Trots att PeO, i flertalet intervjuer, belyst vikten av avsluta säsongen på bästa sätt så verkar inte riktigt alla spelarna fått med sig den känslan, in på planen, i bortamötet med Värnamo. Vid en ev seger så hade seriesegern säkrats men då motivation alltid slår klass så var det kanske inte så konstigt att det blev laget, med kniven mot strupen, som gick segrande ur dagens möte. Värnamo tog all tre poängen efter att den förre HIFaren, Alex Anchinioti Jönsson avgjort i slutminuterna.
Efter att man imponerat stort i toppmötet med Falkenberg (seger 1-0) så känns det faktiskt som att bensinen tagit slut i HIF-lägret. Två oavgjorda, och en förlust, har gjort att HIF fått förlita sig på att de övriga lagen skall schabbla istället för att man skall säkra seriesegern själv. Jag kan ha full förståelse för att det inte är helt lätt att ta de fortsatta uppgifterna på allvar då avancemanget redan är klart. Men en serieseger är ändå en serieseger och med tanke på de pengar som kan trilla in på klubbens konto så hade man väl ändå hoppats på att ett lag som Värnamo inte skulle kunna stå i vägen för ett lag som, i det närmsta, redan har en Allsvensk startelva i truppen.
Matchen i sig var inte speciellt mycket att orda om. En hyfsat jämn första halvlek där båda lagen så tunga ut med slarvigt passningsspel och väldigt lite chanser. 0-0, efter första 45, var ett klart rättvist resultat och HIFs tempohöjning sista kvarten vittnade om att den kanske ändå skulle lösa sig i andra halvlek. Men oj så fel man kan ha…
Tempot blev om än lägre och istället var det Värnamo som skapade de mesta framåt dock utan att det egentligen blev speciellt farligt i HIFs straffområde. Matchen var på väg mot ett oavgjort resultat när Andri Bjarnson, otroligt nog nästan en meter i från händelsen, lyckades med konststycket att fälla en Värnamospelare. De 1412 åskådarna på läktaren uppfattade givetvis inte händelsen men det gjorde domaren som gav en frispark, en bit utanför straffområdet, till hemmalaget. På det efterföljande inlägget nådde Alex Anchinioti Jönsson högst och kunde nicka in segermålet till bottenlaget som, ur en sportslig synvinkel, behövde poängen betydligt mer än vad gästerna gjorde.
Trots dagens förlust så har ju HIF fortfarande avgörandet i egna händer och förhoppningen är att man skall lyckas plocka tre pinnar mot Varberg nästa lördag. Dock vet vi ju, efter dagens fadäs, att motivation oftast slår klass och med tanke på Varbergs utsatta tabellposition så kan det var en nog så tuff uppgift att försöka inkassera säsongens 18:e seger. Det blir kanske ändå att hålla tummarna för att Falkenberg går på pumpen i hemmamötet med Gais. För det här att avgöra på egen hand…det verkar inte vara HIFs melodi de senaste veckorna…
Lämna ett svar