Thörn: Tankar efter dagens förlust. “Då ska han avgå”

HIF förlorade hemma mot GIF Sundsvall med 1-2. Det här tar jag med mig:

• The partnership that never was…

Det blev en förändring på topp då Rasmus Karjalainen tog Assad Al Hamlawis plats. Dock förändrade förändringen väldigt lite, då det fortsatt känns uddlöst och intetsägande. Väldigt sällan kom någon av de två loss och väldigt sällan fick någon av de två bollar att springa på. Som så många gånger förr sitter vi här efteråt och klagar på offensiven och visst har Rasmus och Anthony ett ansvar till dagens förlust men det är inte heller hela förklaringen. Det offensiva spelet var på tok för långsamt och omständligt som så många gånger förut under året. Man har vetat hela året att man kommer behöva lära sig att anfalla med etablerade anfall och ändå står vi här i Oktober utan att det fungerar. Det är inte godkänt.

• You alright, kiddo?

Kändes snöpligt att Victor Blixt fick utgå skadad då han är den typen av ytterback som vågar springa till kortlinjen och slå inlägg och som kan dra upp tempo, något som HIF saknade väldigt mycket av under matchen. Ravy Tsouka tog över högerbacks-rollen och stod för en helt okej insats även om han var lite väl försiktig och inte kommer i närheten av Blixts kvalité i inläggsläget. Hoppas på en snabb tillfriskning för Blixt.

• Alright, Kiddo!

Casper Widell kom in istället för just Victor Blixt och visade precis som vanligt att han har fog för en startplats. Fina fötter, bra på huvudet och läser spelet på ett begåvat sätt. Något smärre misstag stod han för men i slutändan står vi ändå här efter slutsignal och undrar varför han inte får spela regelbundet när man inom klubben slår på stora trumman om sin akademi och ungdomsverksamhet. Det rimmar helt enkelt inte.

• The diplomatic Initiative…

Känslan är fortsatt att HIF inte vill ha initiativet i matcherna. Idag tog man det till synes det aktiva beslutet att inte pressa högt på sin motståndare eller ta agendan i matchen utan istället såg det avslaget ut när Sundsvall fick ha bollen i backlinjen. Det hade varit uppfriskande med en spelidé som inte är pragmatisk eller anpassad efter motstånd, utan att man istället tar matchen dit man vill ha den med ett högt presspel. Något som dessutom har funkat tidigare under säsongen när man försökt med det.

• I’m all heart…

Benjamin Acquah hade inte världens bästa match men idag var han ändå en av få spelare som vågar göra det oväntade och tar initiativ. Känslan när Acquah får bollen är inte att han borde chansa mindre, utan snarare att han borde chansa mer med sin förmåga att utmana och göra sin gubbe. Konkurrensen är såklart benhård bland HIF:s kantspelare och i dagsläget är han bakom Adam Kaied och Wilhelm Loeper men Acquahs utvecklingskurva är spännande att följa.

• These Zebras, Man….

Jag har varit inne på det tidigare i poddar och krönikor men domarnivån i Svensk fotboll är undermålig. Det är såklart inte anledningen till att HIF förlorar idag men det behövs ändå sägas. Idag var det ojämnt under 90 minuter, enkla puttar gav frispark och fälleben gavs fri lejd. Allt går på känsla och knappast på kompetens. En minut tilläggstid? Give me a break…

• Flat… Like a pancake…

Det känns återigen som att det inte finns någon glöd i HIF. 18-åringen Blixt blir oprovocerat nerknuffad och spelare svarar med… Ingenting. Brandur Hendriksson tappar markering på 1-2 och står för en halvdan nick som leder fram till 1-0. Det här var säsongens viktigaste match och känslan är att det inte finns någon känsla av brännade energi som studsar från spelare till spelare. Kudos till Dennis Olsson dock som visade lite jävlar anamma på slutet. Synd att det var efter slutsignal dock.

• For whom the bell tolls….

Nu är det mörkt. En match mer spelad än just GIF Sundsvall som har sista uppflyttningsplatsen och som dessutom redan har 3 poängs försprång. Man ska förvänta sig mer både spelmässigt och poängmässigt och det faller tillbaka på ledarstaben. HIF har inte längre detta i egna händer och det har man bara sig själv att skylla för. Man har inte varit tillräckligt bra hittills. Oavsett hur mycket ledande profiler inom klubben gödslar tanken om långsiktighet och yadda, yadda, yadda så har målsättningen och kravbilden om avancemang varit självklar. Misslyckas Jörgen Lennartsson med det detta ska han avgå.

Stöd oss på Patreon så vi kan fortsätta vår bevakning av världens finaste förening!