Tiden springer iväg lika snabbt som slutminuterna i en VM-final. Det är nu hela 32 dagar sedan jag packade mina väskor och bosatte mig i Shanghai. Efter två veckors semester på Bali har jag och min reskamrat nu bosatt oss i vår egen lägenhet mitt i centrala Shanghai. Passande nog har vi en utomhusarena med en stor fotbollsplan som granne. Det känns lite som att bo vid Olympia i Helsingborg, bara de röda och blåa färgerna som saknas.
Trots att man befann sig i paradiset md 35 graders värme, klar blått vatten, god mat och trevligt folk så var det svårare att njuta av allt den 31 mars då det var allsvensk premiär och HIF tog emot Djurgården på Olympia.
Ett av mina senaste knep för att hänga med i svängarna kallas för ”Snapchat”. Det är en app där man kan helt kostnadsfritt kan skicka bilder och videos till sina vänner om vad man har för sig just för stunden. Men det finns en hake och det är att mottagaren enbart kan se meddelandet en gång och i ett x antal sekunder som sändaren själv bestämmer.
Just den 31 mars haglade det in bilder på Olympia och läktaren samt videos från inmarschen. Tack vare den så kunde jag under de få sekunderna få andas in den känslan som omfamnade Olympia. Att sedan få uppdatering efter uppdatering om hur HIF regerade och hur Lindström och Accam tog HIF till seger var bara helt fantastiskt. Det var precis vad jag behövde denna dag då jag dragit på mig en mindre depression tack varje sjukdom och vetskapen om att man snart skulle lämna solen och paradiset för kallare väder.
Förutom att man hade dragit på sig ett rejält magvirus så innebar också återkomsten till Shanghai den 2 april ytterligare problem som drog ner på humöret i form av begränsad internetåtkomst. Indonesien må ha ett antal underliga lagar men de har tack och lov inte tagit det så långt som Kina där man censurerar internet. Som pricken över i:et hade de även sett till att blockera min nyaste bästa vän, Snapchat. Tack och lov att vi har våra knep så att vi kan hänga med och hålla kontaken med alla nära och kära.
Efter vinsten mot Djurgården kände jag att våren såg ljus ut för HIF:s del. En stark start bådar alltid gott och jag bestämde mig därför för att sitta vaken halva natten för att följa kvartsfinalen i den Svenska Cupen där HIF mötte Göteborg. Redan från starten kände jag mig riktigt taggad och såg fram emot samma lyckliga uppdateringar som i den allsvenska premiären.
Men min lycka blev kortvarig då min newsfeed på Twitter ganska omgående fylldes av arga och besvikna uppdateringar om att Göteborg tagit greppet om matchen i form av ett snabbt ledningsmål. Trogen supporter som jag är satt jag trots det vaken och övervakade hela matchen men till inte någon större glädje. Det blev som välkänt en onödig förlust som innebar farväl till Svenska Cupen samt till chanserna att få spela i Europa. Det var en oerhört tung kväll och genom Facebook och Twitter kunde jag känna besvikelsen från Helsingborg ända till Shanghai.
Kvällen den 8 april var det återigen dags för match, denna gången mot Öster och för mig innebar det att domaren skulle blåsa igång matchen klockan 01 på natten. Det var inte planerat men av en ren händelse kom jag på mig själv med att vara vaken vid den tidpunkten så jag valde att övervaka början av den första halvleken. Datorn stängdes när jag fick en uppdatering om att Lindström gett HIF ledningen med 1-0.
Då anade jag inte den besvikelse som skulle omfamna mig när man väl öppnade den igen. Av ren vana klickar jag alltid in på Facebook först där jag denna morgon möttes av oräkneliga uppdateringar kring att HIF gav bort poängen i slutminuterna. Det var inte svårt att lista ut att det som förföljde oss hela förra säsongen hade inträffat igen och mycket riktigt så var det precis det som hade inträffat. Min inkorg på Snapchatt var dessutom helt tom eftersom att ingen gillar att leverera dåliga nyheter…
Har fått nog av dåliga nyheter nu! Det är dags att ladda om och att vara stabila från start så att motståndarlaget inte kommer längre än till mittlinjen i sina anfall. Om jag känner HIF rätt så är det ett revanschlystet lag som kommer att ta sig an Mjällby på Olympia på måndag. Eftersom att matchen startar väldigt sent för min del så får jag nöja mig med att bli väckt att notiserna om uppdateringar kring matchen.
Ungdom som jag är gillar jag inte att bli väckt i onödan så se nu till att det är goda nyheter som stör min skönhetssömn. Varför inte något i stil med att Robin Simovic gör sitt debutmål och kammar därmed hem tre säkra poäng till HIF? En sådan härlig väckning kan min väckarklocka aldrig bidra med.
Det var allt från andra sidan jorden för denna gången! Till nästa gång så hoppas jag att kunna bidra med lite bilder över hur vi inrett vår lägenhet i sann HIF-anda! Till dess – Heja HIF!
Lämna ett svar