Inför HIF – Norrköping presenterar vi åter veckans supporter. Denna gången mötte vi Jonathan Seiersen som berättar om livet som HIF:are i exil.
När var ditt första HIF-minne?
Mitt första HIF-minne var hemmaderbyt mot Malmö 2010. Då jag inte kände någon HIF-intresserad så tvingade jag med min mors man. Vi satt på Östra och jag kommer ihåg hur gärna jag ville stå ”där borta i hörnet” och sjunga med i sångerna. Det var en tuff match som HIF vände och vann med 2-1. Efter det började jag succesivt se fler matcher på egen hand. ”På egen hand” är dock egentligen så långt ifrån verkligheten man kan komma när det gäller HIF. Man är aldrig ensam på läktaren och jag vet inte hur många ”främlingar” jag kramat om i euforin efter ett mål.
Vilket är då ditt bästa HIF-minne?
Lätt till hands att ta upp är guldmatchen mot AIK den 23:e oktober 2011, vilket naturligtvis är ett fantastiskt minne att bära med sig. Men på ett sätt måste jag nästan ranka bortamatchen mot IFK Göteborg den 28 juli 2013 ännu högre. Vi låg under med 2-0 och allt var åt helvete tills Loret Sadiku klackar in det som skulle bli början på en drömliknande vändning till 2-4. Jag fick nypa mig i armen för att försäkra mig om att det inte var en dröm.
Hur länge har HIF varit ditt lag?
Även om jag följt HIF i fem år så var det inte förrän 2013, när jag flyttade till Värnamo för att plugga, som kärleken till HIF blev total. Att åka på bortamatcher med HIF-familjen blev ett sätt för mig att handskas med min hemlängtan. Jag fick höra talas om supportergrupperingen Fraktion Dacke som huserar i Småland och gick med direkt. På så sätt lärde jag känna en del fina människor och det har blivit en del samåkande till olika hålor runt i Sverige.
Kan du försöka beskriva vad laget betyder för dig?
Detta har du hört så många gånger tidigare men för mig är fotboll inte ”bara fotboll” och HIF är inte ”bara en idrottsförening”. Det är så mycket mer. Det är en stor familj som ställer upp för laget och varandra oavsett vad. Det finns otaliga exempel på detta och jag hade kunnat skriva en hel bok om det.
Detta vill jag naturligtvis stötta, och medlemskap i såväl Kärnan som HIF är en självklarhet för mig.
Var har du ”din plats” på Olympia?
Min plats på Olympia har för det mesta varit på 37:an men ibland även Södra. Nu håller ju ett nytt Södra på att växa fram och det vattnas ordentligt i munnen när jag ser bilder från bygget. Äntligen får vi de förutsättningarna vi förtjänar för att skapa ett magiskt tryck på Olympia!
Nästa säsong är jag tillbaka i Skåne och då blir det givetvis säsongskort på nya Södra.
Vad är det bästa med att uppleva matcher live på Olympia?
Det är svårt att peka ut något specifikt. En match på Olympia är en upplevelse som ingen TV-apparat i världen kan återskapa.
Vad tror/tycker du om årets upplaga av Helsingborgs IF?
Årets lag har stor potential. Klaffar allt rätt och vi blir skonade från alla tråkiga skador så kan HIF absolut kriga till sig en Europaplats.
Och sista frågan – hur tror du matchen slutar?
2-0
Lämna ett svar