Lusten att gå på Olympia hade sakta smugit sig på igen. Efter knappt två veckor av olust så var Dagen D äntligen här. D som i ”Riktigt Premiär”, D som i ”målfest”, D som i ”Publikfest”, D som i ”Ordningsregler som skall skrivas på annars kommer du inte in på Olympia”! Givetvis for det en viss känsla av lycka när jag såg köerna till biljettinsläppet. Men ju närmre jag kom så insåg jag att det inte handlade om någon publiktillströmning utan dess like. Nä – det handlade om ett A4 papper!
Undvik handla i affekt! Med andra ord, ta inga beslut när du är väldigt arg, glad, ledsen eller är uppfylld av någon annan stor känsloyttring. Kanske är det just ett sådant handlande som symboliserat den gångna veckan mer än något annat. Att ett A4 papper med, som HIF kallar det, 11 målgivande passningar skulle skapa en sådan debatt hade kanske ingen trott.
”Vi hejar på vårt lag – och avstår från att nedvärdera domarna, motståndarna och deras supportrar”
För min egen del så har jag varit kluven till att skriva under ett sådant kontrakt. Att gå på fotboll handlar om att kunna uttrycka känslor och ryckas med i matchen. I stundens hetta kan det säkert slinka ur ett ”fan”, ”jävlar” och säkerligen också ett ”för helvete HIF – ryck upp er!”. Självklart ifrågasätter jag vissa domslut eller hur andra lags spelare uppträder mot mitt HIF. I min värld måste man få uttrycka sina känslor (givetvis inom rimliga gränser) när man befinner sig på platsen. Annars kan man ju lika bra stanna i tv soffan eller följa matchen på textTV.
Nu var vi strax över 6000 som valde att bege oss till Olympia 14 dagar efter den fruktansvärda söndagen i slutet på Mars. En, rent ut sagt, usel publiksiffra när HIF behöver vårt stöd som mest. Och kanske är vi fler som hade behövt ta oss till Olympia i går. Inte minst för att tillsammans bearbeta det som hänt och visa varandra att vi kan njuta av en bra Allsvensk fotbollsmatch utan att behöva fly för våra liv. Tyvärr så tror jag knappast att ”11 målgivande passningar” hjälpte HIF igår…eller ja…till viss del kanske det gjorde det beroende på vilken typ av publik som HIF med Paul Myllenberg i spetsen vill ha sittande i stolarna på arenan?
Att folk tar reglerna på riktigt allvar skvallrar, inte minst, den 60+ dam som tagit sig till Olympia igår. Med tanke på hennes bristande kunskaper om fotboll så gissar jag att detta var hennes första och antagligen sista besök på arenan. Troligtvis har hon, tillsammans med bänkgrannen, valt att gå på Olympia denna söndag i April för att tydligt visa var hon står i frågan om våld i samband med fotbollsmatcher. Troligtvis slog hon på sin ”hobbypolisradar” när hon fick ”11 målgivande passningar” i sin hand!
Det tog två minuter! Bläcket på pappret hade knappt hunnit torka innan 60+ damen hade funnit sitt första offer på sin bana mot ett bättre Sverige och ett bättre Olympia. Jag hann knappt öppna min mun för att anklaga gårdagens domare för en utebliven offsideavblåsning förrän 60+ damen vände sig om och överöste mig med skäll för att jag förstör hennes söndagseftermiddag med mitt skrikande. TVÅ minuter!! Och jag svor inte ens ! Så Herr Myllenberg –är det 6000 hobbypoliser som numera skall utgöra kärnan i HIFs publik så har du äntligen lyckats. Den lilla gnutta passion som fanns kvar innan matchen är numera som bortblåst. Stämningen på Olympia påminde mer om en stadsbegravning eller en Allsvenska match på Strömvallen än en ”riktig premiär” på mitt älskade Olympia!
Foto: Samone Falkman
Nu höll inte det som hände på planen något större underhållningsvärde heller. HIF gjorde vad dom skulle mot ett desarmerat Häcken. Men säsongens första (eller andra) trea satt långt inne. Matchuret tickade upp till 78:e minuten innan David Accam på ett briljant sätt satte 3-2 och vändningen var ett faktum. Tyvärr så finns där ingen TV skärm på Olympia (förhoppningsvis tillfälligt) så vi fick ingen möjlighet att njuta av konststycket igen. Dessutom gjorde ju avsaknaden av TV bilder att det enbart var domaren som vet vad som förgick Häckens straffspark. Vi övriga 6000 satt som fågeholkar! Att Elias Andersson, efter en fin rush, fick sätta 4-2 på övertid var en ren bonus som lovar gott inför framtiden!
Segern igår var ju, dessutom, en schysst revansch för att Häcken, tidigare i veckan, piskade vårt U21 lag med 2-0. Enligt tränare Edman så var insatsen riktigt bra men motståndarlaget höll grymt hög klass! Nu var ju dessutom inte U21 lagets skyttekung, Daniel Nordmark, ens med på bänken så kanske var förlusten inte helt oväntad!
I veckan nåddes vi även om beskedet att Kärnan lägger ner delar av sin verksamhet och fokuserar enbart på resor. ”Orimliga förväntningar på föreningen” anges som anledning och jag kan förstå Martin Nilsson och hans gäng. Kärnan agerade omgående efter den tragiska händelsen i premiären med bla en manifestation vid Terasstrapporna. Men uppenbarligen skulle man istället kommit ut med ett manifest – då klarar man sig betydligt enklare från ansvaret! Jag hoppas att föreningen finner glädjen igen för Kärnan behövs. Inte minst för att de brinner för HIF…
Nä – nu lägger vi veckan till handlingarna och tittar framåt mot torsdagens tripp till Borås. Dessutom väntas besked om utgången i Djurgårdsmatchen komma innan påsk. Till dess så kanske jag även fått svar på vad jag ska göra med det A4 papper som jag signerade innan matchen. Trots att det var så otroligt viktigt och omdiskuterat så var det ingen som ville ta emot det. Ska jag behålla det i plånboken för att visa upp när jag blir tillfrågad? Eller får jag kanske ett nytt papper att skriva under vid nästa besök på Olympia? Frågorna är många men svaren är få….
Jo, det verkade som ingen var intresserad av pappret mer än att man satt en kråka på det, även om du hade din “hobbypolis” som kollade in dig Martin -:)
Visst blir man fundersam om alla känslouttryck skulle försvinna för då skulle det vara lika spännade se färg torka som följa en fotbollsamatch på Olympia. Som tur var gick ju “pappret” från vara ett kontrakt till en “bekräftelse” om att man som åskådare vet om att reglerna finns – men då kan det innebära att de nödvändigtvis inte heller behöver efterlevas? Rörigt är bara förnamnet på det hela precis som HIF-spelet första 45, men tack vare utvisningen slutade det bra!
Och straffen var hörde jag från en kompis på västra rätt då bollen stoppades av Lorents hand, men vi på östra hade ingen chans att se det – speciellt utan TV:n men kan tänka mig att HIF håller på den servicen tills kulorna börjar ramla in för med knappt 6000 sönderblåsta men till sist nöjda själar kan det inte ha blitt mycket av den varan i går…