U can´t touch this

Nitton våningar upp på Mandarin Oriental hotell i Singapore nås man av beskedet att Henrik Larsson lägger skorna på hyllan efter en fantastisk karriär. Ändå glider tankarna iväg till MC Hammer. Varför?

Det kan vara cabernet –sauvignonen i glaset som talar men förmodligen är det bara ett eko av hissmusiken på vägen upp. MC Hammers ”U cant touch this” för stråkar och blås.

1990 var året för MC Hammers stora, och enda, hit. Samtidigt lattjade Henrik Larsson boll i Högaborg och var fritidsledare på den lokala ”gården”. Men han uppvaktades av HIF och dess tränare Bosse Nilsson och efter en deal som innehöll en cykel så satsade han på fotbollen.

Detta året hade jag en oerhört bra källa till inside information rörande Henrik Larsson´s förehavande. Jag gjorde nämligen värnplikt i Hässleholm tillsammans med Henriks kompis ”Frippe” Björck och när tristessen tog ut sin rätt i göingemetropolen diskuterades allt möjligt och ”Frippe” lovordade sin kompis och sade att han skulle bli stor stjärna. Yeah right, hur många polare har inte hissat sina kompisar till skyarna?

Men ”Frippe” hade rätt, när han kom till HIF och parades ihop med Mats Magnusson så lossnade allt och vem glömmer kvällen på Knutpuntkten efter att det allsvenska avancemanget var säkrat?

Karriären tog sedan Henrik till Rotterdam och Feyenoord, Glasgow och Celtic, Barcelona och FC Barcelona samt till Manchester och United. Just den sista utlandssejouren i United säger egentligen allt om vinnarskallen Henke, trots 242 mål på 315 matcher i Celtic, guldskon som Europas bästa målgörare 2001, titlar i Holland, Skottland och Spanien samt Champions League vinst med Barcelona 2006 så var omdömet i fotbollens moderland att Henke var en medelmåtta som aldrig skulle klara sig i PL.

Det var många ögonbryn som höjdes när skotten Alex Ferguson värvade Henrik Larsson som en vårförstärkning till United år 2007. Även de mest rabiata fansen till United som svalt den engelska pressens mantra om att Henrik Larsson kanske duger i en lingonliga i Skottland men aldrig i Premier League var tveksamma.

Premiärmatchen i United var mot Aston Villa och Henke gjorde 1-0 för United och var deras klart bästa spelare. Han hade täppt till truten på de sista tvivlarna och var nu obestridlig ”King of Kings” på många platser i världen. Han blev till och med PL mästare det året trots att han spelat för få matcher för att egentligen få medalj. Men Manchester United bad förbundet att göra ett undantag och Henke fick en medalj. Det besväret gör man inte för en utfyllnadsspelare.

Att karriären gick mot slutet var ganska uppenbart de senaste åren, förföljd av skador och en klubb utan rätt resurser för att nå ett eftertraktat SM-guld så var VM i Sydafrika den sista moroten för Henke. Den drömmen krossades av Danmark förra helgen och dagens besked var inte direkt oväntat.

Vinet är slut, MC Hammer hörs inte längre i högtalarna. Det är över nu.

Tack för alla minnen Henke!

Tack för att du satt Helsingborg och HIF på fotbollsvärldskartan.

Tack för alla goda vänner jag fått runt världen på grund av dig.

Som MC Hammer så vist skaldade redan år 1990, U Can´t touch this, och Henrik Larssons meritlista kommer förmodligen aldrig att överträffas av en annan svensk fotbollsspelare.

Av: Stefan Christensen