Intetsägande, ointresserat och uddlöst! Offensivt, tryggt och fullkomligt strålande. Ex-HIFare som gör succé på andra sidan Atlanten och en anfallare som semestrar i väntan på ny klubbadress.
En svart måndag där insatsen mot Djurgården var årets sämsta. Några dagar senare ställer Henrik Larsson, i stort sett, samma startelva på benen och man levererar en fotboll som vi inte fått uppleva på Olympia under de senaste åren. HIF ägde matchen mot AIK och någon fara för poängtappa fanns väl egentligen bara under några minuter efter AIKs kvittering. Peter Larsson kliver fram till en jätte i försvaret. Johan Mårtensson visar, efter 16 omgångar, varför Erik Hamrén tog ut honom i landslagstruppen. Jordan Larsson levererar en prickfri insats som kröns med två mål som får oss supportrar tro att Henrik Larsson klonats. Vad var det egentligen som hände i veckan? Oavsett så hoppas jag att manager Larsson kan fortsätta att hälla tändvätska på truppen för insatser, som den mot AIK, lär behövas under hela hösten.
Sen har vi den där islänningen som ingen, förutom polacker och ryssar, vill ha i sitt lag. Snacka om revansch för Arnor Smarason efter utfrysning och utlåning. Redan under våren lyfte jag 26-åringen som plötsligt skolades om till högerback. Tyckte att han tillhörde de främsta på vårsäsongen men det spelade ju ändå ingen roll. Smara var för dyr och skulle säljas. Torpedo Moskva nappade men efter några månader i Ryssland så kunde klubben inte betala räkningar och tvångsflyttades ner i andra divisionen. Smarason kom hem- fast besluten att ge järnet oavsett om han fick spela eller inte. Hjärtat och spelet han visade upp, mot Djurgården, innehöll alla de ingredienser som en viss Astrit Ajdarevic saknat under hela våren. Lägg därtill ett fantastiskt mål så är jag den förste som hoppas att Arnor Smarason har en fortsatt framtid i HIF. Vi behöver kämpar som honom, Viktor Pálsson och Peter Larsson…
Han må spela i ligans sämsta lag men hans näsa för mål – den finns där. När anfallaren David Accam försvann till Chicago Fire försvann också en stor del av HIFs offensiv. I Den Amerikanska ligan har stjärnan fortsatt leverera
Efter 18 spelade matcher är han i delad ledning i Chicagos interna skytteliga. Accam har gjort fyra av lagets 19 mål. Dock har laget, som även har spelare som Shaun Maloney och Kennedy Igboananike i uppställningen, sex poäng upp till en slutspelsplats.
Nu verkar det ändå inte vara någon fara på taket för Accam och gänget då man har tre matcher mindre spelade än New England som ligger strax över strecket
En annan fd HIFare som hade näsa för målet var Nikola Djurdjic. 29-åringen, som kom in på lån 2012, gjorde 10 mål på 11 matcher innan han lämnade för Tyskland där karriären verkar ha gått i stå. Inför förra säsongen lämnade han SpVgg Greuther Fürth för spel i Augsburg. 16 matcher och 1 mål senare ska nu serben hitta tillbaka till den formen han hade under tiden i Helsingborg. Tråkigt nog har Åge Hareide tagit fasta på detta och anfallaren är nu inlånad för att förstärka Malmös offensiv. Avtalet sägas sträcka sig säsongen ut och innehåller inte, precis som med HIF, något övergångsklausul.
Proffsryktena fortsätter att surra kring Pär Hansson. Under den senaste veckan så har han, i praktiken, varit klar för FC Köpenhamn men ännu är inget bekräftat från klubbarna. Dock har jag svårt att se hur affären inte skall kunna bli av. Efter snart 15 år i HIF så är Pär, inte minst efter en fantastisk vårsäsong, värd en chans utomlands. FCK är kanske inte den sexigaste klubben men det är ändå ett steg närmre en storklubb och spel i Europa. Att Matt Pyzdrowski kommer att axla Hanssons roll, på ett bra sätt, betvivlar jag inte. Amerikanen höll en jämn nivå i Superettan och får han bara lite speltid så kommer vi åter få en stabil sistapost. Något HIF är kända för ända sen Fredrik Larsson lämnade klubben…
Då transferfönstret är öppet så diskuteras det ju annars hej vilt om vem som kan lämna och vem som kan komma. Själv är jag grymt nyfiken på en fd HIFare som just nu firar semester några mil från Helsingborg. Han må ha fyllt 35 för några veckor sedan men visst hade Rade Prica kunnat vara ett kärt återseende på Olympia. 24 mål på 62 matcher i Maccabi Tel-Aviv och gott om speltid vittnar om att där finns mycket som anfallaren kunnat tillföra HIF. För bara två månader sedan levererade dessutom Herr Prica ett äkta hattrick när han såg till att hans Maccabi vann den Israeliska cupfinalen, mot Hapoel Beér Sheva, med 6-2.
En höst med Jordan Larsson och Rade Prica på topp i HIF…
Det hade varit en spännande duo ihop men då krävs det nog också att Robin försvinner utomlands likt ev. Pär, för helt gratis lär inte Rade spela om än för att igen ikläda sig den vackraste fotbollströjan på vår jord!
Å skulle detta bli av hoppas jag HIF kan locka tillbaka några av alla lovande målisar som finns runt om i landet eller grannrikena, såsom Linus Müller, Andreas LInde, Hampus Nilsson eller kanske Otto Martler som likt Pär också är duktig med fötterna och det är viktig kvalité i dagens fotboll…
Den stora skillnaden och det får man tacka Helstrup för (om än trist han missade matchen) var att två “vattenbärare” ihop centralt med Johan & Palsson ändrades till ha en offensiv kraft istället (bojanic första & Arnor andra halvlek) – på så sätt kunde bollen hållas längre i laget, bättre passningsalternativ uppstå och även lättare vinna tillbaks bollen – men nu krävs det lika hårt arbete igen på lördag mot Åtvid, om än på pappret och med tanke på senaste mötet är tre givna poäng, kommer Åtvid kämpa likt utsvultna vargar på maratonpromenad genom Sveriges avlånga land -:)