit en stor vän av Damfotboll. Däremot händer något inom mig när detta sker i Helsingborgs IF namn. Det betyder mer. De spelar för mig, dig, för staden och för kulturen. Det hela sätts på sin spets när dessa är unga talanger som ska möta vuxna kvinnor. Redan nu har vi på AlltOmHIF planer på att bevaka denna nya satsning. För vi vill att ni ska vara bland de första som hör vilken eller vilka som är de nya lokala talangerna på damsidan. Dessutom tycker jag det är viktigt att damlaget inte blir ett PR-jippo. HIF ska vara bäst. Alltid. Överallt. Då behövs någon som är där. Som hyllar det som är bra och kritiserar det som är dåligt.
Sist men inte minst: AlltomHIF-Podden. Ja, vi vill tuta och köra. Men vi vill också göra det bra. Vi vill ha historiska återblickar. Bjuda in gamla spelare. För hur arg i Liegé var egentligen Pär Hansson? Och hur gick det egentligen till när HIF spelade i Royal League? Sen vill vi givetvis blanda det med det nuvarande. Matchen igår. Matchen nästa vecka. Och vad tycker egentligen Andreas Landgren om VAR?
Ja, vi behöver pengar för att överleva. Det är den bistra sanningen. Men samtidigt är planerna för AlltOmHIF nästa år långt ifrån små, snarare tvärtom.
“Hej Martin!
Mitt namn är Anthony Thörn.
Vid årsskiftet gick du ut med att du gärna såg att fler skribenter sökte sig till Allt om HIF. Då jag vid detta tillfället var mitt inne i mitt sista år på min Kandidatexamen, med en avhandling och flera uppsatser på händerna avböjde jag tillfället att kasta min hatt i ringen. Men eftersom jag i förra veckan skrev min sista rad på denna avhandling är jag nu helt redo att tillägna mig skribent-göra.
[…]
Jag har redan nu skrivit en krönika om Zlatan och hans effekt på allsvenskan som är i ett läge av ett grovt utkast, som jag bifogat nedan. Men som sagt, det är helt upp till dig om du vill att jag ska skriva Krönikor eller något helt annat.
Regards,
Anthony”
Idag är jag oerhört glad att jag skrev det där mejlet. För det här halvåret har varit bland det roligaste jag gjort, även om det jag ofta har skrivit om har varit bland det sorgligaste jag varit med om. Därför är det min tur att tacka den här gången. Först och främst vill jag tacka Martin, som gav mig chansen, gett mig råd och stått upp för mig. Jag vill tacka Midde som hanterar media uppe på Olympia. Jag vill tacka Olof Mellberg som alltid hälsade och frågade hur det var när vi sågs på stan. Jag vill tacka Thomas Gabrielsson och spelarna som alltid sa “Hej” när vi möttes vid grinden på Olympiafältet. Till sist vill jag tacka er läsare. De som gillade, retweetade och Kommenterade. De som gav beröm och tackade för trevlig läsning. Ni gjorde det alltid värt att skriva och bevaka.
För nu har stunden kommit för mig att likt pensonären på Olympiafältet med ett leende vända på klacken efter att ha visat upp min tacksamhetsskuld. Och om det här blir den sista månaden som jag skriver på AlltOmHIF är det så. Hur som helst kommer jag alltid att se tillbaka på hösten 2020 med ett leende.
Tack för allt!
Och har vi tur så ses vi på Olympiafältet nästa år…
Just nu pågår en swishkampanj för att ge oss rätt förutsättningar för att kunna kliva in i 2021 med full kraft! Vill du vara med och bidra så swisha gärna valfri summa till 0703890866
Tack!
Lämna ett svar